Kjell Lindströms inlägg ger oss en välkommen anledning att diskutera verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling inom primärvården. Det ställer i sin tur kvalitetsregistrens roll i stort och inom primärvården på sin spets.
Det råder stor enighet om att de existerande kvalitetsregistren på ett avgörande sätt bidrar till den svenska sjukvårdens i ett internationellt perspektiv goda resultat och resursanvändning. Genom att systematiskt följa hur det går för patienterna, där verksamheterna löpande får tillgång till sina egna resultat i patienttermer och kan jämföra med sig själva över tid och med andra enheter, skapas förutsättningar för en verksamhetsutveckling med ständigt bättre patientresultat.
Det är ytterst beklagligt att primärvården i dag inte har de instrument som krävs för ett sådant systematiskt kvalitetsarbete. Där är Sveriges Kommuner och landsting (SKL) helt enigt med Kjell Lindström.
Det är bland annat därför som Socialdepartementet och SKL startat en gemensam översyn av kvalitetsregistren. Måns Rosén, generaldirektör på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), håller i översynen som ska slutrapporteras i augusti i år. Målet är att skapa förutsättningar för ett mer heltäckande system av kvalitetsregister och en ökad användning av dessa, både direkt i sjukvårdens förbättringsarbete och i den kliniska forskningen. Primärvården pekas ut som ett av de områden där mer heltäckande register och därmed förbättringsarbete bedöms som särskilt angeläget att utveckla.
En särskild utmaning består i att kunna följa patientens väg i en vårdprocess som omfattar flera vårdgivare för att på så sätt kunna följa resultat för ett lokalt vårdsystem. »Senior Alert« är ett nyutvecklat kvalitetsregister byggt på denna tanke, och där görs registreringar avseende samma patient från både landsting och kommun.
Men på det hela taget finns alltså ännu inte ett tillräckligt väl fungerande nationellt system av heltäckande verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling inom primärvården.
Detta problem kan bara lösas i en dialog mellan professionerna inom primär- vården och den beslutsgrupp som finns för de nationella kvalitetsregistren. I beslutsgruppen finns representanter för Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeföre-ning, landstingen, Socialstyrelsen och SKL.
Lindström antyder i sitt inlägg att SKL skulle vara motståndare till väl fungerande kvalitetsregister inom primärvården. Inget kan vara mer felaktigt. Att beslutsgruppen inte beviljat resurser för kvalitetsregistret pvkvalitet.se som ett nationellt kvalitetsregister beror på att pvkvalitet.se i så hög grad fokuserar på personalen och i så låg grad på resultaten över tid för patienterna och på jämförelser mellan olika vårdcentraler.
Villkoren för att få ekonomiskt stöd som ett nationellt kvalitetsregister är helt enkelt att registret följer patientresultat, och alla de register som har nationellt stöd kännetecknas av just detta. De är alltså inte skapade för sjukhusläkare, som Lindström påstår, utan för patienter.
Med facit i hand, att beslutsgruppens beslut uppfattats som ett avståndstagande från primärvården, är det bara att beklaga att SKL inte förmått kommunicera den önskan som finns om att förbättra förutsättningarna för verksamhetsutveckling i primärvården på sätt som är anpassade till primärvårdens förutsättningar.
Med detta inlägg vill vi därför inbjuda företrädare för SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) till en dialog kring kvalitetsregister i primärvården. Primärvården utgör basen i den svenska sjukvården, och det är inte rimligt att resultaten för stora delar av primärvårdens patienter inte följs på ett systematiskt och jämförande sätt.
En viktig diskussionsfråga är hur ett specifikt primärvårdsregister ska kunna skapas för att följa hur det går för primärvårdens patienter. Till denna diskussion hör också hur insamlingen av data ska gå till och om det är möjligt att i högre grad använda journalen som bas.
Det förtjänar till sist att påpekas att allt inte är nattsvart. Nationella diabetesregistret har god täckning i primärvården, och där har varje deltagande vårdcentral via webben omedelbar tillgång till egna resultat och till jämförelser med andra enheter.
Under 2010 görs stora ekonomiska satsningar på två för primärvården viktiga patientgrupper genom stöd till Senior Alert och Svenska palliativregistret.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
