Varje år under vinterhalvåret uppträder epidemier av gastroenterit hos barn. Sjukdomen, som företrädesvis drabbar små barn (6 månader–3 år), orsakas vanligen av rotavirus, men även calicivirus förekommer. Den europeiska barngastroenterologiska föreningen ESPGANH rekommenderar, liksom WHO, vid okomplicerad gastroenterit behandling med riklig tillförsel av vätskeersättning (ORS), en balanserad natrium- och glukoslösning som utnyttjar det kopplade upptaget av glukos och natrium, och därmed det passiva vattenupptaget [1]. Tillsammans med »early refeeding«, det vill säga tämligen snabbt insatt näringstillförsel för att bryta barnets svält, läker sjukdomen spontant, oftast på mindre än en vecka.

I Sverige var under ett par decennier Sempers vätskeersättning (SVE) dominerande som kommersiellt beredd vätskeersättning för peroralt bruk, såväl i hemmen som på sjukhus. SVE följde ESPGANH:s rekommendationer avseende sammansättning med cirka 60 mmol/l natrium och 83 mmol/l ­glukos [1].
De flesta barnkliniker använder fortfarande intravenös rehydrering vid gastroenterit. Vid Astrid Lindgrens barnklinik i Huddinge har man dock sedan flera år nästan uteslutande använt oral rehydrering via nasogastrisk sond. Detta innebär att barnets hela vätskebehov per dygn + initial snabb rehydrering ges per os. Denna rehydrering med SVE, som följer internationella riktlinjer [1], har under många år fungerat utmärkt [2].
Dehydreringen vid gastroenterit kan bli allvarlig även för svenska välnutrierade barn, särskilt i kombination med elektrolytrubbning. Hyperton dehydrering med S-Na ≥ 150 mmol/l är ett med rätta fruktat tillstånd som brukar vara relativt sällsynt förekommande i Sve­rige. Tillståndet, som sällan drabbar barn äldre än två år, kan leda till chock med cirkulationskollaps, kramper och i värsta fall död.

Under den pågående gastroenterit­säsongen har vi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge registrerat en markant ökning av antalet fall av ­hyperton dehydrering (Tabell I). Flera av barnen har blivit allvarligt sjuka och krävt intensivvård. En annan förändring är att antalet barn som utvecklat hyperton dehydrering under vårdtiden, det vill säga under pågående rehydrering, har ökat lika kraftigt (Tabell I). Frågan har därför uppkommit om en förändring i behandlingsrutinen vid oral rehydrering kan förklara den ökade incidensen av hyperton dehydrering.
I juli 2009 ersattes SVE av en ny produkt, Resorb Junior Plus (Nestlé), som innehåller mer än fyra gånger större mängd socker. Det går inte att utesluta att den höga sockerhalten, som inte överensstämmer med några rekommendationer avseende vätskeersättning [1], gör att Resorb Junior Plus är olämplig för snabb vätsketillförsel per os trots att produkten saluförs som »vätskeersättning«. Risken finns att denna sockerlösning i en av inflammation skadad tarm ger ett betydligt sämre upptag av vätska och dessutom kanske kan förvärra tillståndet genom att förorsaka osmotisk diarré [3].

SVE har sålts till Nestlé, som initialt ­saluförde produkten under namnet ­Resorb Junior. Resorb Junior togs dock bort från marknaden av oklara skäl, och Resorb Junior Plus introducerades. Resorb Junior Plus har marknadsförts till barnfamiljer som vätskeersättning vid maginfluensa. Nestlé har inte angivit någon rekommendation om vilka volymer som bör användas utan endast skrivit ett förslag vad man »exempelvis« kan ge – under de tre första timmarna. Både Apoteksbolaget har på sin webbplats [4] liksom Sjukvårdsupplysningen rekommenderat betydligt större volymer av Resorb Junior Plus. På Astrid Lindgrens barnklinik i Huddinge har Resorb Junior Plus också givits på samma sätt som SVE tidigare gavs. Tolv av de 14 barn som vi så här långt har kunnat erhålla information om, och som hade hyperton dehydrering vid besök på akutmottagningen, hade använt Resorb Junior Plus i ­hemmet, och flera hade erhållit stora ­volymer.
Det finns därför anledning att misstänka att den ökning av hyperton dehydrering som noterats både bland inneliggande barn och bland barn som söker vård vid akutmottagningen beror på den ökade användningen av Resorb Junior Plus som vätskeersättning.
Vi vill dock betona att andra faktorer såsom en ny, mer virulent rotavirusstam inte kan uteslutas som förklaring till den ökade förekomsten av hyperton dehydrering, något som vi hoppas kunna utreda under den närmaste tiden. Det förefaller dock osannolikt, eftersom det totala antalet barn som krävt sjukvård för gastroenterit inte ökat under de senaste tre åren (Tabell I).

Efter att vi uppmärksammat Nestlé på våra misstankar kring riskerna med produkten har Nestlé nu beslutat att omedelbart dra tillbaka Resorb ­Junior Plus från den svenska marknaden, ett klokt beslut! Nestlé har dock bestämt att behålla produkten på övriga marknader eftersom man där inte noterat några biverkningar av den typ som vi sett i Stockholm.
Vi hade dock sannolikt inte uppmärksammat riskerna med Resorb ­Junior Plus om det inte hade blivit en så drastisk ökning i antalet hypertona dehydreringar i anslutning till att Resorb Junior Plus introducerades lagom till en ny gastroenteritepidemi.
Nestlé uppger nu också i efterhand att Resorb Junior Plus inte bör ges i större volymer [5], varför produkten enligt vår bedömning är direkt olämplig att använda till dehydrerade små barn med gastroenterit. Det borde därför – med tanke på att hyperton dehydrering är ett så allvarligt tillstånd – vara en rimlig försiktighetsåtgärd att dra in Resorb Junior Plus från samtliga marknader där den nu saluförs.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Claude Marcus är ledamot i Swedish Nutrition Foundations nutritionsråd.