Det är inte utan en viss glädje som jag noterat att patienttitulatur är ett så kärt ämne för doktorer i allmänhet och yngre doktorer/läkarstuderande i synnerhet.

Personligen tror jag, efter att ha studerat den e-post som mer eller mindre fyllt min virtuella brevlåda den senaste veckan, att vi här har ett klassiskt generationsskifte. Den yngre generationen tycker genomgående att vi ska undvika diagnoser i tilltal ­eller omtal, medan det i min egen generation av kliniskt aktiva specialister finns en liten skara som ser den praktiska aspekten som tyngre vägande.
Suffixet -iker används i icke-medicinsk terminologi i princip uteslutande i yrkesbeskrivande termer, t ex musiker, som Hans Nyman använde som exempel i sitt inlägg (LT 41/2010, sidan 2493). Eftersom min kritik mot vårt medicinska språkbruk faktiskt handlar om hur patienten vill bli betraktad, och om hur vi med vårt sätt att titulera patienterna tvingar in dem i ett fack där de inte vill befinna sig, anser jag att den praktiska sidan får stå tillbaka för patientens rätt att vara sig själv i första hand och ha en åkomma i andra hand. Det är patientaspekten som är den tyngst vägande, inte vår språkvardag inom sjukhusets väggar.
Svenska Läkaresällskapet hade 1996 en notis angående benämningen av alopecidrabbade och konstaterade i samma notis att »alopeciker« inte var funktionellt. Dock står i samma text : »Suffixet -iker används ofta för att beskriva en person som har en viss åkomma utan att direkt vara eller känna sig som patient; jämför t ex anorektiker, diabetiker, dyslektiker«.

Detta var för fjorton år sedan. Mycket vatten har runnit under broarna, och vi vet vilken enorm medicinsk utveckling vi fått uppleva under den här perioden. Vi vet att dagens patienter ser sig själva i ett nytt sken jämfört med 1996, och självklart bör utvecklingen också innefatta patient­titulaturen.
Framtiden får visa om -iker kommer bli ett modesuffix bland patienter, eller om det kommer att betraktas som »fett kefft« (»riktigt dåligt« fritt översatt och ett helt okänt begrepp 1996). I väntan på facit kommer jag med nyvunnen frenesi att dammsuga vårdspråket i jakten på -iker.