Sjukvården står inför en tid av stora utmaningar som följer av ett ökat sjukvårdsbehov hos en åldrande befolkning, i kombination med en medicinsk utveckling som leder till att vi läkare kan bota, behandla och lindra allt fler sjukdomar. Samtidigt ökar mångfalden av driftsformer i sjukvården. Patienterna får fler möjligheter att välja läkare, och läkare får fler möjligheter att välja arbetsgivare. Det är en glädjande utveckling.
Förändringarna i omvärlden ger många öppningar för oss. Läkarkåren och Sveriges läkarförbund har en nyckelroll i utvecklingen. Vår kompetens och vår erfarenhet av den faktiska verkligheten ute i sjukvården ger oss både ansvar och möjligheter att forma framtiden. Vi behövs för att ge ärliga och tydliga beskrivningar av situationen inom sjukvården och de problem den står inför. Genom att vara med och formulera verklighetsbeskrivningen och problemställningarna om sjukvårdens framtid kan vi också vara med och sätta agendan och få gehör för våra lösningar.
Om jag blir vald till ordförande vill jag bidra till att föra ut de viktiga sjukvårdspolitiska frågorna på ett bättre sätt. I en levande och stark sjukvårdsdebatt behövs också flera röster, där många läkare bidrar utifrån sina erfarenheter och kompetensområden. Tillsammans kan vi verka för att sjukvården får tillräckliga resurser, för bra förutsättningar för patient–läkarmötet, god löneutveckling, kunskapsstyrd vård och, inte minst, en bättre arbetsmiljö för läkare.
Tidstjuvar, gränslösa uppdrag, överbeläggningar och krånglande IT-system förpestar tillvaron för många av oss. Arbetet som läkare blir alltmer uppstyrt, och inflytandet över det egna arbetet är svagt. Stressen och tidspressen får läkarna att välja bort verksamhetsutveckling och chefskap, vilket är negativt för sjukvården och patienterna.
Vi måste ta tag i arbetsmiljöfrågorna för vår egen och för patientsäkerhetens skull. Det är dags att gå från ord till handling! Läkarförbundet har politiken, och nu ska vi arbeta med att få den genomförd.
Jag har under åren skapat ett stort kontaktnät, och med en genomtänkt politik vet jag hur man kan påverka. Vi har till exempel i Arbetslivsgruppen sedan många år talat med generaldirektörerna på Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket och försökt få tillstånd samtillsyn i sjukvården. Under de två senaste åren har myndigheterna arbetat gemensamt och avsevärt skärpt tonen när det gäller bristen på vårdplatser, överbeläggningar och kompetensunderskott. Detta är ett resultat av påverkan från Läkarförbundets sida.
Det är med stor entusiasm jag kandiderar till uppdraget som ordförande i Sveriges läkarförbund. Jag har gedigen erfarenhet av att vara förtroendevald och känner en stor glädje över att ha fått förtroendet att representera medlemmarna i många sammanhang. Först lokalt i Sylf, sedan som ordförande i Helsingkrona överläkarförening och därefter som ordförande i Nordvästra Skånes läkarförening, där jag blev arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen och därmed fick erfarenhet av att förhandla fram ett helt nytt kollektivavtal från grunden.
Jag har arbetat regionalt i de skånska läkarföreningarna under elva år. Där har våra fyra lokalföreningar stött och blött och till slut enats om gemensamma ståndpunkter. Jag sitter i centralstyrelsen och förhandlingsdelegationen sedan tio år och har erfarenhet av sammanlagt fyra centrala avtalsrörelser. Jag är förste vice ordförande och ingår i presidiet sedan 2004.
Fullmäktige i Sveriges läkarförbund ska nu bestämma vem som ska få förtroendet att leda verksamheten under de närmaste åren. För att vi som förbund ska ha optimala möjligheter att påverka utåt i samhället är det angeläget att samarbetet är bra internt och att centralstyrelsen fungerar bra tillsammans. Jag anses bra på att lyssna och fånga upp diskussionen i en grupp och är övertygad om att det går att få till stånd ett mycket bättre arbetsklimat. Det ska inte behövas omröstningar för att förbundet ska kunna formulera gemensamma ståndpunkter. Om viljan finns går det oftast att finna kompromisser som alla kan acceptera. Ett gott samarbetsklimat skapas av ärlighet, tydlighet – och tillit. Dessutom måste man ha roligt.
Vissa har tvivlat på min kapacitet att kunna representera andra än sjukhusläkarna och tyckt att jag är alltför profilerad som sjukhusläkare. Jag kan förstå det. Jag är ordförande för Sjukhusläkar- föreningen sedan sju år och har i den positionen arbetat hårt för att sjukhusläkarnas frågor ska få genomslag, vilket jag nog också lyckats med. Blir jag vald till Läkarförbundets ordförande kommer jag förstås att avgå som ordförande för Sjukhusläkarföreningen och då övergå till att kraftfullt driva hela förbundets frågor, och jag har goda förhoppningar om att lyckas även med detta. Jag kommer att tala för Läkarförbundets ståndpunkter. Jag vill arbeta för ett förbund för alla läkare – distriktsläkare, privatläkare, yngre läkare, läkare på universitet och i industrin och sjukhusläkare.
Om jag blir ordförande kommer jag att se som min främsta utmaning att skapa tillit, glädje och stolthet bland våra förtroendevalda. Ett fackligt och professionellt starkt förbund är beroende av kreativa människor och goda tankeprocesser. Kreativitet föds ur tillit. För att forma goda idéer måste vågade tankar kläckas och prövas. Detta förutsätter en öppen och tillåtande atmosfär, grundad på tillit och mod att bjuda in.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
