Blanda inte ihop identifiering och hygienrutiner

Läkartidningen tar i nr 7/2011 (sidorna 318-21) upp den viktiga frågan om möjligheten att kunna identifiera olika yrkeskategorier inom vården. I samma nummer ­refereras en vetenskaplig ­artikel under rubriken »Kortärmat kontamineras snabbt«. Det är olyckligt om detta leder tanken fel, så att man föreslår att identifieringsproblemet löses genom att läkare ständigt bär rock.
Som hygienläkare stödjer vi till fullo de synpunkter som kommer fram vid intervjuerna med en manlig och en kvinnlig kollega. Det är viktigt för patienter, närstående och medarbetare att snabbt och enkelt kunna se vem som är läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, undersköterska etc. Vi vill emellertid inte likställa identifiering av gruppen läkare med användning av långärmad klädsel i patientnära arbete.
Vi anser att gruppen läkare, liksom övrig vårdpersonal, ska använda kortärmad arbetsdräkt under arbetsmoment med patientnära arbete eftersom detta är en förutsättning för effektiv handdesinfektion. Handdesinfektion omedelbart före patientkontakt syftar till att undvika att överföra smittämnen till patienten. Den långärmade rocken omöjliggör en effektiv desinfektion av händer och handleder. Däremot har vi inga synpunkter på att läkare under annat arbete bär långärmat om det anses vara av godo.
Vi menar att tanken lätt leds fel av slutsatserna i den refererade artikeln av Burden et al som går ut på att kortärmad arbetsdräkt och långärmad rock kontamineras av bakterier på ett likartat sätt, varför dessa i alla lägen skulle gå att likställa som arbetskläder. I den refererade artikeln beskrivs att en uniform som använts i åtta timmar är lika kontaminerad som en rock som använts under flera dagar. Det är inte ny kunskap, utan välkänt sedan tidigare studier, att det plagg som bärs ytterst kontamineras under de första timmarna varefter man når »steady ­state«.
I Sverige ska arbetsdräkten skyddas med plastförkläde i patientnära arbete för att bli mindre kontaminerad, eftersom vi vet att byte oftare än en gång per dag är orimligt.
I Sverige bär vi inte kort­ärmad arbetsdräkt i patientnära arbete därför att vi tror att en kortärmad dräkt kontamineras långsammare eller i mindre utsträckning; vi bär kortärmad arbetsdräkt för att den är en förutsättning för korrekt handdesinfektion.
Om händerna inte desinfekteras så sprider de mikroorganismer både till och från arbetsdräkten, men framför­allt riskeras spridning till patienterna. Burden et al skriver att den allmänna följsamheten till rutiner för handhygien var god på sjukhuset (90 procent), men det framgår inte hur dessa rutiner såg ut. En effektiv handdesinfektion går inte att uppnå klädd i lång­ärmad läkarrock.
Sammanfattningsvis ger artikeln inget stöd för att vi ska frångå de basala hygienrutiner – kortärmat, handdesinfektion, skyddsförkläde m m – som tillämpas i Sverige i enlighet med SOSFS 2007:19.
Vi är övertygade om att god hygienisk standard och möjlighet att identifiera olika yrkeskategorier ska kunna förenas – båda är viktiga komponenter i en säker vård.