I Läkarförbundets etiska regler anges att läkaren ska ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Men där anges också att läkaren inte får medverka i åtgärder som syftar till att påskynda döden.
Med den utgångspunkten vidhåller jag att god palliativ vård är ett betydligt bättre alternativ än aktiv dödshjälp och motsätter mig »aktiv dödshjälp när inget hopp om bot längre finns«.
Döden är ofta förknippad med lidande i en eller annan form. Många av oss kan vittna om det. Detta lidande bör minimeras genom palliativ vård. Naturligtvis ska sådan vård ges även sedan botande eller livsuppehållande behandling avslutats. Jag anser att det är en fullständigt rimlig gräns för läkares gärning. Att gå längre än så, och vidta åtgärder i syfte att avsluta patientens liv, är inte förenligt med läkarrollen.
Jag är övertygad om att en ökad kunskap om och spridning av palliativ medicin är rätt väg att gå för att minska människors lidande i livets slutskede. Det är dock inte, och bör inte heller bli, tillåtet att ge behandling i syfte att påskynda patientens död.