I Läkartidningen 42/2011 (sidorna 2072-3) tar medicine doktor Niklas Ekerstad upp problemet med forskning på svårt sjuka äldre personer. Samtidigt som det föreligger ett stort behov av forskning avseende denna ­patientgrupp har många av patienterna nedsatt beslutskompetens i samband med akut sjukdom och kan därför inte ge ett eget informerat samtycke till forskningsåtgärden. Ofta finns heller inte några anhöriga att samråda med tillgängliga i akutskedet.

Ekerstad ställer en viktig fråga, som riktas till Centrala etikprövningsnämnden, med innebörden om nuvarande etikprövningslag tillåter att en randomiserad kontrollerad studie utförs på akut sjuka patienter som inte kan ge informerat samtycke när anhöriga att samråda med inte finns tillgängliga i akutskedet.
Svaret på denna fråga är ­tyvärr nej. Enligt läkemedelslagen måste det i dessa fall finnas en legal ställföreträdare som ger samtycke om prövningen gäller ett läkemedel. Vid annan typ av forskning föreskriver etikprövningslagen att samråd ska [vår kursivering] ske med anhörig om forskningspersonen inte själv kan lämna samtycke.
Som framhålls i Ekerstads artikel har Centrala etikprövningsnämnden vid flera tillfällen pekat på det otillfredsställande med dessa båda regleringar. Nämnden har tillsammans med bland annat Vetenskapsrådet, Läkemedelsverket och Statens medicinsk-etiska råd vid olika tillfällen tillskrivit rege­ringen och begärt ändring av reglerna och samtidigt gett konkreta förslag till provisorisk förändring av lagstiftningen.

Centrala etikprövnings­nämnden har också behandlat ett antal överklagande­ärenden som gällt dels klinisk läkemedelsprövning, dels annan forskning med beslutsinkompetenta personer, och då tvingats konstatera att även i sådana fall där det rör sig om mycket angelägen forskning har studien inte kunnat godkännas om ovan nämnda rekvisit inte kan uppfyllas för enskilda forskningspersoner.

Liksom Niklas Ekerstad hoppas således Centrala etikprövningsnämnden, tillsammans med många andra myndigheter och forskare, på en snabb lagändring som kan upphäva de hinder för angelägen forskning som påpekas i debattartikeln. Till dess att lagstiftaren behandlat denna fråga måste dock Centrala etikprövningsnämnden, liksom alla andra, följa befintlig lagstiftning.