Vårdrelaterade infektioner är ett stort hot mot sjukvården i dag och i framtiden. Många förslag om hur de ska reduceras har diskuterats i medierna de senaste åren. Man har föreslagit allt från bättre handhygien på sjukhusen till minskad antibiotika­användning i såväl sjukvården som livsmedelsindustrin och djurhållningen.
Ingen eller mycket få har diskuterat sjukvårdens struktur och hur vi bedriver sjukvård samt relaterat detta till infektionsproblematiken. European Centre for Disease Prevention and Control [1] redovisade för några år sedan att fyra miljoner av Europas invånare drabbas av en vårdrelaterad infektion per år, vilket i absoluta tal är 1 procent av alla invånare i Europa. Av dessa dör nästan 1 procent, det vill säga 37 000 patienter.
Bristen på vårdplatser inom akut­sjukvården har diskuterats mycket på grund av överbeläggningsproblematiken. »Overcrowding« på akutsjukhus är ett globalt problem som belysts i flera internationella artiklar och gäller oavsett antal vårdplatser i olika länder. Norge har till exempel 30 procent fler vårdplatser än Sverige [2] men lika stor överbeläggning även i områden som inte är glesbygd, till exempel Oslo [3]. Man använder de sängar man har.
Även länder med upp till tre gånger så många vårdplatser som Sverige har en betydligt större problematik med vårdrelaterade infektioner. De länder som har flest sängar har också fler patienter inlagda på sjukhus per 1 000 invånare, och det är ju på sjukhus som patienterna får sin infektion. Dessa länder har dessutom längre vårdtider. Införandet av dagkirurgi är sannolikt en av de största orsakerna till att mindre kirurgiska ­ingrepp i dag inte leder till infektioner. SDA (»same day admission«) har länge ­varit ett begrepp i USA; om du inte kan sova hemma natten före en elektiv operation ligger du på ett patienthotell för att undvika att kontamineras av sjukhusbakterier. Trots att det saknas vetenskapligt stöd uppfattas i USA sjukhusmiljön som potentiellt infektionsskapande, men tänker vi så även i Sverige?
På akutintagen blandas patienter med infektioner med patienter utan infektioner, och vi blandar immunsupprimerade patienter med patienter med infektioner, allt sker utan struktur. På samma sätt blandas patienter på vårdavdelningar, patienter med och utan infektioner på vårdrum, och patienter med akuta sjukdomstillstånd blandas med patienter som ska genomgå planerad behandling eller operation.

Påverkar detta arbetssätt infektionsproblematiken? Ja, jag kan konstatera att vetenskapen nyligen hunnit ifatt det sunda förnuftet då man visat att enkelrum till patienter minskar infektionsproblematiken på akutsjukhus. Ju större omsättning av patienter på flerbäddsrum, desto högre infektionsfrekvens [4].
Vi skickar okritiskt in äldre multisjuka patienter till sjukhusens akutintag utan att en adekvat medicinsk bedömning gjorts av läkare i hemmet eller på sjukhem trots att undersökningar visar att sådana bedömningar avsevärt kan reducera antalet äldre sjuka som skickas in till akutsjukhusen. Om nu , som föreslagits i en del landsting, små barn ska ha rätt till medicinsk bedömning av läkare i hemmet är det inte för mycket begärt att detta också sker med våra äldre. Det skulle skapa en mycket mer human vård om äldre patienter får rätt till en medicinsk bedömning av kompetenta läkare hemma eller på sjukhem.
Rapporter visar att planerade ingrepp på patienter på akutsjukhus har högre infektionsfrekvens än planerade ingrepp på patienter som opereras på sjukhus med enbart planerad vård. Därför byggs det nya norska sjukhuset i Sarpsborg, Østfold, som ett akutsjukhus med cirka 400 sängar i enkelrum och med en stor »short-stay-enhet« med 60 sängar i anslutning till akutintaget, för snabb omsättning av patienterna. Det gamla sjukhuset i Moss ska användas för elektiv vård och ren elektiv kirurgi.
Man planerar också att utnyttja befintlig IT-teknik med trådlös över­föring och kommunikation (webbkameror) mellan läkare i hemmen och på sjukhemmen och specialisterna på akutsjukhuset för att undvika onödiga transporter av gamla multisjuka patienter. Det är fullt möjligt att trådlöst överföra EKG, syrgasmättnad, andningsfrekvens etc och visualisera patienten via webbkamera innan man beslutar sig för att fysiskt flytta patienten. Varför görs inte detta redan, när det dessutom sker i andra ­länder? Det finns till exempel elektroniska filtar som kan samla biologiska data och skicka dessa vidare, och en webbkamera kostar inte mer än en ­ambulanstransport.
Vid planeringen av det nya Østfoldsjukhuset hade jag kontakt med projektet Nya Karolinska och fick uppfattningen att detta högspecialiserade sjukhus inte ska ha ett konventionellt akutintag, men jag har förstått att det nu blir så. Det är tragiskt att man så underskattar infektionsproblematiken för patienter som kräver högspecialiserad vård. Ett konventionellt akutintag utsätter de ­andra patienterna för en ökad infektionsrisk. Det är inte ovanligt att banala gastroenteriter leder till att både avdelningar och kliniker får stänga, vilket inte minskar problematiken. Gastroenterit överförs nästan alltid genom akut inlagda patienter från sjukhem eller hem.
Det är dags att på allvar börja skilja akut sjuka patienter från patienter som ska genomgå planerad vård samt att bedriva denna vård separat. Ett långsiktigt arbete måste påbörjas med att inrätta fler enkelrum inom akutsjukvården. Vi kan inte se sjukhusvården separat från sjukhem och hemsjukvård, utan måste utnyttja de tekniska resurser som redan finns för kommunikation mellan sjukhus och primärvård.
Uppdelningen av gamla och multisjuka patienter i antingen sjukhuspatienter eller patienter tillhörande primärvården är ett föråldrat synsätt. Dessa vårdnivåer måste integreras mer bland annat med hjälp av tekniska resurser för att sjukvården för våra äldre ska bli mer human. När den äldre multisjuka patienten blir ett samarbetsprojekt mellan det som i dag kallas primärvård och specialistvård blir styckprisfinansieringen med DRG-ersättning meningslös, och det svartepetterspel som sker med våra gamla patienter mellan landsting och kommuner kommer att försvinna.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.