Det har gjorts ett stort antal epidemiologiska studier och flera metaanalyser som mer eller mind­re tydligt, men ganska samstämmigt, talat för att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha en skyddande effekt mot såväl hjärt–kärlsjukdom som diabetes jämfört med nykterhet [1-3]. Dessa studier har dock kritiserats för systematiska fel. Framför allt för att man inte tagit hänsyn till störfaktorer, till exempel and­ra levnadsvanor och sociala förhållanden [4].
Förra året publicerades emellertid en omfattande systematisk översyn och metaanalys i BMJ, som menade att kunskapsläget nu är så entydigt att alkoholens positiva hälsoeffekter inte längre kunde ifrågasättas [5]. Artikeln inkluderar 84 prospektiva studier rörande alkoholens skydds­effekt beträffande sex olika aspekter av kardiovaskulär sjukdom och död.
Studiens resultat är att de olika riskerna sänks med 14–25 procent för kohorten som dricker 1–2 standardglas per dag jämfört med nyktra, men att riskerna ökar vid konsumtion däröver. Studien beaktade inte andra, negativa hälsoeffekter av alkoholkonsumtionen.
Nyligen publicerades en analys av denna metaanalys som, ­utifrån metodologiska brister i de ingående studierna, åter ifrågasätter slutsatsen om ­alkoholens hjärt–kärlskyddande effekter [6]. Man granskade alla 84 studier och exkluderade dem med metodologiska brister.
Först konstaterades att 17 av de 84 publikationerna var dubblettpublikationer. Sedan exkluderades de som inte kontrollerat för rökning eller hälsotillstånd (fyra studier), endast beaktat alkoholkonsumtionen de senaste 30 dagarna (fyra studier), endast beaktat totalkonsumtionen och inte om det var 1–2 glas per dag eller t ex 14 glas på lördag. Vidare exkluderades studier där nyktra före detta alkoholkonsumenter (t ex »nyktra alkoholister«) ingick i den nyktra gruppen (32 studier).
Slutligen uteslöts studier där begreppet »dricker sporadiskt« var oklart definierat och där dessa personer antingen ingick i den nyktra gruppen (sju studier) eller räknades som måttlighetsdrickare (åtta studier).
Återstod två studier med god design. Vad visade då de? Jo, en protektiv effekt fanns i vissa variabler, men stöd saknades för metaanalysens entydiga resultat.
Resultaten av den kritiska granskningen av metaanalysen kontrasterar starkt mot metaanalysens slutsats om skyddande effekter och den modiga slutsatsen att resultaten nu är så klarlagda att ytterligare studier knappast är behövliga på området!
Diskussionen belyvser också att det finns inneboende begränsningar med observationsstudier. Det är dock svårförståeligt att man i denna systematiska översikt inkluderat dubblettstudier och inte kontrollerat för uppenbara störfaktorer (confound­ing). Å andra sidan borde den kritiska granskningen kanske ha övervägt en viktning av de ingående studiernas styrkor och svagheter snarare än denna dikotoma inklusion/exklusion?
Så: Vad vet vi? Vem kan man lita på?