Gemensamt intresse att kvalitetssäkra svenska hälsodataregister

Socialstyrelsen förvaltar Sveriges unika hälsodataregister (se faktaruta). Socialdepartementet har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att skapa ett primärvårdsregister [1]. Med ett kompletterande primärvårdsregister får Sverige nationella register som omfattar större delen av den medicinska vårdkedjan. Socialstyrelsen värderar kontinuerligt kvaliteten i de nationella hälsodataregistren, men det görs ytterst få vetenskapliga valideringsstudier av registerdata [2-5].
Tillkomsten av ett register över primärvården och nya uppgifter i framtiden till Patientregistret, såsom inrapportering av besök hos andra vårdgivare än läkare, ställer ännu högre krav på kvalitetsarbete. Den nyinrättade registerservicefunktionen på Socialstyrelsen är till för såväl forskare som huvudmän för de nationella kvalitetsregistren. Syftet är bland annat att bidra till ökad datakvalitet i kvalitetsregistren [6]. Registerservice har genomfört ett antal täckningsgradsjämförelser där man jämfört diagnoser och åtgärder som rapporterats till kvalitetsregistren med dem som rapporterats till Patientregistret. Jämförelserna visar klart att många kvalitetsregister har stora brister i täckningsgraden. Anmärkningsvärt är dock att täckningsgraden för vissa diagnoser är högre i kvalitetsregistren än i Patientregistret! Detta trots att alla vårdgivare enligt lag är skyldiga att rapportera all sjukhusbunden vård och specialiserad öppenvård till Patientregistret [7]. En analys visar att de flesta bristerna kan hänföras till privata vårdgivare, vilka struntar i den lagstadgade skyldigheten att rapportera till Patientregistret [8]. Detta är oroande eftersom sjukvården privatiseras i allt högre grad. Här måste politiska åtgärder vidtas omgående.

Det är lovvärt att Socialstyrelsen nu satsar på förbättrad service till forskare och på att öka kvaliteten i hälsodata­registren och kvalitetsregistren. Vetenskapligt genomförda valideringsstudier av rapporterade diagnoser och operationer i Patientregistret, som jämförs med vad som faktiskt gjorts och beskrivits i den medicinska journalen, är en hörnsten i kvalitetssäkringen. Socialstyrelsen och forskarna har här en unik möjlighet att tillsammans arbeta för att förbättra kvaliteten.
För att få till ett tydligt engagemang för valideringsstudier tror vi att det bästa är att forskare kommer till Socialstyrelsen med önskemål om hjälp med datauttaget i syfte att validera registerdata för specifika diagnoser eller operationer. Tillsammans kan sedan forskarna och Socialstyrelsen göra power-beräkningar av hur stort urvalet behöver vara. Forskarna ansvarar för att projektet är godkänt av etisk prövningsnämnd. Socialstyrelsen ansvarar därefter för det statistiska urvalet av vårdtillfällen som ska granskas och begär in de journaluppgifter från vårdgivarna som behövs för granskningen. Forskarna ansvarar för att genomföra journalgranskningen och att återrapportera denna vetenskapligt, helst i expertgranskade tidskrifter (peer review). Det är även viktigt att presentera resultaten i nationella tidskrifter som riktar sig till vårdpersonal och sjukvårdspolitiker, såsom Läkar­tidningen, Dagens Medicin samt de olika specialistföreningarnas tidningar.

Vår erfarenhet av valideringsstudier är att de är arbetskrävande, men att de ger viktig kunskap för vetenskapliga studier [9-11]. För de diagnoser och medicinska åtgärder där validiteten är hög får man en bra referens som kan användas i fortsatta studier som använder registerdata. För de diagnoser och åtgärder där validiteten är låg bör åtgärder sättas in innan forskare kan använda data för forskning. I händelse av bristande validitet bör ett arbete genomföras för att höja kvaliteten i rapporteringen av dessa diagnoser och operationer.
Valideringsstudier med hjälp av journalgranskning lämpar sig väl som del i doktorandprojekt. Doktoranden får en välavgränsad och handfast uppgift och därmed också förståelse för att ett bra dataunderlag är av största vikt om man vill bedriva högkvalitativ forskning.

Våra hälsodataregister är utmärkta ­källor för registerforskning [12]. Socialstyrelsen mäktar dock inte med att kvalitetssäkra registren med valideringsstudier. Vi uppmanar härmed forskare att validera de diagnoser och åtgärder som man avser att studera samt Socialstyrelsen att bistå med resurser så att valideringar kan genomföras på ett snabbt och smidigt sätt.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Rickard Ljung är deltidsanställd på Socialstyrelsen samt medlem av expertgruppen för kvalitetsregister på Sveriges Kommuner och landsting.