Är alla som deltar i röntgenronder kriminella? Det är rubriken på en debattartikel av Peter Aspelin, professor i medicinsk radiologi vid Karolinska institutet i Stockholm, och Ulf Nyman, docent och medicinskt ansvarig, Röntgen Öst, vid Centralsjukhuset i Kristianstad, i
Läkartidningen 46/2012 (sidan 2068).
Svaret på frågan är förstås nej. De som deltar i ronden bidrar med sin kompetens så att patienten får rätt diagnos och behandling och deltar på så sätt i vården av patienten. Det är ju precis det som är avsikten med lagstiftningen – att rätt person får del av rätt information så att god vård kan erbjudas patienten.
Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Det är därför en viktig ledningsfråga att se till att det är tydligt för yrkesutövarna vad som ingår i deras arbetsuppgifter.
Det finns olika sätt att arbeta med kvalitet och öka den kliniska kunskapen i verksamheten. Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för kvalitetsarbetet och ska se till att det finns processer och rutiner för detta som är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Kunskap ska alltså kunna återföras på ett systematiskt och lärande sätt.
Det utesluter inte att det i vissa fall kan vara nödvändigt att låta enskilda medarbetare följa upp effekten av en behandling för att utveckla den kliniska erfarenheten. Det är med andra ord tillåtet att ta del av de patientuppgifter som behövs för att följa upp vården eller för att arbeta med kvalitetsfrågor om det ingår i yrkesutövarens arbetsuppgifter.
När det gäller röntgenkonferenser så uppfattar vi artikelförfattarnas beskrivning som att det handlar om någon form av utbildningsverksamhet. Konferenser i syfte att sprida kunskap är viktiga för hälso- och sjukvården. Utbildning ingår dock inte i patientdatalagens tillämpningsområde. För att det ska vara möjligt att använda patientuppgifter i sådana sammanhang behövs därför patientens samtycke. Alternativt kan man anonymisera patientuppgifterna på ett sådant sätt att patientens identitet inte röjs. Det finns i dag etablerad och säker teknik som gör det möjligt att på så sätt skydda patientens integritet.
Reglerna i patientdatalagen syftar till att tillgodose både patientens säkerhet och integritet. Lagen ska tolkas och tillämpas utifrån båda dessa viktiga principer. Det är först när vårdgivarna använder sig av lagstiftningens möjligheter som vi kan utvärdera om lagstiftningen är ändamålsenlig och tillräcklig för att förbättra resultatet för patienterna.
