Denna webbplats vänder sig till läkare

Blir det bättre med en ny myndighet?

I debatten om ny tillsynsmyndighet saknar jag en diskussion om vad som var fel på den gamla, och vad som skulle bli bättre med den nya (okej, bra att skilja den normerande verksamheten från tillsynen, det fattar jag väl). Gör man inte det blir den nya tillsynen lika bristfällig som den gamla, och mina skattekronor […]

Bristfällig styrning försämrar vårdkvaliteten

Stockholmsregionen, som i dag har cirka 2 miljoner invånare, förväntas enligt SCB få en inflyttning på 35 000 invånare/år de närmaste åren. I konsultutredningen »Framtidens hälso- och sjukvård. Långtidsutredning om sjukvården i Stockholms läns landsting 2008–2025.« konstateras att det finns tre sätt att hantera brist på resurser i vården: • att effektivisera vården • att öka vårdens […]

Hjälp oss hitta exempel på hälso- och sjukvård som inte är evidensbaserad

SBU utvärderar metoder i hälso- och sjukvården och bedömer evidensen i det vetenskapliga underlaget. I relativt många fall bedöms det vetenskapliga underlaget vara otillräckligt. Hur ska kunskapen om att metoden är otillräckligt utvärderad kunna användas? Ett sätt är att ge forskarsamhället tips om var det finns stora kunskapsluckor och behov av fler eller bättre studier. […]

Europeiska riktlinjer för lipidbehandling är anpassade till risknivå

I Läkartidningen 36/2012 (sidorna 1540-3) ger Jan ­Håkansson en informativ översikt över kost, lipider och ­lipidbehandling och kardio­vaskulär sjukdom. Han kommenterar kort aktuella riktlinjer och målvärden för ­lipidbehandling. Det finns anledning att ­utvidga denna kommentar något. Nyligen har två dokument med europeiska rikt­linjer för kardiovaskulär ­prevention publicerats. Det första, som pub­licerades 2011, utgjor­de riktlinjer för […]

Vi vill vårda våra veteraner

Alla vill bli äldre, men ingen vill bli gammal, är en sanning som gällt i alla tider och gör så fortfarande även i Sverige. Trots medicinska, sociala och omvårdnadsframsteg kan det synas paradoxalt att stora delar av befolkningen i sin ålderdom inte kan »njuta sitt otium«. De medicinska framstegen det senaste halvseklet har medfört att […]

Vart bär det hän med vår sjukvård?

Hälsan är allt. Allt, allt är alls­intet, der intet är Hälsan«, framhöll skalden Stiernhielm på 1600-talet. Varje människa som varit ordentligt sjuk har gjort denna erfarenhet och glömmer den inte. Ingen glömmer heller den betydelse det haft när läkare och övrig sjukvårdspersonal inte bara visat sitt kunnande utan även sin medkänsla för den sjukes/sjuk­as situation […]

Läkarutbildningen kan kortas

I Läkartidningen kunde vi under förra året läsa att EU-kommissionen vill sänka kravet för läkarutbildning till fem år [1]. Standing Committee of European Doctors (CPME) motsätter sig dock detta då de anser att ett förkortande av ­läkarutbildningen kan hota kvaliteten [2]. Som relativ nyutexaminerad läkare har jag god insyn i den svenska läkarutbildningen, som jag […]

Bara en onödig kostnad?

Det är intressant att läsa de artiklar och inlägg som handlat om svensk ambulanssjukvård i skuggan av de tragiska händelserna i Norge förra sommaren. Jag blir alltid lite misstänksam när en yrkesgrupp med så stark kraft uttrycker att en annan inte behövs. Oftast har man då glidit från patient­fokus till fokus på den egna professionen. […]

Dags att ta ansvar

Svensk hälso- och sjukvård måste erbjuda patienterna en säker, evidensbaserad och kostnads­effektiv vård. För att nå dit ställs allt högre krav på medicinsk ­kompetens, skickligt ledarskap och chefskap samt en dynamisk organisation där ny kunskap snabbt införlivas i verksamheten. Vi läkare måste ta ansvar för dagens och framtidens patienter genom att i större utsträckning ­delta […]

Jämställt i vården?

Som läkarkandidat har jag återigen blivit kallad »lilla flicka« av min handledare inför en patient. För mig är detta ett lika märkligt språkbruk som när driftiga personer av det ena könet stämplas som duktiga »kvinnliga kirurger«, »kvinnliga ­poliser« och utövare av »damfotboll«. Först när vi med vårt språk visar att den icke namngivna neurokirurgen eller […]

Internationellt konkurrenskraftig men svårigheterna underskattas

Den kliniska forskningen i Sverige tappar i konkurrenskraft. Ett sätt att förbättra den kliniska forskningens internationella ­genomslag är en ökad användning av de stora svenska hälsodataregistren. I dessa finns en enorm potential för högkvalitativ forskning, som saknar motstycke utanför de nordiska länderna. Det finns dock stor risk för underskattning av svårigheterna med denna forskning. Även […]

Dagens utbildningssystem och morgondagens sjukvårdspersonal

I Läkartidningen pågår en debatt om framtidens läkarutbildning [1-3]. Samtidigt pågår läkarutbildningsutredningen , som förväntas leverera sin rapport i slutet av detta år. Som ­Ohrling och Lockowandt [1] så riktigt påpekat står framtidens hälso- och sjukvård inför ökande komplexitet, ­demografiska förändringar med fler äldre, ökat utnyttjande av informationsteknik, konsumentinflytande och krav på kvalitet och patientsäkerhet. […]

Klinisk handledning – en avgörande fråga i läkarutbildningen

Det har blivit allt svårare att tillgodose läkarstuderandes behov av utrymme och klinisk handledning i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Studentantalet har ökat med 50 procent i Göteborg under det senaste decenniet, och motsvarande ökningar har skett på de and­ra universitetsorterna. Under samma tid har kraftiga nedskärningar av vårdplatserna medfört kortare vårdtider, vilket försvårar för studenterna […]

Kärnan i läkekonsten trängs bort

Det finns inget vetenskapligt stöd för värdet av att publicera vårdresultat. I en Cochranerapport om öppna jämförelser [1] konkluderar författarna: »The small body of evidence available provides no consistent evidence that the public release of performance data changes consumer behaviour or improves care. Evidence that the public release of performance data may have an impact […]

Tidiga insatser viktiga för hälsan bland barn med socialtjänstinsatser

Barn som är föremål för insatser från socialtjänsten har ofta större problem med hälsan än andra barn [1]. I enlighet med hälso- och sjukvårdslagens intentioner om vård på lika villkor efter behov borde dessa barn prioriteras av samhällets verksamheter, på samma sätt som barn med kroniska sjukdomar. Att så inte sker får allvarliga konsekvenser för […]

Varning för okritisk användning av överviktskirurgi vid typ 2-diabetes

Förekomsten av fetma och typ 2-diabetes ökar kraftigt [1]. Exempelvis beräknas över 50 procent av den vuxna befolkningen i USA lida av fetma om 20 år [2]. Detta är en stor utmaning för såväl hälso- och sjukvården som samhället i stort då fetma och typ 2-diabetes leder till ökad kardiovaskulär sjuklighet och andra allvarliga komplikationer. […]

Är barn med ADHD bara omogna eller har omogna barn mer ADHD?

Dagens Nyheter publicerade [1] nyligen statistik som visade att framför allt pojkar som är födda sent på året har en högre risk att få ADHD-­diagnos och medicinering med centralstimulantia än pojkar födda tidigare på året. Den naturliga fråga som uppstår är om det egentligen handlar om omognad och att skolan måste anpassa undervisningen till barnets […]

Fortsatt avakademisering skadar den medicinska forskningen

I Läkartidningen 19/2012 (sidorna 936-7) förekom en debattartikel om den planerade omläggningen av ­läkarutbildningen författad av två läkarstuderande från Lund, Hannes Jansson och Karl Axel Lundblad. Artikeln är det viktigaste som skrivits i ämnet på länge, och författarnas argumentation bör studeras ingående av alla som är involverade i den nu förestående reformeringen. Men till deras […]

Dags att angripa läkarkrisen på ett kvalitativt plan

De flesta landsting kämpar med bristen på specialister, och de som finns funderar på att byta arbetsplats eller blir hyrläkare. Tuff arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor ses ofta som anledning. Den ihållande effektiviserings- och besparingsprocessen antas bidra till denna skrämmande utveckling. Men den är bara en del av förklaringen. Det finns kliniker som har rationaliserat och […]

En osäker framtid – utan AT

Professor Stefan Lindgren, regeringens enmansutredare för en EU-anpassad läkarutbildning, klargör i en replik på vår artikel samt i en intervju i senaste numret av Svenska Läkaresällskapets medlemstidning »SLS Aktuellt« [1] att en sexårig utbildning utan AT eller nationellt slutprov kommer att bli utredningens förslag. Vår kritik gäller att detta innebär en förkortad utbildning till legitimation, […]