Sjunkande mortalitet och minskad volym slutenvård vad gäller patienter med brännskador har tidigare beskrivits i Läkartidningen [1]. Vi har också redovisat att antalet individer som avlider i »bränder med dödlig utgång« är relativt konstant över tiden [2].
Adventsljusen
Den mest kritiska perioden under året vad gäller brand orsakad av levande ljus är december/januari. Orsaken står främst att finna i adventsljusstakarna (Figur 1). Adventsljusstaken har som bekant fyra ljus med cirka åtta timmars brinntid vardera. Vi tänder det första ljuset, och det får brinna stämningsfullt en stund. Alla är försiktiga och vaksamma så att en brand inte skall uppstå. Ju närmare jul tiden lider, desto längre har adventsljusen brunnit ned, mossan har börjat torka och vi blir slarvigare med att hantera ljus och tändstickor.
Att glömma är mänskligt, men mossan och andra dekorationer i adventsljusstaken kan snabbt leda till en katastrof. Den kortaste ljusstumpen brinner snart ned och mossan börjar brinna. Värmen gör att övriga ljus smälter, och ljusmassa sugs upp i mossan och dekorationerna. Dessa fungerar som veke, och en kraftigt flammande brasa kan snabbt utvecklas.
Under den ljusare tiden på dygnet är det som lättast att glömma att släcka ljusen. Statistik från Svenska Brandskyddsföreningen visar att de flesta ljusbränder startar mellan klockan 12 och 18 på dagen [3]. Räddningsverkets insatsstatistik visar att de flesta bränder i byggnader som orsakas av levande ljus inträffar på söndagar och helgdagar runt jul och nyår [4]. I genomsnitt ingriper Räddningstjänsten en gång per dag mot ljusbränder under året, men i december månad är antalet bränder mångdubbelt högre (Tabell I).
Brännskadestatistiken
Går man till Socialstyrelsens patient- och skaderegister finner man att under perioden 1998–2000 vårdades 129 patienter i sluten vård för skador orsakade av ICD-10-kod X02.xx – Exponering för kontrollerad eld i byggnad och byggnadskonstruktion –varunder bränder orsakade av levande ljus klassificeras. 79 individer hade brännskada och 30 individer inhalationsskada som huvuddiagnos. Av dessa var 13 procent yngre än 15 år, 16 procent över 70 år och 43 procent var kvinnor.
Fördelningen av skadetillfällen och dödsfall över året ses i Tabell II. Under de tre studerade åren summerades dessa patienters sammanlagda vårdtid till 996 vårddygn, dvs i medeltal 7,7 vårddygn per patient. Åtta patienter avled, varav fem (63 procent) hade ådragit sig skadorna under december/januari. Hälften (fyra) av de avlidna var över 70 år, och tre av dem ådrog sig sina skador under december/januari.
Olycksmånaderna
Räddningsverkets insatser vid brand i byggnad orsakad av levande ljus är tiofaldigt ökad på julafton jämfört med medeltalet för resterande året. En tredjedel av slutenvårdskrävande skador orsakade av »exponering för kontrollerad eld i byggnad och byggnadskonstruktion«, bla bränder orsakade av levande ljus, sker under december och januari. Liksom tidigare studier visat [2] är äldre överrepresenterade både till antalet skadade och till antalet avlidna vid bränder med dödlig utgång.
Svenska Brandskyddsföreningen har sedan 1996 fört särskild statistik över de bränder som inträffar från första advent till och med trettondagen. Siffrorna visar glädjande nog en nedgång i antal. Från att ha legat på närmare 300 bränder/år har de minskat till färre än 200 bränder/ år under senare år (statistik från Svenska Brandskyddsföreningen). Särskilt tydlig är minskningen av bränder orsakade av adventsljusstakar och andra glömda ljus (Tabell III).
Kan det vara så att de informationskampanjer som bedrivs av Svenska Brandskyddsföreningen, Räddningsverket, medicinska professionen mfl aktörer faktiskt ger resultat?
Vi vill med denna artikel belysa att bränder relaterade till levande ljus dessvärre fortfarande utgör en källa till stort lidande, mortalitet, materiella kostnader och vårdbelastning. De flesta av dessa skador torde ha kunnat undvikas med ytterligare kunskap och uppmärksamhet kring hanteringen av levande ljus. Särskilt bör personal på äldreboenden, servicehus etc vara uppmärksamma på riskerna med levande ljus (Fakta 1 och Fakta 2).
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Referenser
1. Huss F, Steinvall I, Sjöberg F. Brännskador i Sverige 1987–1996. Antalet sjukhusvårdade har minskat och dödligheten sjunkit med 70 procent. Läkartidningen. 2001;98:2184-8.
2. Huss F, Erlandsson U, Sjöberg F. Dödsfall vid bränder – skyddet för riskgrupper kan förbättras. Läkartidningen. 2003;100:1137-9.
3. Svenska Brandskyddsföreningen. Ljus i juletid i Goda råd från Svenska Brandskyddsföreningen. 220/ 041018.
4. Räddningstjänst i siffror. Fakta om Räddningstjänstens insatser 1996–2004. Karlstad: Räddningsverket; 2005.
