Så kan den svenska primärvården vässas
Trots två stora primärvårdsreformer finns det väldigt mycket kvar att jobba med. Omställningen går för långsamt. ”Dessutom är det väldigt stora regionala skillnader, vården blir inte jämlik”, säger Praktikertjänsts Réka Hunyadi Velle, specialist i allmänmedicin och samordnare för den regionala chefsläkargruppen.
Som det fungerar nu blir inte vården jämlik, menar Praktikertjänsts Réka Hunyadi Velle, specialist i allmänmedicin och samordnare för den regionala chefsläkargruppen.
Mellan 2019 och 2024 avsatte två olika regeringar över 30 miljarder kronor till omställningen till en god och nära vård. Flera rapporter har visat att primärvården trots detta inte alls lever upp till ambitionerna i hälso- och sjukvårdslagen.
Socialstyrelsens rapport ”Uppföljning av omställningen till en god och nära vård – delredovisning 2025” visade exempelvis att endast en tredjedel av regionerna budgeterade mer till primärvården 2024 än 2023.
Praktikertjänst publicerade i juni 2025 rapporten ”Stannar miljarderna i mötesrummen? En uppföljning av omställningen till en god och nära vård”. Där försökte konsultfirman Ramboll spåra miljardflödet från staten till regionerna, via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
”Ingen verkar veta hur pengarna har använts. Redovisning saknas. Uppföljningen är bristfällig. Staten har inte krävt någon större insyn,” konstaterade Réka Hunyadi Velle och kollegan Richard Seiberlich i en debattartikel från den 15 september i år.
Fristående vårdgivare bör inkluderas fullt ut
Omställningen går snällt sagt långsamt och anledningen är inte minst bristande ekonomiska resurser.
– Dessutom är det väldigt stora regionala skillnader, vården blir inte jämlik. Det man eftersträvar är i grunden bra, men regionerna har hanterat inflödet av statsbidrag och stöd på väldigt olika sätt, säger Réka Hunyadi Velle.
I debattartikeln lyfter författarna fram vikten av statlig styrning samt hårdare krav på spårbarhet och resultat. Fyra förslag läggs fram:
- Att statsbidragen knyts till tydliga och uppföljningsbara mål som är regiongemensamma. Kopplingen mellan mål, aktivitet, resurser och resultat behöver vara tydlig och jämförbar över tid.
- Att statsbidragen görs fleråriga. Omställningen kräver investeringar som inte kan göras inom ett budgetår.
- Att regionerna beslutar att avsätta minst 25 procent av hälso- och sjukvårdens budget till primärvården och stärker den operativa styrningen. Reformens intentioner måste översättas till tydliga uppdrag för samtliga vårdnivåer, även på akutsjukhusen.
- Att fristående vårdgivare inkluderas fullt ut.
Besvikelse hos medborgarna
Réka Hunyadi Velle understryker att den styrande politiken säkert menar väl, men att vårdcentralerna haft svårt att genomföra den önskade omställningen och möta de nya kraven.
– Dessutom skiljer sig uppdragen mellan regionerna. En del enheter har endast vårdcentralsuppdraget, medan vårdvalet i andra regioner även omfattar BVC, fysioterapi, arbetsterapeuter och annat. Förutsättningarna att leva upp till de olika uppdragen är väldigt skiftande över landet. Likaså de ekonomiska förutsättningarna. Här behövs mer nationell styrning.
I slutändan är det förstås befolkningen, patienterna, som drabbas om inte förutsättningarna förbättras.
– När primärvården nu ska vara navet i hälso- och sjukvården är det rimligt att ställa högre krav på tillgänglighet, fast läkarkontakt och smidigare handläggning av vissa ärenden. Men ett bredare uppdrag kräver mer resurser. Inte bara under ett enskilt år, utan långsiktigt, gärna längre än en mandatperiod.
Fakta/Praktikertjänst
- Praktikertjänst är Sveriges största vårdkooperativ med 730 mottagningar runt om i landet, inklusive 96 vårdcentraler och ett femtiotal verksamheter inom specialistvård.
- Kärnan i den kooperativa modellen är att de som utför vården också äger företaget och leder arbetet i vardagen. Det skapar engagemang, delaktighet och fokus på kvalitet, kontinuitet och utveckling.
- Modellen är grunden till att Praktikertjänst varje år rankas högst när det gäller både nöjda medarbetare och nöjda patienter.
Scanna in QR-koden och ta del av rapporten” Stannar miljarderna i mötesrummen? En uppföljning av omställningen till en god och nära vård”!
