Medellivslängden i Sverige fortsätter att öka, samtidigt som spädbarnsdödligheten är lägst i världen efter Japan. Den främsta enskilda orsaken till ökad medellivslängd är minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar till följd av bättre matvanor, minskad rökning och förbättrade medicinska insatser.
Bland annat har drygt 3000 liv kunnat räddas varje år de senaste 15 åren till följd av förbättrad kranskärlssjukvård. Kvinnornas medellivslängd är nu 82,4 år, vilket är 4,5 år mer än männens. Bland de orostecken som Folkhälsorapport 2005 pekar på är den ökade psykiska ohälsan och alkoholkonsumtionen samt att antalet sjukskrivningar ökar. Dessa försämringar gäller främst kvinnor. För både män och kvinnor ökar också andelen som upplever besvär av värk, men också ifråga om det är kvinnor mer drabbade än män.
Även ifråga om alkoholrelaterade sjukdomar finns en stigande trend bland kvinnor i åldrarna 45–74 år den senaste tioårsperioden. För män under 65 år har dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar minskat sedan 1980-talets början, trots en kraftigt ökad alkoholkonsumtion de senaste tio åren. Förklaringen tros vara ett förändrat konsumtionsmönster, från sprit till öl och vin. Männens dödlighet till följd av alkoholrelaterade sjukdomar är dock fyra gånger högre än kvinnornas.
För personer över 65 år har det skett en rad hälsoförbättringar de senaste 25 åren, visar folkhälsorapporten. Det handlar om förbättrad rörelseförmåga till följd av bland annat höftleds- och knäledsplastik, förbättrad syn till följd av starroperationer och en avsevärt förbättrad tandhälsa.
Svenska barn och ungdomar har i internationell jämförelse mycket god hälsa. De orosmoln som finns är att psykiska symtom som nervositet, huvudvärk och ont i magen har ökat sedan mitten av 1980-talet. Dessutom ökar andelen barn och unga med astma och allergier.
De sociala skillnaderna i ohälsa har förblivit oförändrade de senaste 25 åren, och svenskar med utländsk bakgrund rapporterar sämre hälsa än de som är födda i Sverige. (LT)