Kvinnor med hjärt–kärlsjukdom får fler biverkningar av läkemedelsbehandlingen än män, något som beror på att kvinnor är underrepresenterade i forskningen kring hjärt–kärlsjukdomar. Det är slutsatser från en nyligen publicerad studie i European Heart Journal. I nummer 30–31 av Läkartidningen hävdade Hans Melander, biostatistiker på Läkemedelverket, att den kvinnliga underrepresentationen vid läkemedelsstudier är en myt som bör avlivas, liksom att det skulle finnas skillnader mellan könen beträffande läkemedelsbiverkningar.
– Vad grundar han det på, vad finns det för referenser för den ståndpunkten?
Det frågar Eva Swahn, professor och överläkare vid kardiologkliniken i Linköping som i förra veckan tillsammans med Karin Schenk Gustafsson, chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet skrev på dagens Nyheters debattsida i frågan.
Kvinnor insjuknar senare än män
Eva Swahn säger att om åldersgränserna, som ofta går vid 60 eller 65 år, i studierna helt togs bort skulle man få ett större och bättre material att dra slutsatser från beträffande kvinnorna som ofta insjuknar i hjärt–kärlsjukdomar senare än män.
–Nu gör man i bästa fall en subgruppsanalys på kvinnorna i studien och då blir resultaten inte tillförlitliga om det från början bara fanns 20 eller 30 procent kvinnor i urvalet, säger Eva Swahn.
Förutom att de båda önskar mer forskning kring hjärt–kärlsjukdomar bland kvinnor vill de också att kampanjer satsas för upplysning om att hjärt– kärlsjukdomar faktiskt är den vanligaste dödsorsaken även bland kvinnor.
Den europeiska kardiologkongressen hålls i år i Stockholm i början på september. Årets tema är kvinnor och hjärt– kärlsjukdomar.
Hela studien om kvinnor och läkemedelsbehandling vid hjärt–kärlsjukdom finns att läsa på http://www.eurheartj.org
