Vårdrelaterade infektioner och hur dessa förebyggs är ämnet för en ny kunskapsöversikt från Socialstyrelsen.
Basala hygienrutiner är av central betydelse, men en rad andra faktorer påverkar också. Bland annat tas effekten av de omfattande och ekonomiskt betingade strukturförändringarna i vården upp som något som skapat »betydande problem« för det vårdhygieniska arbetet. »Ett minskande antal vårdplatser på akutsjukhusen innebär att sjukare patienter med större mottaglighet för infektion och större behov av isoleringsvård måste tas in, samtidigt som antalet enkelrum reduceras och därmed möjligheterna att isolera patienter«, står det bland annat.
Vårdrelaterade infektioner inte bara förlänger och fördyrar vården utan blir ibland också dödsorsak.
Vårdrelaterade infektioner bedömdes ha orsakat patientens död i 0,9 procent av fallen och i 2,7 procent av fallen ha varit bidragande dödsorsak, enligt en genomgång av vårdrelaterade infektioner och dödlighet, enligt rapporten.
Från och med den 1 juli införs »god hygienisk standard« som ett uttalat krav i Hälso- och sjukvårdslagen.
Det finns ingen samlad bild av hur vanliga vårdrelaterade infektioner är i svensk sjukvård idag. Dock finns uppgifter om enskilda sjukhus: Av de patienter som lades in Huddinge universitetssjukhus under perioden 25 april–16 juni 2000 fick 11 procent antibiotikabehandling på grund av en sådan infektion.
6 procent av de opererade patienterna vid kirurgkliniken på Östra sjukhuset i Göteborg under perioden 1984–1995 drabbades av en postoperativ infektion.
Och av 374 patienter som kranskärlsopererats vid toraxkirurgiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala under perioden september 1998 till juni 2002 blev 30,5 procent infekterade.
Rapporten, som ska vara ett stöd för personal, vårdgivare och verksamhetsansvariga i hälso- och sjukvården, heter »Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsunderlag«. Den kan läsas på webbplatsen http://www.socialstyrelsen.se
