»Inte troligt med både kedjor och enskilda företagare«
Richard Bergström, Läkemedelsindustriföreningens VD, är dels oroad över apoteksutredningens korta tid, dels över slagsidan mot marknadsfrågor i direktiven. De borde vara mer inriktade på hur landets läkemedelssubventioner och försörjning ska lösas. Likaså är han rädd för att sjukvården och dess koppling till apotekssystemet glöms bort. I framtiden vill Richard Bergström inte ha kvar dagens »centralplanerade« system, utan önskar att marknaden öppnas upp för konkurrensutsättning och att det blir tillåtet med kedjor med vertikal integration.
– Men att både kedjor och enskilda företagare blir tillåtet är ett scenario som blir mindre troligt för var dag som går. Vi har lärt oss av Norge och andra länder att kedjorna tar över, säger han.
Att delar av Apoteket skulle kunna säljas av och exempelvis myndighetsliknande uppgifter förläggs till en myndighet är enligt honom bara aktuellt om utredningen löser andra regelverk, till exempel hur generikareformen och högkostnadsskydd ska fungera.
Men han tycker att staten talat med »två mungipor« inför utredningen: i den ena säger man att konkurrens ska råda, ur den andra, via Apoteket och dess förberedelser, kommer ett annat budskap.




»Kostnadskontroll av läkemedel viktigt för SKL«
Ellen Hyttsten, Sveriges Kommuner och Landsting, vill inte spå i glaskulan om apoteksväsendets framtid.
Hon säger som många andra: det är kort utredningstid för att lösa alla frågeställningar. Hon betonar hur viktigt det är att utredaren tar hänsyn till apoteksmarknadens betydelse för sjukvården. Viktigt för SKL är att kostnadskontrollen på läkemedel blir god eftersom de betalas av skattemedel. SKL tycker att det är viktigt med samhällsinsyn och kontroll över prissättningen.
– Vi vill bevara generikareformen, som fått goda resultat, men även få möjlighet till prisförhandlingar med industrin kring patenterade läkemedel, säger Hyttsten.
Säkerhetsaspekter med läkemedlen måste också beaktas, så att register som Apoteket har hand om flyttas över till en myndighet när nya aktörer kommer in.
Om fler konkurrenter blir aktuellt kan inte Apoteket ha samma roll som i dag.




»Separera pris på tjänst och pris på produkt«
– Att låta Apoteket förbli intakt vore olyckligt och stoppar all konkurrens, anser Cecilia Bernsten, ordförande för Sveriges farmacevtförbund.
Då tror hon att kedjorna kommer att dra sig för att satsa på Sverige, eftersom Apoteket har de bästa affärslägena, all personal och myndighetsfunktionerna.
Cecilia Bernsten säger att hon tror att delar av Apoteket säljs av och att en del av deras verksamhet hamnar i en myndighet. För sina medlemmars skull hoppas hon också att utredningen kommer fram till att enskilda aktörer kan få konkurrera på lika villkor med kedjor.
– Man ska kunna etablera sig som fri företagare så att vi får fler arbetsgivare. I dagsläget finns bara en. Det ger ingen utveckling för farmacin, säger Bernsten.
För att små företagare ska kunna hävda sig i konkurrensen med stora kedjor krävs det enligt henne att apotekstjänster definieras och prissätts på ett helt nytt sätt. Prissättning på läkemedel måste separeras från pris på tjänster, anser hon.
– Då får den enskilde farmaceuten en betalning för att fixa recept, en annan för basal rådgivning, en tredje för läkemedelsgenomgångar och så vidare, vilket gör att varje företag kan profilera sig med kvalitetstjänster.




Läkarförbundet vill se nya informationskanaler
Mångfald och konkurrens är en återkommande åsikt från Läkarförbundet. Apoteksmonopolet bör därför försvinna, enligt Anders Dahlqvist, ordförande för läkemedelsrådet i förbundet. Han ser dock en risk att marknaden övergår till ett oligopol och att kedjorna kan göra stora vinster på läkemedel – om inte regler inrättas för att motverka det.
Fler apotekslokaler är inget som Läkarförbundet strävar efter, snarare behöver det läggas mer pengar på moderna former för att kommunicera om, och distribuera, läkemedel till patienterna. Läkar- och apotekarkompetens kan samordnas.
– Samarbetet mellan sjukvården och apotek kan bli bättre. Distribution av läkemedel hem till patienter och distribution via nätet är något som bör utvecklas, men också mer resurser på att följa upp och informera om läkemedel. Internet och telefon kan användas för att möta patienten, säger Dahlqvist. •