En rad stora praxisändringar väntas bli effekten av de nya Nationella riktlinjer för hjärtsjukvården som kom den 29 februari, enligt Socialstyrelsen. Rekommendationerna fokuserar på ändringar jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2004.
Kranskärlssjukdom ska i ökad omfattning behandlas med livsstilspåverkande åtgärder. Läkare ska göra en samlad riskbedömning innan blodtryckssänkande och blodfettssänkare sätts in.
Warfarinbehandling ska användas i ökad utsträckning vid förmaksflimmer för att förebygga risken för stroke. Underbehandlingen är betydande, enligt Socialstyrelsen. På patienter med återkommande förmaksflimmer ska kateterablation användas i större omfattning.
Både bypasskirurgi och perkutan koronarintervention, PCI, kan användas för revaskularisering. PCI är effektivast vid förträngningar i ett eller två kärl. När det gäller tre eller flera kärl, huvudstamsstenos och patienter med diabetes är bypasskirurgi att föredra. Nakna metallstentar ska vara förstahandsalternativ vid stentbehandling av kranskärlsstenos.
Behandling med implanterbar defibrillator, ICD, prioriteras upp från sekundär- till primärprofylax. Inte bara patienter som redan haft hjärtstopp eller annan livshotande hjärtrubbning utan även patienter med ökad risk för livshotande rytmrubbning kan ha nytta av ICD.
Patienter med måttlig till svår hjärtsvikt som inte blir hjälpta av läkemedelsbehandling bör i ökad utsträckning erbjudas biventrikulär pacemaker, CRT.
Kvinnor får i dag inte tillgång till sviktpacemaker, CRT, och implanterbar defibrillator, ICD, i samma utsträckning som män.
De flesta ändringar väntas vara kostnadsbesparande, men ökad ICD-behandling kan kosta uppåt 1 miljard kronor om året och ökad sviktpacemakeranvändning 63 miljoner kronor om året.
Ett antal kvalitetsindikatorer föreslås också för hjärtsjukvården.
Riktlinjerna omfattar 350 tillstånd, åtgärder för förebyggande arbete, behandlingar och eftervård.
