Nr 3 2021

om blivit långtidssjuka i covid-19 har med rätta uppmärksammats allt mer. I denna utgåva, med start på sidan 72, berättas om en av de mottagningar som tar emot långtidssjuka och om en stödgrupp för läkare med covid-19. Mottagningen finns på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och leds av Judith Bruchfeld, specialist i infektionssjukdomar. Hon berättar, när […](0 kommentar)

Det var glest med lösningar i forskningspropositionen på de forskande läkarnas dilemman.(0 kommentar)

Primärvården får snart ett kunskapsstöd för utredningar av långtidssjuka i covid-19, och 1177 ska få ett stöd för rådgivning. Men en nationell strategi med riktlinjer om mottagning och behandling dröjer.(0 kommentar)

Nationella riktlinjer och multiprofessionella mottagningar. Det är ett par saker som »Stödgruppen för läkare med covid-19« vill se. Det är brist på vård för långtidssjuka, och stödgruppen varnar för ett berg av rehabilitering.(0 kommentar)

På Karolinska universitetssjukhuset i Solna finns en av få mottagningar i landet som tar emot långtidssjuka i covid-19, även om de inte legat på sjukhus. Men trycket på mottagningen är högt. »Vi får extremt mycket remisser«, säger Judith Bruchfeld, som leder mottagningen.(0 kommentar)

Lokalföreningarna arbetar för fullt med de retroaktiva löneökningarna för 2020. Hur långt man kommit i förhandlingarna med arbetsgivarna varierar i landet, men några föreningar sneglar på Jönköping där det står klart att läkarna får ett generellt påslag på 2,75 procent.(0 kommentar)

På nya Ersta sjukhus i Stockholm var planen att ersätta läkarnas fasta arbetsplatser med flexibla arbetsstationer i ett kontorslandskap. Men läkargruppen protesterade och sjukhusledningen lyssnade. »Nu upplever vi att vi bygger det här sjukhuset tillsammans«, säger läkarnas fackliga ombud Fredrik Wogensen.(2 kommentar)

Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid Karolinska institutet, har utsatts för en rad hot efter ett brev i New England Journal of Medicine där han visade på att få lärare och barn i grundskolan blivit svårt sjuka i covid-19 under våren, trots öppna skolor. Hot som han nu polisanmält.(8 kommentar)

Mitt under pandemin vill Karolinska universitetssjukhuset avsluta chefskapet för Tobias Allander, ansvarig för det mesta av covid-diagnostiken i Stockholmsområdet. Frågan väcker skarp kritik.(2 kommentar)

Randomiserade kontrollerade försök är ett av de viktiga redskapen för att förbättra hälsa och vård. I covid-19-pandemin har de varit, och är, av stor betydelse för att utveckla de vacciner som snart kommer att skydda oss mot sars-cov-2, skriver Holger Rootzén.(11 kommentar)

»Också onkologen har denna andra våg fått ett beting med pass att fylla och jag har anmält mig frivillig.« Linda Willén skriver om en ny erfarenhet – en arbetsvecka på covidavdelning.(2 kommentar)

När ungdomsmottagningen »Rådgivningsbyrån för sex och samlevnad« öppnade 1970 anställdes en barnmorska på halvtid, men besöksfrekvensen ökade snabbt. Viktiga frågor var preventivmedel och att minska spridningen av könssjukdomar. Men många frågor utöver detta väcktes vid besöken, och Rådgivningsbyrån behövde en bredare inriktning för att kunna bli en instans dit skolungdomar kunde söka med vanliga frågor.(1 kommentar)

Janaki Brolin inledde sin läkarkarriär som volontärläkare i Sierra Leone. Där fick hon perspektiv på tillvaron och sitt jobb som läkare, som hon nu reflekterar över i sin podd »Tukul story from Sierra Leone«.(0 kommentar)

Per Breimer, överläkare vuxenpsykiatri i Helsingborg, har tillsammans med Åsa Petersén och Håkan Widner skrivit en artikel om Huntingtons sjukdom.(0 kommentar)

»Att tänka helt nytt om läkemedelslistan vore att i stället bygga en samlad ordinationslista, utan hänsyn till var i vården ordinationen görs.«(0 kommentar)

Det har i flera studier visats att kontinuerlig glukosmätning (CGM) ger patienter med typ 1-diabetes en förbättrad glykemisk kontroll. För patienter med typ 2-diabetes finns det inte lika stort vetenskapligt underlag. Indikation för CGM vid typ 2-diabetes är bristande glukoskontroll trots flerdosinsulin eller återkommande allvarliga hypoglykemier.(0 kommentar)

Europeiska kardiologföreningens nya riktlinjer för patienter med akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning är värdefulla, men inte problemfria. Det är nu viktigt att arbetet med de nationella riktlinjerna återupptas.(0 kommentar)

Gravida med covid-19 blir ofta lindrigt sjuka, men infektionen kan leda till svår intensivvårdskrävande sjukdom under andra halvan av graviditeten, särskilt om andra riskfaktorer föreligger. Sannolikt finns ingen ökad risk för sjuklighet hos barnet, men risken ökar för förtidsbörd och därmed för komplikationer.(1 kommentar)

Stafylokocker är den vanligaste orsaken till ledprotesinfektion, som inträffar efter någon procent av artroplastiker. En avhandling belyser likheter och skillnader mellan S aureus, S capitis och S epidermis vid ledprotesinfektion.(0 kommentar)

Barnmorskor kunde använda larynxmask på ett säkert sätt vid återupplivning av spädbarn med behov av ventilation. Men det ledde inte till minskad dödlighet jämfört med traditionell mask. Det visar en studie från Uganda.(0 kommentar)

En nyligen publicerad analys talar för att den hjärtskyddande effekten av dulaglutid hos patienter med typ 2-diabetes med hjärt–kärlsjukdom eller hög risk för sådan inte är beroende av samtidig metforminbehandling.(0 kommentar)

Ofrivilliga rörelser är typiskt vid Huntingtons sjukdom, men det är mycket vanligt att rörelsestörningen föregås av 10–20 år av psykiska symtom. Denna fallbeskrivning belyser hur sjukdomsförloppet kan te sig vid Huntingtons sjukdom och leda till att patienter vårdas för en annan diagnos en längre tid. (1 kommentar)

Patientskador efter kärlkirurgiska ingrepp genomförda under två tidsperioder, samt anmälda till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, har analyserats. Typskador som i princip alltid kompenseras är rekurrenspares efter karotiskirurgi och djup kärlskada efter varicerkirurgi.(0 kommentar)