Nr 11–12/2020

Inledare

Bra arbetsmiljö tar bort behov av anmälningar

Antalet 6:6a-anmälningar från sjukvården till Arbetsmiljöverket har ökat de tre senaste åren, konstateras det i en artikel på sidan 379. Anmälningarna är sådana som görs »när skyddsombudet inte är nöjd med arbetsgivarens svar eller åtgärder, och därför begär att Arbetsmiljöverket ska ingripa«. I artikeln konstateras att Arbetsmiljöverket förra året fick in 51 sådana anmälningar från sjukvården, […](0 kommentar)

Signerat

En djungel av osäkerhet med off label-förskrivning

Detta handlar ju förstås inte bara om försäkringsskydd utan även om läkares autonomi. (0 kommentar)

Nyheter

Skyddsombud: Anmälningarna är bara toppen av ett isberg

Förra året anmäldes Akademiska sjukhuset till Arbetsmiljöverket 14 gånger. Inget annat sjukhus har så många anmälningar om brister i arbetsmiljön. »Jag tror jag är lite mer på hugget«, säger huvudskyddsombudet Knut Bodin. (0 kommentar)

Fler larmar om dålig arbetsmiljö i vården

Antalet 6:6a-anmälningar från sjukvården till Arbetsmiljöverket har ökat de tre senaste åren. Samtidigt finns stora skillnader mellan olika sjukhus i landet.(0 kommentar)

Läkarstudenter förbereds dåligt för de digitala verktygen i arbetslivet

8 av 10 läkare är positiva till ökad digitalisering på arbetsplatsen. Detta enligt en ny enkätundersökning från Sveriges Kommuner och regioner. Däremot upplever en majoritet av läkarstudenterna att de inte förbereds för att använda digitala verktyg.(2 kommentar)

Magnetkamera före biopsi införs på bred front i prostatadiagnostik

Bred övergång till MR-baserad diagnostik följt av enbart riktade biopsier. Det rekommenderas i det kommande uppdaterade nationella vårdprogrammet för prostatacancer. Strategin väntas kraftigt minska överdiagnostik och onödig provtagning – men sätter också press på vården.(6 kommentar)

Ny primärvård oroar läkare i norr

Åtta vårdfilialer och elva servicepunkter ska öppna i Norrbotten. Distriktsläkarföreningen i Norrbotten, med ordförande Robert Svartholm, ser positivt på modellen med decentraliserad primärvård ­– men varnar för att det kan bli ännu svårare att få läkartider. (1 kommentar)

Personalpoolen i Uppsala igång – men utan läkare

Det är fortfarande inga läkare som nappat på erbjudandet om att jobba i Region Uppsalas egen personalpool. Men förvaltningschefen Torun Hall har inte gett upp hoppet.(0 kommentar)

Ny översikt ska hjälpa läkare vid behandling av covid-19

Trycket på information är stort när det gäller covid-19, inte minst från läkarkåren. Nu har Referensgruppen för antiviral terapi, RAV, tagit fram en översikt över potentiell behandling.(0 kommentar)

Brist på specialistläkare i nästan hela landet

I 19 av landets 21 regioner är det brist på specialistläkare. Samtidigt är det många nyexaminerade läkare som får vänta länge på en AT-plats. Det visar Socialstyrelsens årliga rapport om efterfrågan på personal. (0 kommentar)

Debatt

Lungemboli kan, med stor sannolikhet, uteslutas

Att man »aldrig kan utesluta lungemboli« är aldrig en indikation för DT av lungartärer. Det finns inga absoluta sanningar inom radiologisk diagnostik, enbart sannolikheter. Här förefaller risken för komplikationer till följd av överdiagnostik och överbehandling överträffa risken för underdiagnostik, skriver Ulf Nyman och Henry Eriksson. (2 kommentar)

Resursbrist i vården – men hur används de resurser vi har?

Jag efterlyser en debatt i läkarkåren kring prioriteringar, för en klokare användning av våra begränsade resurser. Jag vill påstå att alla läkare kan identifiera områden där vi beställer undersökningar trots att vi vet att de har begränsad patientnytta, skriver Martin Serrander.  (6 kommentar)

Krönika

»Fokus glider obemärkt från att bota, lindra och trösta till att koda, registrera och skarva.«

Visst är det bra att skattefinansierade verksamheter som sjukvården mäts och utvärderas så att ineffektiva arbetsmetoder kan bytas ut. Men hur mäts effekten av att jag hejar på en patient i väntrummet och glatt noterar att han har blivit av med kryckorna, frågar sig Gustav Brattström i sin krönika?  (11 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Caroline Ingre

Caroline Ingre, med dr, bitr överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, har tillsammans med kollegor skrivit artikeln om symtom, utredning och behandling vid ALS. (0 kommentar)

Reflexion

Vem ska få HLR?

»Ska vi sluta rekommendera vård till grupper vars långtidsutfall inte blev bra?« (2 kommentar)

Medicinsk kommentar

Rökning av e-cigaretter kan ligga bakom oklar lungsjukdom

Inhalation av ånga och gas från e-cigaretter kan orsaka diffus lungsjukdom. Orsaken är sannolikt olika kemikalier, särskilt de smak- och aromämnen som tillsätts e-cigarettvätskan. Arbetare som tillverkat popcorn som innehåller syntetiska tillsatser med smör­smak har uppvisat liknande sjukdomsbild. (2 kommentar)

Nya Rön

Crohns sjukdom kopplad till ökad risk för kolorektal cancer

I en svensk-dansk studie undersöktes risken för kolorektal cancer och död i kolorektal cancer bland 47 000 patienter med Crohns sjukdom. Resultatet visade på 40 procent ökad risk för insjuknande och 74 procent ökad dödlighet. (0 kommentar)

Hög överlevnad hos tidigt födda barn med svåra hjärtfel

I en studie av för tidigt födda barn med hjärtfel visas att 4 av 5 barn med svårt hjärtfel överlevde till utskrivning från sjukhus utan att drabbas av svåra neonatala komplikationer i högre utsträckning än barn utan hjärtfel. (0 kommentar)

Föräldrar anklagade för skakvåld upplevde långvarig stress

Kvalitativa forskningsintervjuer gjordes med sex föräldrapar vars barn blivit undersökta enligt pm för utredning av misstänkt spädbarnsmisshandel där datortomografi och skelettröntgen visat subduralblödning eller frakturer i rörben eller revben. (10 kommentar)

Temainledning

En av sjukvårdens största utmaningar

De neurodegenerativa sjukdomarna utgör ett av den medicinska forskningens stora mysterier och är en av sjukvårdens främsta utmaningar. (0 kommentar)

Människor & möten

Nybliven läkare siktar på att hitta botemedlet mot sin egen sjukdom

Ahmed Al-Djaber, nyexaminerad, ska just börja arbeta som underläkare. Han var med och grundade patientföreningen Kronisk blodsjuk­dom och är engagerad i informationsarbetet kring bland annat sicklecell­anemi, en diagnos han själv har sedan tidig barndom. (1 kommentar)

Temaartikel

ALS kan vara en prionsjukdom

ALS är en heterogent neurodegenerativ sjukdom som främst drabbar de övre och nedre motorneuronen. Inklusioner av felveckat SOD1-protein tycks finnas hos patienter med alla typer av ALS.(0 kommentar)

God livskvalitet målet med vård och omhändertagande vid ALS

Riluzol är det enda sjukdomsmodifierande läkemedel som är godkänt för behandling av ALS i Sverige. Behandlingen är i övrigt symtomatisk, och målet är att hjälpa patienterna att uppnå en så god livskvalitet som möjligt genom samverkan i multidisciplinära ALS-team. (0 kommentar)

Ataxier – en heterogen grupp och en klinisk utmaning

Ataxier utgör en heterogen grupp sjukdomar med överlappande symtom. Antalet sjukdomar med ataxi som del- eller huvudsymtom är över hundra, vilket illustrerar den dia­gnostiska utmaningen för neurologer. (1 kommentar)

Huntingtons sjukdom – kliniska prövningar inger nu optimism

Huntingtons sjukdom är en autosomalt dominant neurodegenerativ sjukdom, som leder till förtidig död. Orsaken är expansion av en CAG-triplett i huntingtin­genen. I dag finns endast symtomlindrande mediciner tillgängliga, men ny molekylärgenetisk teknologi kan komma att möjliggöra behandlingar som minskar nivåerna av muterat huntingtin. (0 kommentar)

Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden

Alzheimers sjukdom är den absolut vanligaste demenssjukdomen. De kliniska kriterierna för Alzheimers sjukdom innefattar en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar minst två av domänerna minne, resonemang och hantering av komplexa uppgifter, visuospatiala förmågor, språkfunktion samt personlighet och beteende. (0 kommentar)

Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck

Individuella kombinationer av symtom som ändrar sig över tid kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. Patienter bör följas av läkare, sjuksköterska och multidisciplinärt team med parkinsonexpertis. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF