Nr 11/2017

Inledare

Läs om ett ämne varje läkare bör ägna intresse åt

Ett andra steg blir att fundera över vad man som enskild läkare kan göra för att minska på antalet diagnostiska fel och misstag. För, som Pelle Gustafson konstaterar, är diagnosställande huvudsakligen en uppgift för läkare. Arbetet för att minska på felen och misstagen kan således aldrig lyckas om inte läkare engagerar sig i det. (0 kommentar)

Signerat

Slutsnackat om brister – nu behövs verkstad!

»Nu måste 40 års funderande leda till konkreta resultat!« (3 kommentar)

Nyheter

»Nu har vi lagt upp våra kort«

»Nu rullar bollen. Nu har vi lagt upp våra kort. Det är en viktig avtalsrörelse, både principiellt och innehållsmässigt, med anledning av vad som har hänt de två senaste åren.« Det sa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren i december 2016. (0 kommentar)

Nya tider – gamla strider?

I år ska ett nytt kollektivavtal för de landstingsanställda läkarna förhandlas fram. Läkartidningen har undersökt vilka frågor som präglat tidigare avtalsrörelser – och kan konstatera att många av dem går igen. (0 kommentar)

Forskare backar om behandling av hjärntumörer

Forskning vid Karolinska institutet ledde fram till en mycket lovande läkemedelskandidat för att behandla hjärntumörer. Men resultaten för försöksdjurens överlevnad har visat sig vara överskattade och svåra att upprepa.(0 kommentar)

En manlig läkare får 700 000 kronor mer i livslön

En manlig läkare tjänar i genomsnitt 700 000 kronor mer i livslön jämfört med en kvinnlig läkare, visar statistik från Saco. »Det är absurt att det fortfarande är så«, säger Nina Rose från Kvinnliga läkares förening. (16 kommentar)

Förslag för att stärka chefläkarens oberoende ställning

På torsdag och fredag är det dags för Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte. Task-shifting, fortbildning, övertidsersättning och chefläkare är några ämnen som kommer avhandlas. Naomi Clyne, ordförande för Sjukhusläkarna i Lund, tycker att chefläkaren har »tjänstemannafierats«. (7 kommentar)

Läkare ställde chefer mot väggen

Det var en kväll för att rensa luften. Läkarna i Örebro län fick en ovanlig chans att tillsammans möta makthavarna för att säga vad de verkligen tyckte och tänkte. Och temperaturen i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro steg allt eftersom. (1 kommentar)

»Det här är en systemförändring«

Hälso- och sjukvården behöver en strukturförändring med primärvården i fokus. Det anser regeringen, som i dag tillsatte en särskild utvecklare med uppdrag att leda arbetet – närmare bestämt Anna Nergårdh, i dag chefläkare i Stockholms läns landsting.(14 kommentar)

Debatt

Apropå! Rätten till diagnos vid Ehlers–Danlos syndrom

Om allmänläkare ska stå för diagnostiken och omhändertagandet av patienter med genetiska sjukdomar som Ehlers–Danlos syndrom måste en ordentlig satsning göras för att lyfta kompetensen, skriver Sofie Blume. (5 kommentar)

Apropå! Trygg hänvisning till rätt vård

Kombinerat med 1177 Vårdguidens rådgivningsstöd ger beslutsstödet RETTS en stabil grund för sjuksköterskor att bedöma lämplig vårdnivå, skriver Ingunn Granum, som kort redogör för ett arbetssätt som används vid akutmottagningarna i Karlstad och Arvika. (1 kommentar)

Kunskapen om autism hos flickor måste öka

Kunskapen om hur flickors och kvinnors svårigheter vid autism yttrar sig kliniskt måste bli bättre inom vården, omsorgen och skolan, skriver Maria Bühler och medförfattare, samtliga legitimerade psykologer. (11 kommentar)

Krönika

»De bästa läkare jag känner är de som har egen erfarenhet av svårare sjukdomar.«

Olika läkare förhåller sig olika till en eventuell egen sjuklighet. »Själv går jag hela tiden och väntar på det som ju oundvikligen kommer att drabba mig«, skriver Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. Och tillägger att de bästa läkare hon känner är de som har egen erfarenhet av svårare sjukdomar. (1 kommentar)

Kultur

Diagnoser jag aldrig fick ställa …

Som toraxkirurg är man van vid att möta patienter med diagnoser redan ställda av andra läkare. Hela yrkeslivet längtar man efter att få ställa en egen diagnos, men det är först efter pensioneringen man får chansen att räkna upp diagnoserna som man gärna skulle ha ställt.  (5 kommentar)

Människor & möten

»Våra projekt verkar för ett mer demens­vänligt samhälle«

Målet är ett demensvänligare samhälle – inte bara på sjukhusen utan i alla miljöer. Wilhelmina Hoffman, geriatriker ­och chef för Svenskt demens­centrum och Stiftelsen Silvia­hemmet, har vigt hela läkarkarriären åt att  främja den målsättningen. Hennes arbete belönades nyligen med kunglig medalj. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Charlotta Nelsson

Charlotta Nelsson har tillsammans med Mikael Karlsson skrivit en artikel om problemen kring konsultation på distans. (0 kommentar)

Reflexion

Fortsatta hinder för en samlad läkemedelslista

»Äntligen, tänker jag, får vi en samlad läkemedelslista direkt i journal­systemet …« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Små fettämnen kan ha stor roll vid utveckling av ateroskleros

Kronisk inflammmation är typiskt för sjukdomar som till exempel ateroskleros och hjärt–kärlsjukdom. Antikroppar mot små fettämnen som fosforylkolin och malondialdehyd är skyddsmarkörer vid dessa sjukdomar. Kanske kan vaccination bli en möjlighet för att höja halterna av sådana skyddande antikroppar. (0 kommentar)

Nya Rön

Komplementpeptiden C3a ledde till bättre återhämtning efter stroke

Intranasal behandling med komplementpeptiden C3a ledde till en bättre och bestående återhämtning hos möss efter ischemisk stroke. Det visar en ny studie. (0 kommentar)

Bariatrisk kirurgi gav bättre blodsockerkontroll vid BMI under 35

Jämfört med medicinsk behandling gav bariatrisk kirurgi bättre glykemisk kontroll hos typ 2-diabetiker med BMI under 35. Det visar en litteraturanalys. Det saknas dock långtidsdata om remission vid typ 2-diabetes, mortalitet, effekt på livskvalitet samt diabetesrelaterade eller kardiovaskulära komplikationer. Fler studier behövs innan kirurgi kan rekommenderas även vid BMI under 35. (0 kommentar)

Låg kondition i övre tonåren kopplades till hjärt–kärlsjukdom

Låg kondition är redan i tonåren en stark riskfaktor för hjärt­–kärlsjukdom och död senare i livet. Det visar en ny avhandling. Sambandet mellan kondition och sjukdom förefaller vara förmedlat via ärftliga faktorer.(1 kommentar)

Samband mellan gånghastighet och risker vid högt blodtryck hos äldre

Självvald gånghastighet kan vara en indikator på om högt blodtryck innebär ökad risk för tidig död hos mycket gamla människor. Det framgår i en ny avhandling från Umeå universitet som undersökt betydelsen av självvald gånghastighet och kognition för risk för tidig död och stroke hos äldre med olika blodtrycksnivåer. (0 kommentar)

Temainledning

Säkrare sjukvård ett arbete för läkare

I detta temanummer presenteras olika aspekter på diagnostiska fel och misstag och vad som kan göras för att förhindra dem, skriver Pelle Gustafson, medicinsk redaktör. (2 kommentar)

Nytt om namn

Tio miljoner för unik hjärnforskning

Henrik Zetterberg, läkare, professor och chef vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, får tio miljoner norska kronor för att finansiera banbrytande hjärnforskning med sikte på att hitta ny behandling av Alzheimers sjukdom. Prispengarna kommer från norska Olav Thon Foundation som årligen delar ut 50 miljoner norska kronor för framstående forskning och undervisning inom medicin och vetenskap. Henrik Zetterberg och hans forskargrupp arbetar med projektet »Mikroglia – Möjligt behandlingsmål för Alzheimers sjukdom?«, en studie som kommer att genomföras i djurmodeller. Även ett unikt patientmaterial från en sexårsuppföljning av cirka tusen patienter med Parkinsons respektive Alzheimers sjukdom kommer att användas i studien.     (0 kommentar)

Ledstjärna för ST-ortopeder

Miklós Kelecsényi, överläkare på Ortopedkirurgiska länskliniken, Region Örebro län, tilldelas 2016 års handledarpris »Ledstjärnan« av regionens ST-läkare i ortopedi. Den årliga utmärkelsen delas ut till den handledare som utmärkt sig som synnerligen lämplig och skicklig att lära ut hantverket till länets ST-läkare. Sylf Örebro tar varje höst in nomineringar från regionens samtliga ST-läkare och väljer bland dessa ut årets pristagare. Valet av Miklós Kelecsényi för 2016 års pris motiveras motiveras med att han är en »fantastisk handledare« och »duktig kirurg med många års bred erfarenhet här i Sverige och utomlands. (...) Det spelar ingen roll hur svårt fallet verkar då han alltid står lugnt kvar och förklarar hur man ska göra och vilka steg man ska tänka på om man tvekar«, skriver ST-läkarna som nominerat honom till priset.(0 kommentar)

Temaartikel

Missad hjärtinfarkt var ofta relaterad till atypisk anamnes

En mer generös indikation för troponinmätning och EKG samt ökad kännedom om atypiska symtom skulle möjligen kunna reducera förekomsten av feldiagnostik vid hjärtinfarkt. (3 kommentar)

Bilddiagnostik inget facit vid diagnos av appendicit

I en studie visas att av 49 bedömda fall av missad diagnos av appendicit anmäldes 8 enligt lex Maria medan övriga inkom som enskildas klagomål till tillsynsmyndigheten. Detta antyder en större acceptans i sjukvård att diagnostik av appendicit kan vara svår. (2 kommentar)

Dominerar lex Maria-fallen inom primärvård och akutsjukvård

En betydande andel av lex Maria-ärenden från primärvård och akutsjukvård utgörs av diagnostiska fel och misstag. Bakomliggande orsaker kan vara övergripande fel/systemfel inklusive kommunikationsproblem, patient­relaterade faktorer samt läkarrelaterade faktorer inklusive kognitiva misstag. (0 kommentar)

Strukturerad bedömning viktig vid konsultation på distans

Ett strukturerat arbetssätt med bland annat tydlig metodik för samtalsprocess, värdering av vitala funktioner samt strukturerad kommunikation möjliggör telefonrådgivning med god patientsäkerhet.(2 kommentar)

Diagnostiska fel och misstag är vanliga och svåra att mäta

Arbete med att undvika och minimera diagnostiska fel är ett utmärkt tillfälle till ökad patientsäkerhet, lärande och kompetensutveckling. Mätmetoder av diagnostiska fel måste dock utvecklas och valideras. (1 kommentar)

Bristande initial handläggning vanligast vid missad höftfraktur

En majoritet av missade höftfrakturer kunde härledas till brister vid initial handläggning: anamnesupptagning, statusundersökning eller röntgenundersökning. De mest frekventa felhändelserna orsakades av fördröjd läkarundersökning av patient utanför sjukhus. Missad diagnos ger fördröjd operation, vilket ökar risken för komplikationer och dödlighet. (1 kommentar)

Utgåvan som PDF