Nr 11/2018

Inledare

Den vanliga läkaren visas via statistiken

»Sveriges vanligaste läkare hastar fram i korridorerna på ett stort sjukhus i en storstadsregion. Hen är specialist i allmänmedicin, internmedicin eller kirurgi, tjänar i genomsnitt 75 000 kronor i månaden och är rätt nöjd med sin lön.« (0 kommentar)

Signerat

Dödshjälp är inte svaret på samhällsproblemen

»Vår profession är att hjälpa människor att leva – inte att dö.« (9 kommentar)

Nyheter

Här är Sveriges vanligaste läkare

Specialist i allmänmedicin, gift med en annan läkare, bor i storstan och har en hälsosam livsstil. Det här är Sveriges normalaste läkare 2018 – enligt statistiken. (0 kommentar)

»Jag har haft lite svårt att välja – då är allmänmedicin bra«

Hallå där, Sandra Berggren Alm, 41 år, specialistläkare i allmänmedicin. Du är Sveriges vanligaste läkare, hur känns det?(0 kommentar)

»Yrket har på många vis stöpt och fostrat mig«

Hallå där, Ingvar Syk, 60 år, professor och överläkare i kolorektal kirurgi. Du är Sveriges vanligaste läkare, hur känns det?(0 kommentar)

Sjukhusläkarna prisar #utantystnadsplikt

Friska sjukvårdspriset, som delas ut av Sjukhusläkarna, går i år till alla Sveriges kvinnliga läkare som står bakom uppropet #utantystnadsplikt. »Fantastiskt att det äntligen har fått hända«, säger Sandra Zetterqvist Tilander, en av uppropets initiativtagare.(0 kommentar)

Läkare kritiska till anställningsstopp på Sahlgrenska

Trots det ansträngda vårdplatsläget har Sahlgrenska universitetssjukhuset infört anställningsstopp i vissa verksamheter. Åtgärden kritiseras både från fackligt håll och från regionpolitiker i opposition.(3 kommentar)

IVO: Oftast god vård i väntan på en vårdplats

51 av 64 granskade somatiska akutmottagningar bedöms uppfylla lagkraven på en god vård gällande patienter som väntar på en vårdplats. Det visar resultatet av en nationell tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg genomfört.(0 kommentar)

DLF välkomnar regeringens initiativ att utreda digital vård

Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma ser positivt på regeringens besked om att Göran Stiernstedt och Socialstyrelsen får i uppdrag att utreda olika aspekter av de digitala vårdtjänsterna. (1 kommentar)

Svenska forskare vill se ny klassificering av diabetes hos vuxna

Dela in diabetes som debuterar i vuxen ålder i fem olika subtyper för att bättre kunna skräddarsy behandling. Det föreslår svenska och finska forskare bakom en ny studie i Lancet Diabetes and Endocrinology.(1 kommentar)

»Jag har varit nervös för vad kollegorna ska tycka«

Nasim Farrokhnia går från jobbet som verksamhetschef på akuten vid Södersjukhuset i Stockholm till att bli forsknings- och utbildningschef vid den digitala vårdtjänsten Kry.  (0 kommentar)

Fortsatt stor personalbrist i hälso- och sjukvården

Det behövs mer personal inom alla tio legitimationsyrken som Socialstyrelsen undersökt, trots att antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården har ökat. Bristen varierar dock – både över landet samt mellan och inom yrkeskategorierna.(1 kommentar)

Debatt

Svårt att integrera vetenskaplig evidens inom kirurgin

Inom kirurgin leder resultat av kliniska studier sällan till förändring i klinisk praxis. Har svenska kirurger en särskild ovilja mot att rätta in sig i ledet och följa rekommenderade standardmetoder? undrar Pär Nordin och Andreas Wladis. (4 kommentar)

Snedvriden debatt om psykisk ohälsa hos unga

I debatten om ökande psykisk ohälsa bland unga bör fokus riktas mot barn och ungdomar med psykiatriska tillstånd. Matti Cervin vill se en omfattande satsning på området, bland annat ett utvidgat uppdrag och rätt kompetens på BUP.  (0 kommentar)

Krönika

»När morgonen gryr inser jag skamset att jag varit den klart mest störande patienten på salen.«

»Om jag bara tagit bussen i stället«, tänker ST-läkaren Sophia Rössner, på väg hem från sjukhuset, med armen i gips, nyopererad, två dygn försenad till föräldramötet – men med en erfarenhet rikare i och med den spontana rollen som akutpatient. Allt finns dokumenterat i hennes krönika.(0 kommentar)

Kultur

Listers list mot infektioner ledde till antiseptiken

Kirurgen Joseph Lister i 1860-talets England kom på ett sätt att överlista infektionsrisken vid kirurgiska ingrepp. Han bemöttes med skepsis och kritik av sin samtid men hans metod räddade liv. Jon Ahlberg, kirurg och senior medicinsk rådgivare berättar om Listers list som ledde fram till antiseptiken. (1 kommentar)

Människor & möten

Svenska doktorns destillat gav guldmedalj i gin-VM

Jobbet som privatpraktiserande företagsdoktor och försäkringsläkare i all ära men allmänmedicinaren Olav Hoheisel i Stenstorp, Västergötland, är även guldmedaljör i gin-VM. Han tillverkar planetens bästa destillat i kategorin London Dry Gin. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Elin Lagerlöf

Elin Lagerlöf, ST-läkare, Vårdcentralen Åttkanten, Karlstad, är en av författarna till en ABC-artikel om IBS. (1 kommentar)

Reflexion

Digitalisering är ett medel, inte ett mål

»Vi får inte släppa fokus från de riktigt viktiga målen: god och jämlik hälsa och välfärd.«   (1 kommentar)

Medicinsk kommentar

Ny molekylär­biologisk metod skrotades trots god potential

Med PCR/elektro­sprej-­joniserings-masspektrometri detekterade metoden IRIDICA ett brett spektrum av bakterier. Metoden blev en uppskattad rutinmetod vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Under pågående bedömning för godkännande av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA lade dock tillverkaren ned metoden. Händelseförloppet visar på behovet av ekonomiska incitament för implementering av avancerade mikrobiologiska test. (2 kommentar)

Nya Rön

Byta halvtimmes stillasittande mot låg aktivitet minskade dödlighet

Hälsovinsterna med fysisk aktivitet med låg intensitet kan vara större än vad som tidigare varit känt, enligt en svensk studie. Framför allt minskar risken för förtida död i hjärt–kärlsjukdom. (1 kommentar)

Rituximab var bättre som initial behandling för skovvis MS

Rituximab klarade sig bättre än samtliga andra läkemedel avseende läkemedelsavbrott och hade bättre klinisk effekt än interferoner, glatirameracetat och dimetylfumarat. (1 kommentar)

Sjukdomsbeteende kopplat till subjektiv hälsouppfattning

Sjukdomsbeteende var en determinant för självskattad hälsa, enligt en ny avhandling. Avhandlingen visade även blandade resultat för samband mellan inflammatoriska markörer och subjektiva hälsomått.(5 kommentar)

Svår balansakt att bedöma priset för tidigt godkända läkemedel

Beslutsfattare har svårt att avgöra om det pris företaget begär är rimligt när det gäller läkemedel som godkänns tidigare under utvecklingsprocessen, när kunskapsunderlaget är begränsat och begärt pris högt.(0 kommentar)

Nytt om namn

Nordvästra Skånes bästa läkarchef

Eva Atlefjord, läkare och verksamhetschef på Capio Citykliniken Olympia i Helsingborg har förärats utmärkelsen »Bästa läkarchef 2017« på Skånes läkareförenings årsmöte den 8 mars i år.     (0 kommentar)

Prisad av yngre kolleger för vägledning och stöd

Katrin Adrian, överläkare, på barnakuten, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, får Sylf Göteborgs handledarpris för insatser under 2017.(0 kommentar)

Pedagogisk föreläsare fick studenternas Kandidat Kork-pris

Annette Theodorsson, professor i neurokirurgi, Linköping, har hedrats med utmärkelsen Kandidat Kork, läkarstudenternas pedagogiska pris.(0 kommentar)

Sex läkare får Cullbergstipendium

Sex läkare inom psykiatrisk verksamhet på olika håll i Sverige delar på årets Cullbergstipendium på 130 000 kronor.  (0 kommentar)

AT-rosor i Västmanland

Linda Bergström, Håkan Carlsson och Matthias Fassbender har tilldelats var sin AT-ros efter omröstning bland Västmanlands AT-läkare för att ha varit länets bästa handledare under 2017.(0 kommentar)

Fallbeskrivning

Patient fick rätt diagnos efter 50 års behandling för immunologisk trombocytopeni

Ärftliga trombocytopenier kan feldiagnostiseras som immunologisk trombocytopeni (ITP). I artikeln beskrivs en patient som gick feldiagnostiserad i nästan 50 år och fick onödiga ITP-behandlingar med svåra biverkningar som följd.  (0 kommentar)

Medicinens ABC

IBS – irritabel tarm

IBS är ofarligt men har ofta en avsevärd påverkan på livskvalitet. Framgångsrik behandling bygger på personcentrerad vård och god patient–läkarrelation. (1 kommentar)

Översikt

10 år med BDD-studien har gett bättre diabetesdiagnos hos barn

Den svenska studien BDD (Bättre diabetesdiagnos) har pågått i tio år. Data har samlats in från 8 000 barn med diabetes. Analys av HLA-genotyp, diabetesautoantikroppar och C-peptidnivå vid insjuknande i diabetes förbättrar diagnostiken av såväl typ 1- och typ 2-diabetes som monogen diabetes (MODY), och dessa analyser är nu klinisk rutin. (0 kommentar)

Rättelse

Rättelse: Chockerande för en ung student att landa på detta mentalsjukhus

I artikeln »Chockerande för en ung student att landa på detta mentalsjukhus« [Läkartidningen. 2018;115:E3HH] uppgavs att enstaka patienter på Frösö sjukhus sommaren 1949 »fick prova på Hibernal« i behandlingen. Denna uppgift stämmer inte då Hibernal (klorpromazin) syntetiserades först 1951, släpptes på den franska läkemedelsmarknaden 1952 och snart därefter i andra länder.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF