Nr 13 2015

Signerat

Inga snabbspår till effektivare sjukvård

»I vissa delar är samsynen så stor att samordnaren tycks ha botaniserat bland rapporter och remissyttranden på förbundets hemsida.«(0 kommentar)

Nyheter

Ratten har lyft vården i Arvika

Distriktsläkaren och enhetschefen Lars Matthiessen snickrade ihop uppföljningsverktyget Ratten för att systematiskt kunna mäta kvaliteten på vårdcentralen Verkstaden i Arvika. Det har gjort vårdcentralen värdsbäst på antibiotikaförskrivning. (2 kommentar)

Peniscancer modell för centralisering i cancervården

Från och med den 1 januari i år är all kurativ kirurgi av peniscancer i Sverige koncentrerad till två vårdenheter: Skånes universitetssjukhus i Malmö och Universitetssjukhuset i Örebro. Vården av en rad andra cancersjukdomar står på tur att koncentreras på liknande sätt. (0 kommentar)

Manliga läkare tjänar fortfarande mer

Genomsnittlig medellön för en landstingsanställd läkare var 58 655 kronor i månaden 2014, enligt färsk lönestatistik från Läkarförbundet för den landstingskommunala sektorn.(1 kommentar)

Läkare positiva till PAL-comeback

Läkare är positiva till ett återinförande av PAL, patientansvarig läkare, visar en undersökning som Läkarförbundet gjort. Men det finns en oro för att det bara ska bli en byråkratisk papperstiger.(0 kommentar)

Avsnitt om fortbildning saknas

Läkarförbundet ställer sig positivt till det mesta som utredaren Göran Stiernstedt tar upp i sin diskussionspromemoria om hur sjukvården ska bli effektivare. Men man saknar ett avsnitt om fortbildning och är kritisk mot vad som står om jourerna.(1 kommentar)

Högspecialiserad vård föreslås finnas på sex platser i landet

I framtiden bör nationell högspecialiserad vård bedrivas på högst sex ställen i landet och högspecialiserad regional vård på högst tre ställen per region, enligt regeringens särskilde utredare Måns Rosén. (2 kommentar)

Debatt

När blir den gemensamma kunskapsbasen gemensam?

Trots att nya ST snart börjar gälla saknas en målbeskrivning för den gemensamma kunskapsbas som ersätter basspecialiteterna internmedicin och kirurgi för en rad specialiteter, skriver Fredrik Walentin. (0 kommentar)

Robot gör jobbet utan att klaga

Ett nyhetsinslag väcker tankar om vart vi är på väg när det kommer till synen på människan och vården, skriver Marcus Weimer. (2 kommentar)

Läkarförbundet måste påverka ersättningssystemen

Strypta möjligheter för vårdgivare att etablera sig eller att fortsätta driva sin verksamhet vore en återvändsgränd, skriver Heidi Stensmyren i denna replik till Jan Halldin. (2 kommentar)

Läkaren måste hållas utanför påverkan av ersättningssystemen

Styrningen i svensk sjukvård måste ha sin grund i patientens vårdbehov, hälso- och sjukvårdslagen och de läkaretiska reglerna. Vårdvalet bör därför avskaffas, skriver Jan Halldin. (2 kommentar)

Avvikelserapporter – bräcklig grund för förbättringsarbete

Statistik över inkomna avvikelserapporter är en bräcklig grund för förbättringsarbete, anser Åke Andrén-Sandberg.(3 kommentar)

Kultur

Feltänk i teorin gav potent läkemedel i praktiken

Professor Jörgen Lehmann (1898–1989), upptäckte ett av världens första effektiva läkemedel mot tuberkulos, para-aminosalicylsyra, PAS. Hans teori stämde inte men läkemedlet fungerade mycket bra.  (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

Generisk förskrivning med förhinder

»Den generiska förskrivningen hade börjat ’vifta på tårna’, skrev jag för fyra år sedan. Men nu har den snarare slagit tårna i ett stolsben …«   (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Fåtal läkemedel dominerar bland kliniskt viktiga interaktioner

Bland D-interaktioner står 15 läkemedelskombinationer för 80 procent av prevalensen, och 10 läkemedel är involverade i 94 procent. Hälften av identifierade C- och D-interaktioner ger risk för minskad eller utebliven effekt. Ökad medvetenhet och användning av förskrivarstöd bör bidra till säkrare behandling. (0 kommentar)

Nya Rön

Ökad risk för divertikelsjukdom vid intag av kortikosteroider

Tidigare har ett samband setts mellan intag av kortikosteroider i tablettform och uppkomst av divertikelsjukdom i kolon. I en studie som presenteras i British Journal of Surgery visas att även inhalerade steroider är associerade med divertikelsjukdom.(0 kommentar)

Luftföroreningar kopplade till ångestsymtom

Det kan finnas ett samband mellan hög exponering för luftburna partiklar och ångest, enligt en studie som publiceras i BMJ. (1 kommentar)

Bättre överlevnad när pankreascancer opererades på universitetssjukhus

Patienter som genomgår operation av pankreas på grund av cancer har bättre överlevnad om operationen görs på universitetssjukhus. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som publicerats i British Journal of Surgery. (0 kommentar)

Översikt

Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort

De flesta patienter som överlevt ett hjärtstopp erbjuds någon form av uppföljning, men vad som erbjuds varierar mellan sjukhusen. Ofta har också närstående ett behov av att få tala om det som hänt. (0 kommentar)

Sjukhusvård efter hjärtstopp utanför sjukhus

Intensivvård blir aktuell för de flesta patienter efter ett hjärtstopp. Utbredda hjärnskador är vanliga, och upprepade neurologiska undersökningar har en central roll vid omhändertagandet på sjukhus.(0 kommentar)

Hjärtstopp bland unga och idrottare särskiljer sig

Hjärtstopp hos unga personer och idrottare orsakas oftast av någon bakomliggande (dittills okänd) hjärtsjukdom. Många drabbade, men inte alla, har känt av symtom förut. Inom idrotten rekommenderas hjärtscreening som prevention.  (2 kommentar)

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Runtom i Sverige finns cirka 35 000 hjärtstartare, och de blir allt fler. Trots det används dessa i liten utsträckning. Om fler hjärtstartare kom till användning skulle fler liv kunna räddas.(1 kommentar)

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Vad är bäst: bröstkompressioner med eller utan inblåsningar vid basal hjärt–lung-räddning? Kanske kan en planerad nationell randomiserad studie ge svar. En annan fråga gäller manuella kontra mekaniska bröstkompressioner i klinisk praxis. (0 kommentar)

Osäkert om läkemedel gör någon nytta vid hjärtstopp

Av hävd har läkemedel, till exempel adrenalin, varit en del av behandlingsarsenalen vid avancerad hjärt–lungräddning. Men evidensen för behandlingseffekten är klen.(0 kommentar)

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Fortfarande finns inte alla svar på hur patienter bäst behandlas efter ett hjärtstopp; om nedkylning bör ske och i så fall till vilken temperatur. Nya riktlinjer är på väg under 2015. (1 kommentar)

Flera faktorer påverkar prognosen

Många faktorer påverkar chansen att överleva vid hjärtstopp. En del av dem går att påverka, framför allt tiden till behandling. (1 kommentar)

»Överlevnadskedjan« måste vara hållfast

Prognosen vid ett oväntat och plötsligt hjärtstopp är beroende av att alla länkar i »överlevnadskedjan« håller, alltifrån 112-samtalet till uppföljning. Var tionde person som drabbas av hjärtstopp överlever; en bra siffra historiskt sett, men den kan bli ännu bättre. (0 kommentar)

Nytt om namn

Kandidat Kork-priset till Marie Blomberg

Marie Blomberg, docent och överläkare på kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, har tilldelats Kandidat Kork-priset för höstterminen 2014 av avgångsklassen på läkarprogrammet.(0 kommentar)

Utgåvan som PDF