Nr 1–3/2020

Inledare

Läkartidningen blir allt mer en digital tidning

Läkartidningen har sedan några år tillbaka en kraftig tillväxt av läsare av Läkartidningen.se. Detta är glädjande då tidningens artiklar blir lästa i stor omfattning och även diskuterade, läkare emellan. En webbplats som Läkartidningen.se har även fördelen att den fungerar som ett stort och beständigt arkiv, där vi vet att det är populärt att söka även […](0 kommentar)

Signerat

Nyårskarameller

Läkarförbundet kommer att driva frågan in i kaklet för att regeringen och samarbetspartierna ska gå i land med de utlovade förbättringarna. (0 kommentar)

Nyheter

Milstolpe i svensk sjukvårdshistoria

För femtio år sedan infördes »7-kronorsreformen« i Sverige. Den förändrade läkarnas arbetsvillkor i grunden. De fick tidlön och de enorma lönegapen mellan olika specialiteter försvann – men det påverkade även kontinuiteten och minskade läkarnas inflytande. (5 kommentar)

40 fler allmänläkare behövs för Sörmlands listningstak

Max 1 500 patienter per färdig specialist. Det är en del av det listningstak som regionstyrelsen i Sörmland röstat igenom. Det kräver dock att man anställer ytterligare 40 läkare, vilket kan bli en utmaning.(1 kommentar)

Vårdcentralsläkare bland de omkomna i flygkraschen i Iran

En läkare som arbetade på en vårdcentral i Tumba dog tillsammans med sin familj i flygkraschen i Iran. Nu sörjs familjen på vårdcentralen, rapporterar tidningen Mitt i. (0 kommentar)

AI var lika bra som patologer på att hitta prostatacancer

Ett AI-system utvecklat av forskare vid Karolinska institutet var lika bra som världsledande uropatologer på att identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover, enligt en studie i Lancet Oncology. (0 kommentar)

Umeå medicinska studentkår slutar flyga

Umeå medicinska studentkår har antagit en »stanna på marken-policy« för att minska sin klimatpåverkan genom flygande. »Det sänder viktiga signaler till universitetsledningen«, säger initiativtagaren. (5 kommentar)

Nytt sparpaket väntar Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhusets kostnader fortsätter att öka. Nu skärper styrelsen kravet på att verksamheterna ska hålla sig inom budgetramarna. Antalet årsarbetare måste minska och varsel är inte uteslutet. (0 kommentar)

Lägstanivå viktigt krav från läkarkåren inför avtal 2020

Läkarförbundet har i dag lämnat sina yrkanden i avtalsrörelsen till Sveriges Kommuner och regioner, SKR, och Sobona. Förbundet vill ha ett ettårsavtal med löneökningar på minst 3 procent.(0 kommentar)

Debatt

Totalkostnadsperspektiv viktigt för att hantera ökande patientvolymer

Med ett ökande patienttryck är det angeläget att arbetet med att ta ett helhetsgrepp om vårdkostnaderna och att optimera verksamhets- och patientflöden på klinikerna ges högsta prioritet, skriver Pierfrancesco Mirabelli och medförfattare. (0 kommentar)

Krönika

»Sedan minns jag hur de kastar sig mot den röda larmknappen och salen fylls med människor.«

Det är vår, med en mild sol som silar in genom tallarna utanför fönstret, trivsam stämning bland kollegorna i kvinnoklinikens konferensrum. Men i minnet är avståndet inte alls stort till förlossningsrummet där de egna barnens liv, i två fall av tre, kunde räddas bara tack vare samma kollegors iskalla professionalism. Max Hedmark berättar i sin krönika. (10 kommentar)

Människor & möten

Han pausar sin läkarkarriär för att jobba i regeringskansliet

Daniel Johansson, leg läkare, doktorand, har pausat läkarkarriären för att arbeta som politiskt sakkunnig hos socialminister Lena Hallengren i regeringskansliet. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

4 frågor till Anna-Clara Hollander

Anna-Clara Hollander, med dr och leg psykolog, har tillsammans med professor och överläkare Christina Dalman skrivit två av artiklarna till veckans tema om transkulturell psykiatri. (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Sista pusselbiten på plats i översynen av epilepsivården

Läkemedelsverkets nya rekommendationer om behandling vid epilepsi är den sista delen i översynen av den svenska epilepsivården. Tidigare har SBU kommit med en systematisk översikt och utvärdering, och Socialstyrelsen har publicerat nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. (0 kommentar)

Temainledning

Kulturella aspekter vid psykisk sjukdom

I detta temanummer uppmärksammar vi behovet av att utveckla psykiatrin för att kunna möta en förändrad och globaliserad befolkning, lyfter fram pågående utveckling och ringar in utvecklingsbehov.   (0 kommentar)

Nytt om namn

»Årets cancerforskare 2020« utvecklar 3D-mammografi

Sophia Zackrisson, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus har av Cancerfonden utsetts till »Årets cancerforskre 2020« (0 kommentar)

Bästa handledaren peppar och stimulerar till lärande

Johan Anderzén, överläkare, gastroenterolog på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, har valts till 2019 års bästa handledare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken. (0 kommentar)

Temaartikel

All metodutveckling måste inkludera mångfaldsfrågor

Vi ger här exempel på evidensbaserad transkulturell metodutveckling, med ett särskilt fokus på vuxna och behandling av post­traumatisk stress, kulturmöten och områden i behov av utveckling, skriver Sofie Bäärnhielm och Frida Johansson Metso.(1 kommentar)

Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten

Artikeln diskuterar gott bemötande i ett transkulturellt psykiatriskt vårdsammanhang med särskilt fokus på mötet med den utsatta patienten.  (0 kommentar)

Människorättsbaserat arbetssätt ger vårdpersonal viktiga verktyg

Bemötandet har stor betydelse för människors upplevelse av värdighet, identitet, livskänsla och i förlängningen hälsan. Människorättsbaserat arbetssätt tillför därför viktiga perspektiv i transkulturell psykiatri. (1 kommentar)

Hur migration påverkar den psykiska hälsan

Utrikesfödda i Sverige, inklusive flyktingar, har högre risk för psykossjukdom och PTSD men lägre risk för alkoholberoende och suicid än svenskfödda. Vad gäller depression och ångest har flyktingar högre risk än andra utrikesfödda. (0 kommentar)

Utrikesfödda använder mindre psykiatrisk vård än svenskfödda de första åren i Sverige

De första tio åren i Sverige använder utrikesfödda mindre psykiatrisk vård än svenskfödda. Olika barriärer förekommer – men vårdanvändandet ökar över tid. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF