Nr 15/2016

Inledare

Personal till åtta patienter – men det finns 15

»Nattens jourer ger en snabb genomgång av läget – 23 färdigbehandlade, fyra överbeläggningar på kirurgen och fem kirurgpatienter på öronavdelningen. Så ett konstaterande att bemanningen på öron är kort inför helgen. Personalen räcker till åtta patienter och just nu ligger där 15.« Så skriver vår reporter Anna Sofia Dahl i sin artikel på sidan 718 […](0 kommentar)

Signerat

Tydligare regler kring donation räddar liv

»Ett stort upplysningsarbete riktat mot både allmänhet och sjukvården är nödvändigt för att lyckas.« (0 kommentar)

Nyheter

»Man känner sig maktlös inför situationen«

Mälarsjukhuset i Eskilstuna toppar statistiken för överbeläggningar. Bakom siffrorna finns dagliga krismöten om vårdplatsbristen, personal som går på knäna, en hotad patientsäkerhet och känslan av att ingen lyssnar.(6 kommentar)

»Stora problem kräver nytänkande«

Lösningen på sjuksköterskebristen och tillika överbeläggningsproblematiken i Sörmland består av många pusselbitar. Att bli mer attraktiv som arbetsgivare och nya arbetssätt är två av dem, enligt divisionschef Maria Söderkvist. (0 kommentar)

Vårdplatsbristen viktig fråga för Läkarförbundet

Med särskilt fokus på vårdplatser siktar Läkarförbundets nya arbetsgrupp på att finna lösningar på ett av de största problemen i läkares arbetsmiljö. Ordförande Karin Båtelson menar att perspektivet inom sjukvården har flyttats. »I stället för att behandla ett medicinskt problem behandlar man vårdplatsbristen«, säger hon. (0 kommentar)

Vårdcentralchef avsäger sig arbetsmiljöansvaret

Den akuta läkarbristen har fått verksamhetschefen på Kåge-Morö backe vårdcentral i Skellefteå att avsäga sig arbetsmiljöansvaret och meddela landstingsledningen att hon inte kan ta ansvar för patientsäkerheten. (4 kommentar)

Marie Wedin gör facklig »comeback«

Marie Wedin, Läkarförbundets tidigare ordförande, som gör facklig »comeback« som ny ordförande för Nordvästra Skånes läkarförening. (1 kommentar)

Dags att i stället diskutera hur nätjournalen kan utveckla vården

Det är dags att lämna diskussionen om nätjournalerna är bra eller inte, och i stället fokusera på hur de kan utveckla vården. Det var Läkarförbundets och Vårdförbundets representanter eniga om vid årets Vitalis-mässa. (0 kommentar)

Föreningar vill att förbundet driver chefskapsfrågan hårdare

Läkarförbundet måste driva frågan om läkares chefskap i vården hårdare. Det anser fyra av Läkarförbundets yrkesföreningar tillsammans med studentföreningen i en motion till årets förbundsfullmäktige.(2 kommentar)

Ny rapport visar positiva effekter av lean i sjukvården

Implementering av arbetssättet lean i sjukvården medförde att den psykosociala arbetsmiljön förbättrades något och arbetstempot minskade, enligt en ny rapport från Kungliga Tekniska Högskolan.(3 kommentar)

Debatt

Använd relevanta effekter för att avgöra läkemedelsnytta

När man värderar hälsoekonomiska analysmetoder är det viktigt att inse att dessa redskap inte existerar i ett värderingsfritt vakuum, skriver Peter Höglund och medförfattare. (2 kommentar)

Bisfosfonater vid osteoporos

De nya amerikanska rekommendationerna för behandlingstid med bisfosfonater kan även kan tillämpas under svenska förhållanden, anser Märit Wallander och medförfattare.  (0 kommentar)

Vårdassistent – nytt yrke i vården?

Det är dags att införa en ny yrkeskategori i vården – vårdassistent, föreslår Johan Lökk. (0 kommentar)

Krönika

»Om lojaliteter måste ställas mot varandra är valet mellan patienten som riskerar avsevärt och en läkare som riskerar en stukad hybris inte svårt.«

Kollegialitet i krävande yrken som polisens och läkarens kan vara bra. Men det finns situationer då kollegialiteten står för någonting negativt och skadligt – för kåren och utomstående. Jakob Ratz Endlers krönika berättar mer. (3 kommentar)

Kultur

Att lära sig ta semester

Inte lätt att ta semester när man är nybliven läkare. Lusten, ambitionen att hjälpa medmänniskor följer med till stranden, och rätt vad det är tillverkar man en ortos av en elastisk binda och en uppklippt solkrämsflaska. (0 kommentar)

Sjelfbefläckelsen – en allvarlig medicinsk åkomma?

Det fanns en tid – inte alltför avlägsen – då »sjelfbefläckelse« var en svår synd. Den successiva övergången till en försonligare inställning till företeelsen skildras av Bengt Uvelius, adjungerad professor vid urologkliniken på Skånes universitetssjukhus, Malmö. (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Mats Brännström

Mats Brännström har tillsammans med flera medförfattare skrivit en artikel om de fem första barnen som fötts av en moder med transplanterad livmoder. (1 kommentar)

Reflexion

Grus i maskineriet

"Har vi hamnat i botten på ett helvetesgap? Fortsätter inte vården att utvecklas, även om det svenska bidraget till läkarvetenskapen har minskat?" (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Livmodertransplantation kräver etisk genomlysning

En förutsättning för att man inom rutinsjukvården ska eller inte ska kunna erbjuda livmodertransplantation är att man genomfört en noggrann etisk analys, skriver Niels Lynøe.(0 kommentar)

Zikavirus – gammalt virus får nytt liv i nytt ekosystem

Zikavirusepidemin i Amerika är ännu utom kontroll. Orsaken är att zikavirus kommit till en kontinent där det inte finns någon bakgrundsimmunitet i befolkningen. Att den snabbt expanderande asiatiska tigermyggan visat sig vara involverad i spridningen av viruset är oroande.(0 kommentar)

Nya Rön

Tidig antibiotikakur var inte kopplad till senare viktförändring

Behandling med antibiotika före 6 månaders ålder associerades inte med viktförändring under barndomen, enligt en nyligen publicerad artikel i JAMA. Antalet behandlingskurer eller typ av antibiotika var inte heller signifikant associerade med viktförändring.(0 kommentar)

Gratis cellprovtagning ökade inte deltagandet i screeningen

Erbjudande om avgiftsfri gynekologisk cellprovskontroll ökade inte deltagandet i screeningen i socioekonomiskt utsatta områden, visar en studie från Göteborg.(0 kommentar)

Förbättrad kunskap om njurcancer

Varje år får ca 1 000 svenskar njurcancer och kring 600 dör av sjukdomen. Sedan 2005 registreras alla patienter. Tre studier som bygger på registret har nyligen publicerats. Där visas till exempel att andelen patienter med små njurtumörer som opererats med partiell nefrektomi och laparoskopisk teknik ökat under perioden 2005–2013. (0 kommentar)

Flyktingar hade högre risk att drabbas av icke-affektiv psykos

Flyktingar tycks löpa högre risk för att drabbas av icke-affektiva psykoser jämfört med andra utrikesfödda, enligt en svensk studie publicerad i BMJ. Studien bekräftar också att utrikesfödda generellt har en förhöjd risk för icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med svenskfödda med svenskfödda föräldrar. (1 kommentar)

Autoimmun attack mot samlingsrör bakom interstitiell nefrit

I en svensk studie undersöktes tre patienter med autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 som utvecklat terminal njursvikt i unga år. Hos alla tre fanns autoantikroppar mot samlingsrör. (0 kommentar)

ADHD i barndomen kopplades till psykosociala problem i tonåren

ADHD-symtom i barndomen var associerade med ökad risk för antisocialt beteende och nedsatt daglig funktionsnivå i tonåren, oberoende av annan samsjuklighet och föräldrars utbildningsnivå, visar en svensk avhandling.(0 kommentar)

Meddelanden

Fortbildningskurser för distriktsläkare hösten 2016

Styrelsen för Provinsialläkarstiftelsen ämnar att under hösten 2016 anordna följande fortbildningskurser för distriktsläkare.(0 kommentar)

Nytt om namn

Stöd till forskning på slemlagren

Gunnar C Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, har fått det prestigefyllda anslaget ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. Hans forskargrupp är världsledande inom fältet mukus och muciner, och står bakom en rad omvälvande upptäckter om det skyddande slemlagret i tarmar och luftvägar. Ambitionen är att finna nya behandlingar mot en rad sjukdomar, som cystisk fibros och ulcerös kolit. Anslaget från ERC är på 2,5 miljoner eurounder fem år, dvs drygt 23 miljoner svenska kronor.    (0 kommentar)

Miljonanslag till hjärnkirurger

Elisabeth Ronne Engström och Niklas Marklund, neurokirurger på Akademiska sjukhuset och professorer vid Uppsala universitet, får del av ett anslag på en miljon från insamlingsfonden Bissen Brainwalk. Deras forskning inriktas på en strokesjukdom som drabbar yngre personer, så kallad subarachnoidalblödning, samt långtidskonsekvenser av upprepade hjärnskakningar hos idrottare.(0 kommentar)

Ludvig prisas av studenterna

Ludvig Backman som undervisar i fysioterapi läkarlinjen i Umeå har tilldelats Umeå Medicinska Studentkårs pedagogiska pris för grundutbildning och kliniskt handledarskap. I motiveringen heter det bl a: »Ludvig undervisar på ett mycket tydligt och bra sätt. (0 kommentar)

Recension

Bra lärobok – kan bli bättre

En ny lärobok i njurmedicin har nyligen utkommit på svenska. Anders Fernström, docent, överläkare vid njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, har läst boken och berättar om innehållet.(0 kommentar)

Människor & möten

»Det gäller att stå upp för sin sak – och att slå vakt om syret«

Lars Olof Kallings, seniorprofessor i medicinsk mikrobiologi, på sin tid chef för Statens bakteriologiska laboratorium och senare bl a generalsekreterare i International AIDS Society och »särskilt sändebud« åt FN:s generalsekreterare, berättar om sin långa resa i medicinens tjänst apropå memoarboken han just ger ut. (0 kommentar)

Översikt

Motilitetskapsel förenklar gastrointestinal undersökning

En gastrointestinal motilitetskapsel kan förenkla undersökningarna vid motilitetsrubbningar. Fördelarna framför dagens etablerade tekniker är framför allt enkelheten, tolerabiliteten och säkerheten för patienten.(0 kommentar)

Rapport

Livmodertransplantation i Sverige – 5 första barnen i världen födda

För tre år sedan startades en klinisk studie om livmodertransplantation i Sverige. Nio kvinnor som saknade livmoder ingick i studien, och i dag har fem av dessa kvinnor fött barn.(0 kommentar)

Nya rekommendationer vid sjukhusförvärvad pneumoni

De viktigaste slutsatserna från ett expertmöte om behandling av sjukhusförvärvad pneumoni, som Läkemedelsverket arrangerade förra våren, presenteras nu; till exempel rekommenderas åtta dagars antibiotikabehandling för de flesta bakterier (undantaget Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter och Stenotrophomonas maltophilia, som behandlas i 15 dagar).(0 kommentar)

Utgåvan som PDF