Nr 19-20 2013

Signerat

Nu är det upp till bevis!

»Vi ser möjligheter med ett längre avtal«, skriver Marie Wedin och Karin Rhenman. »Det ger utrymme för ett långsiktigt arbete med lönesättning och uppföljning.«(0 kommentar)

Nyheter

Han har recept mot läkarbristen

Går det att eliminera den dramatiska brist på allmänläkare som Läkarförbundets enkät demonstrerar? Läkartidningen har träffat några läkare som borrat lite djupare i frågan.(3 kommentar)

»Deltid för att behålla arbetsglädjen«

Det viktigaste skälet till att ST-läkaren Magdalena Elf­wén arbetar deltid är att hon tycker jobbet blir roligare då. Deltidsarbetande allmänläkare som hon har intervjuat säger samma sak.(1 kommentar)

Vill ha tid för reflektion

Agnes Lutz. Gör sista året som ST-läkare i allmänmedicin. Arbetar 80 procent på Dalens vårdcentral i Stockholm. Några kortare dagar, och en ledig eftermiddag varannan vecka.(0 kommentar)

Skriver en deckare om året

Jonas Moström. Specialist i allmänmedicin sedan 2006. Arbetar 60 procent på S:t Eriks vårdcentral i Stockholm. Ledig en hel dag och två halvdagar i veckan. Författare till en serie deckare om polisen Johan Axberg och läkaren Erik Jensen.(0 kommentar)

Kortare dagar på dagis

Lena Mjörndal. Specialist i allmänmedicin sedan 2010. Arbetar 60 procent på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Kortare dagar och helt ledig måndagar.(0 kommentar)

Läkare i upprop för norrländsk storregion

Riv landstingsgränserna i norr. Den frågan driver nu en grupp läkare i Örnsköldsvik med AT-läkaren Erik Ferry som initiativtagare. De vill ge professionen en tydligare röst i frågan om regionbildning i Norrland.(3 kommentar)

Fortbildning mer än en rättighet

Se fortbildning som en patientsäkerhetsfråga och kroka arm med distriktssköterskorna! Det är läkaren och riksdagsledamoten Anders W Jonssons råd till allmänläkarna. (0 kommentar)

Vårdgivarna måste bestämma sig om patientdatalagen

»Vi vet inte om lagstiftningen är otillräcklig innan man har börjat tillämpa den fullt ut.« Det säger juristen Patrik Sundström. Han uppmanar nu vårdgivare att ta fram riktlinjer utifrån patientdatalagen, så att personalen vet vad som förväntas av den.(2 kommentar)

Nya ledamöter föreslås till CS

Elin Ericsson, född 1978, är specialist i kirurgi och verksam vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Hon är ordförande för Södermanlands läkarförening sedan 2012. David Svaninger, född 1980, är ST-läkare vid en privat vårdcentral i Ulricehamn. Han är andre vice ordförande i Sylf samt styrelseledamot i Södra Älvsborgs läkarförening. Valberedningen föreslår att Läkarförbundets förste vice ordförande, Heidi […](0 kommentar)

Trögt för nya vårdval

Regeringen har avsatt 360 miljoner för utveckling av vårdvalssystem under åren 2012-2014. Pengarna hoppas man bland annat ska bidra till ett frivilligt införande av vårdval inom specialistvården, efter att planerna på ett obligatorium skrotats. Förra året kunde man få pengar även för att utveckla vårdvalet i primärvården, men i år är pengarna, 80 miljoner kronor, […](0 kommentar)

Debatt

Surrogatmoderskap behövs

Vi förstår inte att denna behandling skulle vara så farlig för barnet att det vore bättre att det överhuvudtaget inte fick födas. Det skriver Outi Hovatta och Viveca Söderström-Anttila i denna replik om surrogatmoderskap. (0 kommentar)

Ingen integration utan hälsa

Sveriges befolkning består i dag till ca 20 procent av människor med utländsk bakgrund, och den årliga befolkningsökningen utgörs till cirka tre fjärdedelar av invandring. I takt med den -växande andelen invandrare ökar också antalet studier som under-söker invandrares hälsa. En genomgång av några studier och folkhälsorapporter ger en tydligare bild av hälsotillståndet för invandrare i Sverige.  […](1 kommentar)

AT måste ersättas med obligatorisk introduktionstjänstgöring

Läkarförbundet anser att det är angeläget med en obligatorisk tidsbegränsad grundläggande tjänstgöring som introduktion till svensk hälso- och sjukvård inför fortsatt specialiseringstjänstgöring, skriver Heidi Stensmyren.(0 kommentar)

Läkarkåren måste hjälpas åt

Marie Wedin är i sin replik enig med Magnus Lichtenstein om att kunniga och engagerade läkare i högre utsträckning bör ge sig in i debatten.(2 kommentar)

Hög tid för Läkarförbundet att replikera i sjukvårdsdebatten

Både läkarkårens och patienternas framtid hänger på frågan om hur svensk sjukvård ska styras och utvecklas, skriver Magnus Lichtenstein. Han vill höra Läkarförbundets röst i debatten.(2 kommentar)

Behöver vi ett läkarlöfte som etiskt stöd?

Jan Halldin ställer frågan: Behöver vi framdeles införa ett läkarlöfte som moraliskt stöd när läkaretiken hotas?(2 kommentar)

Upprop: 883 avhandlingar i psykiatri i Sverige 1858–2012

Har andelen disputerade läkare minskat också inom andra ämnesområden? undrar Hans Ågren och Lennart Wetterberg.(3 kommentar)

Klinik och vetenskap

Reflexion

En förening värd att stödja

»Är det då inte fantastiskt att vi har dessa båda möjligheter att förena krafter, kunskaper och idéer inom läkarkåren …?« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Tidig diagnos kan hejda sjukdomens progress

Tidig upptäckt av kroniska njursjukdomar är av stort värde för att undvika framtida avancerad njurskada och medicinska komplikationer.(0 kommentar)

Operationsresultat handlar inte bara om volym

Skillnaden mellan sjukhus i resultat efter stora kirurgiska ingrepp kan inte förklaras av skillnad i operationsvolym. De kirurgiska resultaten har förbättrats, men det kan endast till liten del tillskrivas att vården centraliserats.(0 kommentar)

Hypertoni är största hotet mot global hälsa

Högt blodtryck är den avgjort viktigaste faktorn för den totala sjukdomsbördan i världen. För att minska sjukdomsbördan förorsakad av hypertoni krävs såväl samhällsåtgärder som individuell prevention.(1 kommentar)

Nya Rön

Råd och träning gav viktnedgång bland psykiatriska patienter

I behandlingsgruppen gick patienterna ned i vikt efter sex månader och viktnedgången fortsatte under resterande tolv månader, vilket således innebär att effekten höll i sig under längre tid än vad som brukar vara fallet i den här typen av studier.(0 kommentar)

Icke-invasiv hjärnstimulering gav effekt mot depression

Kombinationen hjärnstimulering, s k transcranial direct current stimulation, och SSRI gav bäst effekt mätt med depressionsskattningsskalan MADRS i den aktuella studien. (0 kommentar)

Nya genregioner bakom fetma identifierade

Studien indikerar att individer med svår fetma har fler ofördelaktiga genvarianter än individer med lindrigare fetma – och inte helt andra gener.(0 kommentar)

Vanligt med ateroskleros
redan för 4 000 år sedan

137 mumier från olika delar av världen har analyserats med helkropps-DT. Hos 47 av dem fanns tecken på ateroskleros.(2 kommentar)

Halverad dos TNF-alfa-hämmare räckte

Kan doseringen av TNF-alfa-hämmare sänkas efter en tid med bibehållen effekt för patienter som behandlas för reumatoid artrit? Resultaten är lovande, men samtidigt efterfrågas längre uppföljningstider.(0 kommentar)

Melatoninsekretion kopplad till risk för diabetes

åg melatoninsekretion var kopplad till ökad förekomst av utveckling av typ 2-diabetes.(0 kommentar)

Goda resultat av ny metod för behandling med öppen buk

Från Helsingfors universitetssjukhus rapporteras goda resultat med en metod som kombinerar undertrycksbehandling med fasciatraktion med nät för att förhindra lateralisering av bukväggen.(0 kommentar)

Könshormon påverkar tarmmotilitet

Fynden i en aktuell avhandling bekräftar och förstärker tidigare slutsatser att GnRH tycks spela roll för tarmmotiliteten.(1 kommentar)

Svenskinspirerad mödra- och barnhälsovård räddar liv i Indien

Ett svenskt-indiskt projekt visar att det är möjligt att i ett fattigt och avlägset jordbruksområde påverka människors förståelse för värdet av förebyggande vård och talar för att det går att sänka mödra- och spädbarnsdödligheten.(0 kommentar)

Låg risk för hjärtstopp under Vasalopp och maraton

Fysisk aktivitet betraktas som hälsofrämjande, men kraftigare ansträngning kan ge ischemisk hjärtsjukdom och arytmier.(1 kommentar)

Antiviral behandling kan sättas in redan vid primär HIV-infektion

Sjukdomsprogressionen kan fördröjas om antiviral behandling sätts in redan vid primär HIV-infektion och sedan pågår upp mot ett år, enligt en studie i New England Journal of Medicine.(0 kommentar)

Reserelaterade sjukdomar kan undvikas

Många utlandsresenärer kommer hem med sjukdomar som kunde ha undvikits. En särskild riskgrupp är de som besökt anhöriga i sitt ursprungliga hemland.(0 kommentar)

Temainledning

Okänd folksjukdom som drabbar allt fler

Förekomsten av kronisk njursjukdom ökar i hela världen, och aktuella studier visar att över 10 procent av befolkningen i Asien, Europa, Australien och USA har tecken på kronisk njursjukdom i form av proteinuri och/eller nedsatt glomerulär filtration (GFR). Hos personer äldre än 65 år är andelen med njurpåverkan betydligt högre.  Eftersom aktuella epidemiologiska studier visar […](0 kommentar)

Översikt

Kronisk njursjukdom – ett ­folkhälsoproblem?

Njursjukdom har visats vara vanligare än vi tidigare trott, men medan många argumenterar för att åtgärder för tidig upptäckt och behandling bör sättas in, hävdar andra att de nya formlerna för uppskattning av eGFR överskattar omfattningen.(0 kommentar)

Dags för nya mått för diagnos och uppföljning av njursjukdom

Dagens analyser för diagnostisering och uppföljning av njursjukdom är föråldrade, och bör ersättas med nya som kan ge bättre diagnostisk precision.(0 kommentar)

Prevention och protektion vid ­diabetesnefropati

Behandling och optimering av risk-faktorer som förhöjt blodtryck, övervikt och rökning är viktigast för att förebygga diabetesnefropati.(0 kommentar)

Behandling av hypertoni vid kronisk njursjukdom

Blodtryckskontroll är viktig vid njursjukdom. Här presenteras aktuella rekommendationer och förslag om målblodtryck vid sjukdomens olika stadier och för njurtransplanterade patienter.(0 kommentar)

Nedsatt njurfunktion och hjärtinfarkt – en riskkombination

För en patient med nedsatt njurfunktion är insjuknande i en hjärtinfarkt mer riskfyllt med fler komplikatoner och högre dödlighet än för en patient med normal njurfunktion.(0 kommentar)

Vaskulär förkalkning: ett vanligt men förbisett tillstånd

Den epidemi av »åderförkalkning på riktigt« som man nu ser hos patienter med kronisk njursvikt har inte tagits på allvar. Inflammation, vitamin K-brist och warfarinbehandling tycks bidra till förkalkningsprocessen. (0 kommentar)

Originalstudie

Otydligt om läkemedelsdosering vid nedsatt njurfunktion

Stödet vid läkemedelsförskrivning till patienter med nedsatt njurfunktion måste bli bättre. Produktresuméerna saknar ofta information om hur njurfunktionen ska bedömas och doseringen anpassas.(0 kommentar)

ST-läkare vill se praktisk nytta av FoU-kurser

Två fokusgruppsintervjuer med ST-läkare från olika specialiteter visar att ST-läkare anser att det är viktigt att tillägna sig ett vetenskapligt kritiskt tänkande för att kunna granska sina egna behandlingsmetoder och bemöta patienternas frågor.(0 kommentar)

Vårdutveckling

Stor acceptans för regionalt vårdprogram i preventiv neurologi

Prevalens och incidens. I USA väckte resultaten från National health and nutrition examination survey stora rubriker, när man utifrån serumkreatininvärden fastslog att 11 procent av befolkningen, motsvarande 25 miljoner människor, hade kronisk njursjukdom (CKD, se Figur 1 för definition och stadieindelning) [1]. Orsakerna beskrevs huvudsakligen vara ökningen av hypertoni och diabetes mellitus typ 2 i befolkningen. […](0 kommentar)

Recension

Enskilda råd i symtombruset

Många praktiska tips till den yngre läkaren kombinerade med iakttagelser och ledtrådar som till stor del saknas i traditionella läroböcker, finns i en aktuell och personligt skriven bok om allmänmedicin. Läs recensionen på kultursidan.(0 kommentar)

Rapport

Låg förekomst av bukaortaaneurysm i Stockholm

Screening av abdominellt aortaaneurysm (AAA) hos äldre män reducerar risken för letal aneurysmruptur och rekommenderas av SBU. Prevalensen av AAA är ca 1,4 procent hos 65-åriga män, varav ca 70 procent har små aneurysm vid diagnos.(0 kommentar)

Meddelanden

Medel att söka ur Stockholms läkarförenings fond

Penningunderstöd till behövande läkare som är medlemmar i föreningen och framlidna läkares anhöriga. Till egenhändigt skriven ansökan skall bifogas kopia av självdeklaration samt övriga handlingar som sökanden önskar åberopa. Resebidrag till läkare under utbildning (ej uppnådd specialistkompetens) som bidrag för resor till kongresser, symposier och liknande utanför Sverige. Förtur ges till fackligt engagerade läkare. Medlemskap […](0 kommentar)

Fortbildningskurser för distriktsläkare

1. Endokrinologi för allmänläkare, 9–10 september, Stockholm Kursledare: Jonas Tovi, Mats Palmér m fl 2. Praktisk juridik för allmänläkare – intyg, lagar, sekretess, 19–20 september, Stockholm Kursledare: Margaretha Buhre, Susanne Linder och Per Gröndahl 3. Barnhälsovård för allmänläkare, 1–3 oktober, Karlskrona Kursledare: Hans Edenwall, Christer Olofsson m fl 4. När doktorn tar av sig skorna […](0 kommentar)

Nytt om namn

Ny docent i Linköping

Anna Fahlgren har antagits som docent i ämnet experimentell ortopedi vid Linköpings universitet(0 kommentar)

Ny professor vid Karolinska institutet

Jonas F Ludvigsson är sedan den 1 maj professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet(0 kommentar)

Per Malm utsedd till årets distriktsläkare i Jämtland

  Distriktsläkare Per Malm vid Odensala hälsocentral i Östersund prisas av SFAM och DLF för sina insatser inom allmänmedicinen.  (0 kommentar)

Utgåvan som PDF