Nr 19/2017

Inledare

Sjukskrivningar kräver mer samverkan

Läkares relation till Försäkringskassan är ett ämne som återkommande diskuteras.  (0 kommentar)

Signerat

Oacceptabelt med ojämställda läkarlöner

»Arbetsgivarna har ett stort ansvar för jämställda löner.« (0 kommentar)

Nyheter

Färre avslag med tydliga mallar

Ett samarbete med Försäkringskassan gav ortopeder i Skåne tydliga mallar som möjliggjorde sekund­snabba och – i de flesta fall – korrekta sjukintyg. Men trots det tidigare samarbetet har läkarna märkt av myndighetens nya och tuffare giv.(1 kommentar)

Dubbelt så många avslag på två år

Kompletteringar och pappersarbete. Patienter som är förtvivlade över utebliven sjukpenning. Frustrationen bland läkarna växer i takt med att antalet avslag från Försäkringskassan ökar – samtidigt som läkarna får kritik för ofullständiga intyg. (11 kommentar)

Fyra år sedan Fikru Maru greps – uppmärksammas i riksdagen

Den 11 maj är det fyra år sedan den svenske läkaren Fikru Maru greps i Etiopien, där han fortfarande sitter häktad och väntar på rättegång. Samma dag hålls ett seminarium i riksdagen där hans fall uppmärksammas. (0 kommentar)

Sjukvårdsministern sjukskriven på grund av stressymtom

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) meddelade den 5 maj via regeringens webbplats att han kommer att vara sjukskriven under en tid framöver. (0 kommentar)

»Ett oemotståndligt uppdrag«

Till juni ska regeringens utredare Anna Nergårdh analysera konsekvenserna av Göran Stiernstedts förslag om en ny professionsneutral vårdgaranti. »Jag tror det vore bra med en vårdgaranti som är mer behovsstyrd än inriktad på olika yrkesgrupper«, säger hon.(0 kommentar)

»Kartlägg läkares verkliga arbetstid«

Efter att Läkarförbundet i en undersökning visat att den registrerade arbetstiden för svenska läkare är mer än 40 timmar i veckan vill flera delföreningar att även den obetalda arbetstiden nu ska kartläggas.(0 kommentar)

Sjukskrivningsbördan diskuteras på Läkarförbundets fullmäktige

Flera förslag för hur sjukskrivningsprocessen kan förenklas för läkare har lämnats in till Läkarförbundets förbundsfullmäktige den 30-31 maj. En tanke är att låta läkare med särskild kompetens ta över långtidssjukskrivningarna.(11 kommentar)

»Bra att ersättningen för jour och beredskap har höjts«

Under tisdagen blev det nya läkaravtalet för landstingställda läkare klart. Så här tycker några av lokalföreningarna om resultatet. (0 kommentar)

Stöd för kravet på statlig chefläkarroll

Sjukhusläkarnas förslag att göra chefläkarrollen till ett oberoende statligt uppdrag får stöd från andra delföreningar. Förbundsstyrelsen är positiv till att låta utreda frågan.(1 kommentar)

Lönepott på 6,5 procent i nytt kollektivavtal

En lönepott på 6,5 procent under tre år och höjd ersättning vid beredskap, vilket inte hänt sedan 1979. Det är centrala punkter i Läkarförbundets nya kollektivavtal med Sveriges Kommuner och landsting, som presenterades på tisdagen.(1 kommentar)

Debatt

Braskaminer kan orsaka svåra brännskador hos små barn

Brännskador orsakade av braskaminer ökar hos små barn. Skadorna kan ge ärrbildning och försämrad motorik. Barnsäker design kan minska antalet olyckor, skriver Johan Zötterman och medförfattare. (0 kommentar)

TBE-vaccination i Sverige är ingen självklarhet

TBE-vaccination i Sverige bör enbart ske i högriskområden, anser Bengt Fagrell och Gustaf Bergstrand. Vaccinationen förhindrar inte en reinfektion, och om detta inträffar är risken påtaglig för värre symtom än om man inte är vaccinerad. Därmed saknas motiv för att införa subvention av TBE-vaccination. (7 kommentar)

Apropå! Vitsen med att inte blöda

Folke Flam välkomnar lanseringen av ett p-piller där kvinnan ska ta en tablett dagligen under ett par månaders tid för att sedan blöda under några dagar. Frihet från blödning kan vara positivt för såväl livskvaliteten och blodvärdet som för ekonomin, konstaterar han. (5 kommentar)

Krönika

»Jag efterlyser en mottagning för alla oss som ibland behöver få veta att vi är friska.«

Har man hjälpt många kvinnor med bröstcancer är det rimligt att man själv förväntar sig stå på tur snart. Nina Cavalli-Björkman berättar om »korridorskonsultationer« som inte föranleds av »hypokondri«.  (11 kommentar)

Kultur

Dramatikern Eugene O’Neill stod emot sin alkoholism

Den amerikanske dramatikern Eugene O’Neill använde författarskapet som motmedel mot sin alkoholism. Perioder av missbruk växlade med nyktra kreativa skeden, då han skrev pjäserna som ledde till att han fick Nobelpris i litteratur.(0 kommentar)

Med risk-gener i den bästa av världar

Att leva med nedärvda riskgener för hjärt-kärlsjukdom är lättare i dag än det var för ett par decennier sedan. Man kan överleva sin 60-årsdag men inte bli kvitt känslan att någonting hotfullt lurar där någonstans under ytan. Karl-Mikael Kälkner, docent i onkologi, Läkemedelsverket, skrev ett brev om den känslan.  (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Christian Ingvar

Christian Ingvar har tillsammans med Hanna Eriksson skrivit en artikel i veckans tema om melanom. (0 kommentar)

Reflexion

Tänka fritt är stort – tala fritt är större

»I vår digitaliserade vardag har emeller­tid samtalstonen hårdnat.« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Patienter kan bidra till säkrare vård

Patienter kan med sina unika erfarenhe­ter och kunskaper bidra till att göra vården säkrare. Patienternas deltagande i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete kräver förändring i attityder hos såväl vårdens medarbetare och forskare som patienterna själva. Metoder för hur patienter involveras behöver utvecklas och utvärderas.(0 kommentar)

Nya Rön

Födoämnesprovokationer hos barn positiv upplevelse oavsett utfall

Alla barn med eliminerad kost söker inte sjukvård för att få rätt diagnos. Det innebär att barn kan stå på eliminationskost som inte behövs, visar en ny avhandling. Födoämnesprovokationer var en positiv upplevelse oavsett utfall, då deltagarna fick kunskap om vilka symtom de fick av livsmedlet. (0 kommentar)

Ökad suicidrisk under studietiden

Suicidrisken för dem med pågående universitetsstudier var dubbelt så hög som för dem som tidigare hade slutfört minst någon termin på högskola eller universitet. Det visar en studie från Karolinska institutet.(0 kommentar)

Sociala skillnader i frågor och råd om rökvanor i primärvården

De som tillfrågas och får råd om att förändra sina rökvanor vid besök på vårdcentral är i huvudsak de som behöver det mest. Det visar en svensk studie. Men resultaten visade också skillnader mellan grupper. (0 kommentar)

Ökade risker vid födsel hos kvinnor med hjärtmissbildning

Individer med hjärtmissbildning och kvinnor med Marfans syndrom var oftare födda prematurt, med låg födelsevikt, små för tiden eller med kejsarsnitt. Det gällde också för barn till kvinnor med hjärtmissbildning. Det visare en ny avhandling, där det också framgår att det var vanligare med hjärtarytmier och hjärtklaffssjukdom hos kvinnor med Marfans syndrom som också fött barn. (0 kommentar)

Ärftlighet en faktor vid tinnitus i båda öronen

Förekomsten av bilateralt ringande i öronen påverkas av ärftlighet med en skillnad mellan könen. Bilateral tinnitus och ensidig tinnitus utgör alltså två olika subtyper där den första är genetiskt påverkad, den andra inte. Det visar en studie från flera europeiska forskargrupper. (0 kommentar)

Temainledning

Melanomincidensen fortsätter att stiga

På kort tid har det skett ett paradigmskifte för systemiska behandlingar av spridd mela-nomsjukdom. Samtidigt ser vi en fortsatt incidensökning av hudmelanom i Sverige. (0 kommentar)

Nytt om namn

Handledning från mörker till ljus

Christian Welhaven och Måns Gerle, båda specialister i psykiatri, får var sitt handledarpris för uppskattade insatser vid Psykiatriska kliniken, Skånes universitetsjukhus, Malmö. Christian Welhavens beskrivs som en engagerad lärare till såväl studenter som AT- och ST-läkare. Att bli handledd av honom »...är som att gå från mörker till ljus«, enligt motiveringen. Måns Gerle får priset bland annat för att han som AT-studierektor »...har varit drivande i att göra psykiatrin i Malmö till en bättre utbildningsplats«. (0 kommentar)

Årets avhandling bidrog till förbättrad hjärtdiagnostik

Erika Fagman, specialistläkre i medicinsk radiologi, skrev 2016 års bästa avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon disputerade den 20 maj 2016 vid institutionen för kliniska vetenskaper på avhandlingen »Aortic valve imaging – Towards new standards in prosthetic valve endocarditisom«. Hennes arbete beskriver en ny metod att undersöka hjärtat med hjälp av avbildningsteknik. Bedömningskommittén framhöll i sin motivering till priset att »Erika Fagman på ett väsentligt sätt bidragit till kunskapsutvecklingen inom bilddiagnostik av endokardit i aortaklaffproteser, ett svårdiagnostiserat sjukdomstillstånd med hög morbiditet och mortalitet.«(0 kommentar)

Temaartikel

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom

Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada. (1 kommentar)

Kirurgi har central roll i behandlingen

Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas. (0 kommentar)

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom

Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom. (0 kommentar)

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom

De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt. (0 kommentar)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna

Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«. (0 kommentar)

Stor variation hos maligna hudmelanom

Anamnestiska uppgifter om förändring över tid övertrumfar som regel till synes benigna morfologiska fynd. Detta gäller även för en tränad undersökare eftersom enkla kännetecken för melanom ofta saknas. (0 kommentar)

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet

Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal. (0 kommentar)

Människor & möten

»Jag är väldigt glad att jag valde barnonkologin«

»Man får så mycket tillbaka i det här jobbet«, säger Klas Blomgren, professor, specialist i pediatrik och barnonkologi, Karolinska institutet. Han är en av tre medicinskt sakkunniga bakom Barncancerrapporten 2017, en sammanställning i Barncancerfondens regi om nuläget inom barncancersjukvården. (0 kommentar)

Utgåvan som PDF