Nr 19–20/2019

Inledare

Förväntningarna på nya ministern är omfattande

– Om jag ska försöka välja någonting så är det en tillgänglig vård; att vi får kortare köer och att man upplever att vården finns där man behöver den. Det är en trygghet i sig, säger Lena Hallengren. (0 kommentar)

Signerat

Insatser behövs för fler svenska läkare till internationella uppdrag

Att bygga internationellt arbete på ideella insatser utan rimliga sociala skyddsnät eller arbetsvillkor är orimligt.  (1 kommentar)

Nyheter

Lena Hallengren: Kortare köer har högsta prioritet

Tillgänglighet och kortare köer är vårdfrågan som får högsta prioritet av socialminister Lena Hallengren (S). Men trots att det gått fyra månader sedan januariöverenskommelsen ger hon inga besked om hur kömiljarden ska se ut eller när en primärvårdsreform kommer. (4 kommentar)

Mycket debatt om sjuksköterskelösa avdelningar

Underläkarlöner, BT-dimensionering och tjänster som innebär att underläkare ska täcka sjuksköterskevakanser var de hetaste ämnena på Sveriges yngre läkares förenings (Sylfs) fullmäktigemöte.(0 kommentar)

Madeleine Liljegren vald till ny Sylf-ordförande

En stor del av Sveriges yngre läkares förenings (Sylf) styrelse byts ut i år. På de två tyngsta posterna valdes Madeleine Liljegren och Maria Ehlin Kolk. (0 kommentar)

Nya sparåtgärder på Sahlgrenska

I dag, fredag, beslutade Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse om ett förstärkt åtgärdsprogram för att få ekonomin i balans. Bland annat ska sjukhusets staber minska med 10 procent. (2 kommentar)

Regionråd vill inkludera läkare i lag som skyddar ambulans

Irene Svenonius (M), regionråd i Stockholm, vill att regeringens lagförslag att skydda blåljuspersonal ska breddas. Hon föreslår att all sjukvårdspersonal inkluderas.(1 kommentar)

Läkarombud anmäler Akademiska till Arbetsmiljöverket

Läkarnas huvudskyddsombud i Region Uppsala begär nu hjälp av Arbetsmiljöverket för komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen vid Akademiska sjukhuset. Bland annat föreslås att vissa patientgrupper prioriteras bort. (2 kommentar)

Smer vill att myndigheter stärker kunskapen om könsdysfori

Det behövs mer kunskap kring utredning och behandling av könsdysfori hos barn och ungdomar. Det menar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) som nu föreslår att Socialdepartementet ger tre myndigheter i uppdrag att arbeta med frågan.  (0 kommentar)

Stor stress bland ST-läkarna i allmänmedicin Östergötland

Christer Casselsjö, ST-läkare Kolmårdens Vårdcentral, har gjort en enkätstudie om den upplevda arbetsrelaterade stressen hos ST-läkare i allmänmedicin i Östergötland. Resultatet visar bland annat att hälften av ST-läkarna har sömnsvårigheter på grund av sitt arbete.(0 kommentar)

Debatt

Ny gel kan konkurrera ut lidokaininjektion på barnakuten

LAT-gel är ett effektivt och säkert ytanestetikum som ger smärtfri bedövning hos barn. Ökad användning av gelen kan bidra till fler lyckade sutureringar inom primärvården, vilket skulle avlasta barnakutmottagningarna, skriver Cecilia Fahnehjelm och medförfattare. (2 kommentar)

Apropå! Långan väg till psykiatrin

Är det rätt att skicka patienter 15 mil för tillnyktring, abstinensbehandling och god omvårdnad eller kan de lindrigare fallen skötas på plats, frågar sig Sofia Palmarsson. Från länsdelssjukhuset där hon arbetar är det drygt 15 mil enkel väg till slutenvård. (0 kommentar)

Krönika

»För vem är offer och vem är vinnare i detta akutrum på psykiatrin en vanlig sommarnatt i Sverige?«

Ett akutrum på psykiatrin en vanlig sommarnatt i Sverige. Vid detta första och sista möte mellan patient och läkare efter den förres misslyckade självmordsförsök är det oklart varför mannens dödslängtan måste vara läkarens fel. Hans Olsson skildrar en situation som kan uppstå i praktiken.  (0 kommentar)

Kultur

Gott öga till italiensk ögonvård

Drabbad av plötslig glaskroppsavlossning under en vistelse i Norditalien fick Kristina Söderlind Rutberg, pensionerad läkare från Uppsala, en ofrivillig inblick i den italienska vardagssjukvården. I dag har hon ett gott öga till den verksamheten. (3 kommentar)

Neuroteologi – andligt vetande grundad på kunskap om hjärnan

Neuroteologi är andligt vetande baserat på vår kunskap om den mänskliga hjärnan. Kan begreppet vara utgångspunkten för en enhetlig religion för upplysta människor? Neurologerna Birgitta Söderfeldt och Anne-Marie Landtblom diskuterar ett mångdimensionellt uttryck myntat av författaren Aldous Huxley.(5 kommentar)

Människor & möten

»Min lycka har alltid varit att göra andra människor glada«

Sophie Ekman, verksam som skolläkare i fyra decennier, var­av tre som skolöverläkare i Solna, har utsetts till medicine hedersdoktor av Karolinska institutet.  (0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Författarintervjun

4 frågor till Björn Rosengren

Björn Rosengren, professor och överläkare, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, Malmö, har tillsammans med kollegor skrivit om en modell som ska hjälpa läkarstudenter att klara vardagsjobbet som läkare. (0 kommentar)

Reflexion

Slutbetänkande som väcker knäckfrågor

»Hur finansierar vi till exempel läkemedel som innebär helt nya behandlingsmöjligheter och därmed nya kostnader?« (0 kommentar)

Medicinsk kommentar

Samarbete som har förbättrat diabetesvården

Ett målinriktat och evidensbaserat arbete med syfte att förbättra svensk diabetesvård för både vuxna och barn samt att göra den mera jämlik mellan olika landsting har sedan 2012 drivits genom det nationella programrådet för diabetes.(0 kommentar)

Nya Rön

Extrem nedgång av barnadödlighet efter malariasatsning

En global satsning mot malaria med ny diagnostik, nya läkemedel, impregnerade myggnät samt inomhussprej, och i Zanzibar dessutom med politiskt stöd, minskade malariaprevalensen och -incidensen med 96 respektive 94 procent samt frekvensen myggbett med 98 procent. (1 kommentar)

Antipsykotika förknippade med ökad mortalitet vid demens

Lämpligheten av antipsykotiska läkemedel till patienter med demens har ifrågasatts, men fortfarande får flera procent av patienterna med demens antipsykotika. En studie visar nu att både atypiska och typiska antipsykotiska läkemedel ökade risken för död hos patienter med demens.(1 kommentar)

Temainledning

En grundutbildning i förändring

De studenter som börjar läkarutbildningen hösten 2021 kommer att kunna legitimeras efter 6 års studier. En del områden inom utbildningen behöver dock modifieras.(0 kommentar)

Nytt om namn

Prisade avhandlingar inom cancerforskning

Maria Frånlund, kirurg och forskare på avdelningen för kirurgi och Mikael Montelius på avdelningen för radiofysik, båda vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, belönades med Assar Gabrielssons pris 2019 under Gothenburg Cancer Meeting (GCM2019).(0 kommentar)

Bästa handledare – för tredje gången

Specialistläkaren Nina Betzler har utsetts till bästa kliniska handledare för läsåret 2018–19 av läkarstudenterna på kursen i Obstetrik och gynekologi vid Södersjukhuset, Stockholm. (1 kommentar)

Forskning om njurtransplantationer belönas

Helena Genberg, medicine doktor, patientområde transplantation,Karolinska universitetssjukhuset, Gabriel Strandberg, läkare, kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet, Helen Erlandsson, specialistläkare, Karolinska institutet och Anette Lennerling, med dr, docent, leg sjuksköterska, Transplantationscentrum Sahlgrenska universitetssjukhuset, belönas med anslag från Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins minnesfond, för forskningsinsatser relaterade till njurtransplantation.(0 kommentar)

Inspiratör blev »Årets läkarchef«

Erik Wall, Akutkliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad, fick utmärkelsen »Årets Läkarchef 2018«. Priset delades ut av Östra Skånes läkarförening i samband med senaste årsmötet i mars.(0 kommentar)

Belöning för astmaprojekt på molekylärnivå

Madeleine Rådinger, docent vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin, har fått 2019 års stora stipendium från Svenska föreningen för allergologi (SFFA).(0 kommentar)

Temaartikel

Dags att definiera vad en svensk doktor ska kunna

Från utvärderingen av den finska läkarutbildningen finns fynd att beakta vid uppbyggnaden av den 6-åriga läkarutbildningen i Sverige. En viktig del är att definiera kärnkompetenser som alla nyutexaminerade läkare ska behärska. (1 kommentar)

EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb

EPA (entrustable professional activities) avser aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete och som läkaren ska klara med en definierad grad av självständighet första dagen som legitimerad läkare. En modell för att träna och bedöma sådana aktiviteter kan tydliggöra progressionen mot uppsatta mål under hela läkarutbildningen.(0 kommentar)

Strukturerad utbildning i e-hälsa saknas på läkarprogrammen

En väl genomtänkt grundutbildning vad gäller förhållningssätt till e-hälsa och journalföring är viktig för framtidens läkare. En inventering av dagens läkarprogram har visat att strukturerad utbildning i e-hälsa och medicinsk informatik saknas.(4 kommentar)

Interprofessionell simulering är engagerande och relevant

Studenter behöver träna på teamarbete och utveckla interprofessionell kompetens för att rustas för framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning för interprofessionell samverkan kan ske genom simulering där läkar- och sjuksköterskestudenter möts och agerar tillsammans i patientscenarier. (0 kommentar)

Läkemedelsarbete behöver vara integrerat i klinisk utbildning

Enkätresultat från fyra lärosäten visade att studenter som gör många läkemedelsgenomgångar känner större trygghet och reflekterar mer över patientens behandling. Även klinisk handledning gör skillnad för tryggheten. (0 kommentar)

Att examinera blivande kollegor: Vi behöver en bedömningskultur

God bedömningskultur främjar lärande och säkerställer uppnådd kompetens. För detta krävs att examinationerna är i linje med kursens mål och innehåll och en integrerad del av ett utbildningsprogram.(2 kommentar)

Utgåvan som PDF