Nr 01 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

TBE-vaccinerna är utbytbara – men inte helt

Vi har i vårt land tillgång till två vacciner mot fästingöverförd, virusorsakad hjärninflammation (TBE, tick-borne encephalitis): FSME-immun (Baxter) respektive Encepur (Chiron/Meda). FSME-immun har saluförts i Sverige i över 20 års tid och har under årens lopp genomgått smärre successiva förändringar. Encepur registrerades i sin nuvarande gelatinfria beredningsform på den svenska marknaden år 2001. Båda vaccinerna […](0 kommentar)

Kollektivprenumeration eller ej?

Vad innebär prenumerationsformen för en tidskrifts anseende och för redaktionens möjligheter att publicera för tidningsägaren känsligt men för läsarna viktigt material? Frågan är aktuell för vår läsekrets med tanke på förslaget att låta prenumerationsavgiften för Läkartidningen ingå i en höjd medlemsavgift till Sveriges läkarförbund. Vi vill här redovisa några internationella erfarenheter kring prenumerationsformens potentiella betydelse […](0 kommentar)

TNT-studien ger skjuts i debatten om högdos statiner

Resultaten av studien »Treating to New Targets« (TNT) presenterades på en session med »Late-breaking Clinical Trials« på American College of Cardiology i mars i år, och samtidigt publicerades en elektronisk version av en artikel som presenterar studieresultaten i New England Journal of Medicine [1]. Både den nu aktuella, huvudsakligen i USA genomförda, studien TNT [2] […](0 kommentar)

TNT-studien ger skjuts i debatten om högdos statiner

Resultaten av studien »Treating to New Targets« (TNT) presenterades på en session med »Late-breaking Clinical Trials« på American College of Cardiology i mars i år, och samtidigt publicerades en elektronisk version av en artikel som presenterar studieresultaten i New England Journal of Medicine [1]. Både den nu aktuella, huvudsakligen i USA genomförda, studien TNT [2] […](0 kommentar)

Nya Rön

Differentialdiagnostik viktig vid misstanke om erysipelas (rosfeber) Liknande symtom förekommer vid ett flertal icke-infektiösa tillstånd

Erysipelas (rosfeber) är en relativt vanlig bakteriell infektion som främst drabbar äldre. Infektionen ger en lokal rodnad med ömhet och svullnad som oftast är lokaliserad till de nedre extremiteterna. Rodnaden är oftast skarpt avgränsad mot övrig hud. Feber, många gånger hög, förekommer nästan alltid. Infektionen – en form av cellulit – orsakas av grupp A-streptokocker. […](0 kommentar)

Aktuellt

Ett tack till Läkartidningens granskare!

Ladda ner pdf, klicka på knappen uppe till höger.(0 kommentar)

»Fritt fram sälja läkemedel redan idag«

– Det betyder i princip att det är fritt fram idag, i förhållande till de bestämmelser som ger Apoteket monopol. Jag skulle kunna ställa mig och sälja mina gamla mediciner på Hötorget, säger Nils Wahl. Om det inte strider mot någon annan bestämmelse förstås, tillägger han. Apropå att vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson har sagt […](0 kommentar)

»Begränsa försäkringsbolagens möjlighet att ta del av patientjournaler«

Det anser Karin Lindell, som på regeringens uppdrag utrett frågan om försäkringsbolagens tillgång till patientjournaler. Enligt henne begär försäkringsbolag regelmässigt in fullmakter från personer som söker privata personförsäkringar och vissa skadeförsäkringar. Majoriteten av fullmakterna är sk generella: de är inte tidsbegränsade och innehåller inte några begränsningar i fråga om vilka sjukvårdsinrättningar försäkringsbolaget kan vända sig […](0 kommentar)

Nya riktlinjer tas fram för hantering av integritetskänsligt forskningsmaterial

I Läkartidningen nr 16 redogörs för lagar som styr allmänhetens insyn i forskningen vid universitet och högskolor. Liksom vid andra statliga myndigheter är universitetens forskningsmaterial underkastade regler om allmänna handlingars offentlighet. Det innebär i praktiken att utomstående har rätt att ta del av material, även integritetskänsligt sådant, om det inte skyddas av Sekretesslagen. Företrädare för […](0 kommentar)

Patienter kräver bättre sekretess i forskning

Då rättegången mot bland annat professor Christopher Gillberg inleds i Göteborg den 24 maj kommer patientorganisationer att finnas på plats – både utanför och inne i rättssalen. Samtidigt arrangeras demonstrationer utanför justitiedepartementet i Stockholm. Det är riksförbundet Attention, med cirka 3500 medlemmar, som på det sättet vill lyfta fram den oro och ilska bland patienter […](0 kommentar)

Läkemedelskostnader ner med 2,6 procent

Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen minskade med 2,6 procent under första kvartalet 2005 jämfört med samma period förra året, meddelar Apoteket. Förbrukningen är ganska oförändrad. Nedgången har andra orsaker. Allt fler läkemedel byts ut mot billigare alternativ, bl a har Losec, Cipramil och Zocord fått billigare alternativ sedan deras patent löpte ut 2003. Dessutom är Apotekets […](0 kommentar)

Få landsting tror sig kunna kapa köer i tid

Tidigare i vår lovade vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson och Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s) att alla köer ska vara kapade när garantin börjar gälla 1 november i år, se LT nr 9/2005. Någon inkörningstid hade man inte tänkt sig. I ett pressmeddelande kommenterar Lars Isaksson uppgifterna om landstingens svårigheter att klara garantin: – Självklart […](0 kommentar)

Aaron Beck och Dalai Lama samtalar om kognitiv terapi och buddhism i Göteborg

Den femte internationella kongressen för kognitiv psykoterapi hålls i Göteborg 13–17 juni. – Vi räknar med omkring 1200 deltagare, säger professor Jan Beskow vid Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning i Göteborg, som är värd för kongressen. Huvuddelen är psykoterapeuter. Men den här kongressen är bredare än de tidigare, och alla som jobbar i hälso- […](0 kommentar)

Ny tillsynschef vid Socialstyrelsen

Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens smittskyddsavdelning, är sedan 1 maj ny chef för tillsynsavdelningen vid Socialstyrelsen. Han efterträder Catarina Andersson Forsman som numera är VD för Läkarförbundet. Johan Carlson är specialist i infektionsmedicin och har tidigare arbetat vid Smittskyddsinstitutet och EU-kommissionens folkhälsodirektorat. Han har även varit ledamot av Patientskadenämnden och ordförande för Läkarförbundets förtroenderåd. LT(0 kommentar)

Det började med försök att visa att Freud hade rätt

Aaron Beck fyller 84 år i sommar, men han är fortfarande livligt engagerad i forskning och utveckling av kognitiv psykoterapi. Hans senaste studie gäller en ny variant som är utformad för att förebygga nya självmordsförsök hos personer som har försökt ta sitt liv. Terapin ges vid tio behandlingstillfällen och det första sätts in redan inom […](0 kommentar)

Gallstensoperationer får kvalitetsregister

Ett kvalitetsregister för gallstensoperationer har startat, kallat GallRiks. Mellan en fjärdedel och hälften av befolkningen utvecklar någon gång gallsten. Men många av dessa blir aldrig föremål för operation. Symtomen kan vara vaga. Varje år utförs mellan 15000 och 18000 gallstensoperationer i landet. Knappt 80 procent av dessa patienter blir av med sina besvär. Allvarliga missöden […](0 kommentar)

Forskning på gravida i Lund ledde till upprörd etikdebatt i BJOG

Forskningen kring havandeskapsförgiftning (preeklampsi) vid Universitetssjukhuset i Lund har varit framgångsrik. Men också etiskt kontroversiell, internationellt sett. Debatten har förts i tidskriften BJOG – An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. I septembernumret 2003 presenterade Lundaforskarna resultat som ifrågasatte användandet av njurbiopsier för att säkerställa diagnosen vid atypisk preeklampsi. Dessa provtagningar rekommenderas utifrån amerikanska försök […](0 kommentar)

Stopplagen blir valfråga 2006

– En sorglig dag, kallade kristdemokraternas Maria Larsson den dag i förra veckan då lagförslaget diskuterades i kammaren. Enligt Maria Larsson kommer lagen att »strypa patienternas tillgång på vård och vårdens effektivitets- och kvalitetsutveckling på ett mycket negativt sätt«. Lagen, som förbjuder vinstsyfte och privatbetalande patienter när offentligt finansierade sjukhus läggs ut i privat drift, […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Hur överleva i decibeldjungeln?

Dagens barn visar alltmer uppenbara svårigheter att orientera sig i vår högröstade tid. Trots att ljud påverkar oss minst lika mycket som luft, mat och dricksvatten, diskuteras sällan följdverkningarna, annat än om någon skadat hörseln av discomusik eller under en rockkonsert. Oväsendet blir discogenerationens rymdkapsel. Med volymknappen skjuter de upp sig i en artificiell tillvaro […](0 kommentar)

Nyklippt

Den sjuka sjukskrivningen

En rad tidningar kommenterar rapporten om de dyra sjukskrivningarna från Studieförbundet näringsliv och samhälles Välfärdsråd. Nerikes Allehanda (lib) tar upp de stora besparingar som är möjliga: Om sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna kunde komma tillbaka till den nivå vi befann oss 1996 skulle enorma resurser frigöras. Det skulle räcka till att finansiera den borgerliga alliansens alla skattesänkningar. […](0 kommentar)

Ledare

»Tid är hjärtmuskel«

Begreppet »tid är hjärtmuskel« har snart inte undgått någon som är involverad i att behandla patienter med akut hjärtinfarkt. Frågan är dock hur vi bäst minimerar fördröjningstiden från symtomdebut med ST-höjning på EKG till reperfusion. Idag finns fem reperfusionsstrategier representerade i Sverige: Traditionell trombolys given på sjukhus. Prehospital trombolys given i ambulans. Primär PCI (perkutan […](0 kommentar)

Varför så lite forskning om de apatiska barnen?

Norrländska Socialdemokraten oroar sig på ledarplats för den stora okunskap som finns kring de apatiska barnen i Sverige och för den bristfälliga forskningen i ämnet: »Tyvärr tror många människor i vårt land att de apatiska barnen inte alls lider, att de bara låtsas. Men deras lidande är en realitet i Sverige. En realitet som svenska […](0 kommentar)

Gärna en rejäl pension- även för professorer!

Pensionsfrågan för kombinations-anställda läkare (professor/överläkare och universitetslektor/ överläkare) har varit en sällsynt svår nöt att knäcka. Det som för övriga anställda är en självklarhet, en bra pension efter ett långt yrkesliv, är för denna yrkesgrupp allt annat än självklart. I samband med införandet av ett nytt statligt pensionsavtal 1991 upphörde be-fattningsarvodet (arvodet för överläkar-delen) att […](0 kommentar)

För bättre tillgänglighet

Sveriges sjukvård är högklassig tack vare en enastående sjukvårdspersonal. Det stora problemet är tillgängligheten, skriver åtta moderata landstingspolitiker med landstingsrådet Gustav Nilsson i spetsen i Blekinge Läns Tidning: »Det krävs ett målmedvetet arbete runt om i Sveriges landsting som öppnar för en mångfald av vårdgivare inom sjukvårdens alla områden. Det handlar om att ge personal […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Döden efter stroke – ny nationell studie

Genom kvalitetsregistret Riks-Stroke har det varit möjligt att följa hur den akuta strokesjukvården förbättrats under en tioårsperiod. Strokeenheter finns nu vid nästan alla sjukhus, även om platstillgången vid vissa sjukhus fortfarande är otillräcklig. Stroketeam arbetar mångprofessionellt och systematiskt med diagnos och funktionsbedömningar, aktivering och rehabilitering. Även anhörigstödet i akutskedet har uppmärksammats på många håll. Uppföljningen […](0 kommentar)

Järnbrist vanlig orsak till dålig effekt av epoetinbehandling

Anemi är vanligt förekommande hos patienter med kronisk njursvikt och orsakas bla av inadekvat insöndring av erytropoetin från njurarna. Denna typ av anemi kan kräva behandling med erytropoietin eller darbepoetin alfa. Gemensamt benämns dessa substanser epoetin. Epoetinbehandling utgör en väsentlig del av läkemedelskostnaden vid njurmedicinska enheter. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var år 2003 kostnaden för epoetin […](0 kommentar)

Organdonation? När får frågan ställas?

Enligt svensk lag är en människa död när »hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort« [1]. Detta dödsbegrepp är numera det helt dominerande i den utvecklade delen av världen. Vidare råder enighet, åtminstone bland läkare, om att inga organ (som är oförenliga med fortsatt liv) får tas innan patienten har dödförklarats. Den sk […](0 kommentar)

»Donor Action« – nu aktuellt för Sverige

Bristen på mänskliga organ för transplantation till svårt sjuka/döende patienter är väldigt stor i Sverige. Antalet organdonatorer är på samma låga nivå år efter år, trots alla insatser. Jämfört med andra EU-länder är antalet organdonatorer i Sverige få. På samtliga sjukhus i södra sjukvårdsregionen finns sedan länge kontaktpersoner till transplantationsenheten i Malmö, vilka bevakar frågor […](0 kommentar)

Allt fler njursjuka diabetiker i dialys

Trots förbättrad diabetesvård och profylaktiska åtgärder beräknas antalet diabetiker i världen ha fördubblats fram till år 2025, beroende på en allt äldre population och förändrade levnadsvanor. I samband med detta kan man förvänta sig ett stigande antal patienter med diabetesnefropati och ett ökat behov av aktiv uremivård. Begränsade möjligheter till njurtransplantation gör att dialys kommer […](0 kommentar)

Växtsteroler i vanliga livsmedel sänker serumkolestrol

Dödligheten i hjärtinfarkt till följd av koronar hjärtsjukdom har sjunkit med ca 50 procent de senaste 20 åren men är fortfarande den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige [1]. Förhöjd serumkoncentration av totalkolesterol, beroende på förhöjt LDL-kolesterol, är sedan länge en etablerad riskfaktor för koronar hjärtsjukdom [2]. Upp till 90 procent av alla […](0 kommentar)

Endast på webben

Apoteksmonopolet – en sång på sista versen?

Krister Hanner stod åtalad för att i strid med läkemedelslagen ha sålt nikotintuggummi och -plåster i sin hälsokostbutik 2001. Han hade erkänt gärningen men hävdade att det svenska apoteksmonopolet stred mot EG-rätten och att lagen därför inte är tillämpbar. Efter att ha bett om ett förhandsbesked från EG-domstolen har också Stockholms tingsrätt kommit fram till […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Frågor återstår trots stora framsteg i forskningen kring LCH och HLH

Histiocytos är inte en utan flera sjukdomar. Dessa karakteriseras av en ansamling och proliferation av vad som förr kallades histiocyter, men som numera benämns dels dendritiska celler, vars främsta uppgift är att presentera antigen, dels makrofager, huvudsakligen antigenprocessande celler [1, 2]. LCH och HLH – histiocytossjukdomar Den vanligaste sjukdomen i den förstnämnda kategorin är Langerhans´ […](0 kommentar)

Vart tog principen om försiktighet vägen?

Coxibernas femåriga historia på läkemedelsmarknaden har varit turbulent, och i februari 2005 har ett nytt kapitel skrivits. Tre studier som belyser de kardiovaskulära riskerna med COX-2- selektivt hämmande läkemedel (coxiber) har nyligen publicerats i New England Journal of Medicine [1-3] (Fakta 1) och kommenteras i två ledare i samma nummer [4, 5]. I september 2004 […](0 kommentar)

Radiologi – specialitet med intressanta band till Nobelprisen

Att skriva vetenskapshistoria kan vara vanskligt. Här behandlas utvecklingen inom radiologi, från Wilhelm Conrad Röntgen (Figur 1) till Paul Lauterburg och sir Peter Mansfield, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2003. Deras område, nukleär magnetisk resonans, ingår i radiologi, och anknytningen till röntgenteknik, fysik och kemi är uppenbar. En upptäckt i tiden En […](0 kommentar)

Peter den store och Tourettes syndrom

Peter I, sedermera den store och kejsare av Ryssland, föddes 1672 och blev rysk tsar vid 10 års ålder, samma år som Karl XII föddes. Peter genomförde reformer av största betydelse för Rysslands modernisering och utvidgade kraftigt det ryska rikets gränser. Han har kallats den mest färgstarke furste som någonsin funnits, och andra illgärningsmän till […](0 kommentar)

Vart tog principen om försiktighet vägen?

Coxibernas femåriga historia på läkemedelsmarknaden har varit turbulent, och i februari 2005 har ett nytt kapitel skrivits. Tre studier som belyser de kardiovaskulära riskerna med COX-2- selektivt hämmande läkemedel (coxiber) har nyligen publicerats i New England Journal of Medicine [1-3] (Fakta 1) och kommenteras i två ledare i samma nummer [4, 5]. I september 2004 […](0 kommentar)

Apatiska barn – var står vetenskapen idag?

Svenska barnläkarföreningen och dess arbetsgrupp för flyktingbarn anordnade i samarbete med Barnhälsovården, Akademiska sjukhuset i Uppsala, den 31 mars 2005 ett vetenskapligt seminarium om apatiska flyktingbarn. Här presenteras en sammanfattning av seminariet. Under senare år har man vid barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) kliniker i Sverige sett alltfler asylsökande barn som utvecklat ett tillstånd präglat av […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Rutinerna för särskilt potenta läkemedel ses över – vill undvika liknande situationer i framtiden«

En 83-åriga kvinnan med en reumatisk ledsjukdom fick i januari 2004 en högersidig stroke med kvarstående besvär i form av talsvårigheter och högersidig kraftnedsättning. Hon blev den 27 juli inlagd vid ett universitetssjukhus för vänstersidig svaghet. Hon medicinerade då med Methotrexate. Detta ändrades på akutmottagningen till Emthexat, vars aktiva substans är metotrexat. Efter några dygns […](0 kommentar)

Ordinerade kontraindicerad medicin

På grund av psykiska problem behandlades den 41-årige mannen med Cipralex. Han var överviktig och ville ha viktreducerande läkemedel. Läkaren övervägde den 22 december 2003 att sätta in Reductil. Vid ett nytt besök den 16 januari 2004 satte han in preparatet i dosen 10 mg x 1. Vid återbesök den 13 februari meddelade patienten att […](0 kommentar)

För tidigt fött barn fick en tio gånger för hög dos Midazolam

Den premature tvillingen överfördes till sjukhusets barn- och ungdomsklinik, där han till en början vårdades i respirator. Den första natten var han orolig. Morfin och paracetamol hade givits med dålig effekt. En sjuksköterska kallade på ST-läkaren, som kom och ordinerade det lugnande medlet Midazolam. Dock angav han i den skriftliga ordinationen dosen 1,4 ml/1,4 mg […](0 kommentar)

De fällande utslagen för fel i samband med förskrivning av läkemedel duggar tätt

På de här sidorna ger vi en liten provkarta på färska typfall med fällda läkare. I den här artikeln berättar vi bara kort om några fall som inte får egna utrymmen. Vi tar upp ett fall där en för tidigt född pojke fick en 10 gånger för hög dos av Midazolam . Just tio gånger […](0 kommentar)

Diklofenak bör inte ges till patient som är överkänslig mot acetylsalicylsyra

Den 30-årige mannen kom till ortopediska akutmottagningen på grund av smärta i höger fotled. Han undersöktes av läkaren, som förskrev Diklofenak som smärtstillande medel. Efter att ha tagit läkemedlet utvecklade mannen en allergisk reaktion och uppsökte senare på dagen en vårdcentral. Han anmälde läkaren för att hon skrivit ut Diklofenak, trots att han hade påpekat […](0 kommentar)