Nr 07 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Fler tesslor – hur snabbt följer vi i spåren?

Kommentarer över radiologins tekniska utveckling passerar mycket tidigt sitt bäst-före-datum och har en tendens att snabbt bli herostratiskt ryktbara – verkligheten har så ofta överträffat även ganska erfarna bedömares fantasi. Få svenska neuroradiologer utanför Universitetssjukhuset i Lund, inte heller undertecknad, har egen erfarenhet av magnetresonansundersökning (MR) med höga fältstyrkor. De allra flesta kliniska MR-installationer i […](0 kommentar)

Världen får inte de läkemedel den behöver

Under sitt EU-ordförandeskap tog Nederländerna initiativ till en analys av vilka läkemedel som Europa och världen behöver i framtiden. Analysen genomfördes av WHO. En lång rad experter deltog, från svenskt håll bla i avsnittet om antibiotika. Rapporten har nyligen presenterats under namnet »Priority Medicines for Europe and the World« [1]. Den grundläggande utgångspunkten i rapporten […](0 kommentar)

Nya Rön

Sentinelnode-biopsi behöver inte ifrågasättas

Intralymfatisk metastasering, såsom lymfkörtelmetastaser, intransit-metastaser och satellitmetastaser, är viktiga prognostiska faktorer vid malignt melanom och har samma prognostiska betydelse. Enbart intransit-metastaser har samma prognos som 2–3 lymfkörtelmetastaser. Under 1990-talet har sentinel node-biopsi utvecklats som ett verktyg att med små biverkningar och hög precision bestämma tumörstatus i regionala körtelstationer. Där det används har det blivit den […](0 kommentar)

Att finna nålar i en höstack – genvarianter och risken för läpp-, käk- och gomspalt

Isolerad läpp-, käk- och/eller gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda missbildningarna. Ungefär 100 barn föds årligen i Sverige med LKG. Trots stora insatser för att kartlägga de underliggande faktorerna är genesen till största delen okänd. LKG uppvisar, precis som andra vanliga missbildningar, sällan något tydligt nedärvningsmönster då uppkomstmekanismen är multifaktoriell. Såväl ärftlighet som […](0 kommentar)

Stöd för att avstå från axillutrymning vid mikrometastas i sentinel node vid bröstcancer

Inom bröstcancerkirurgin medförde införandet av sentinel node(SN)-tekniken vid axilloperation mer detaljerad morfologisk diagnostik, som ibland utnyttjar immunhistokemisk färgningsteknik, IHC, av enstaka lymfkörtlar. Begreppet mikrometastas, ≤2 mm, har etablerats, vilket kan innebära att lymfkörtlar som tidigare skulle ha klassats som friska, numera klassas som sjuka – en stadieglidning. Om påvisat område med malignitet i sentinel node […](0 kommentar)

Kan protonpumpshämmare öka risken för pneumoni?

Nedsatt sekretion av magsyra kan leda till överväxt av patologiska tarmbakterier i magsäck och esofagus, vilket har föreslagits kunna öka risken för nosokomial pneumoni. I denna studie undersöktes om behandling med syrasekretionshämmare kan öka risken för samhällsförvärvad pneumoni. Forskargruppen utnyttjade en holländsk primärvårdsdatabas för att identifiera patienter som hade fått åtminstone ett recept på H2-receptorantagonist […](0 kommentar)

Djup ventrombos efter varixkirurgi – viktigt fånga upp riskpatienter

Varixkirurgi liksom sklerosering av varicer ses ofta som ganska ofarliga åtgärder, men komplikationer förekommer. En av de potentiellt farligare är djup ventrombos. Tidigare studier baserade på klinisk diagnostik har redovisat låga incidenser av djup ventrombos efter varixkirurgi, 0,15–0,5 procent. I den aktuella studien använder man istället ultraljud med färgkodad doppler, duplex. Trehundrasjuttiosju patienter opererades, 61 […](0 kommentar)

Exelon visar goda resultat på parkinsonpatienter med demens

Demens är vanligt förekommande hos patienter med Parkinsons sjukdom (PS) med en prevalens i tvärsnittsstudier på 40 procent, sex gånger vanligare än hos befolkningen i övrigt. Utöver den dopaminerga bristen föreligger även en kolinerg brist hos patienter med parkinsonsjukdom och demens, liknande den vid alzheimerdemens. Hittills har ingen effektiv behandling funnits för dementa parkinsonpatienter, men […](0 kommentar)

Diskussionen med patienten påverkas av hur kirurgen bedömer komplikationsrisken vid ett ingrepp

I England har introducerats informerat samtycke, vilket innebär att patienten inför ett kirurgiskt ingrepp ska informeras om riskerna. Även i andra europeiska länder såsom Frankrike, Italien, Österrike och Tyskland har patientautonomi avseende samtycke ökat. I England kan en läkare hållas ansvarig om han eller hon inte informerat patienten om risker. Läkare och sjukvårdspersonal är enligt […](0 kommentar)

Ledare

Specialiteter i stöpsleven

Under 2002 genomförde Socialstyrelsen en översyn av de medicinska specialiteternas antal och indelning. I utredningsförslaget låg en uppdelning av de medicinska specialiteterna i bas- och grenspecialiteter, en tanke som Läkarförbundet och de flesta specialitetsföreningar ställt sig negativa till. Lennart Persson, professor i neuro-kirurgi, fick därefter regeringens uppdrag att se över förslagets konsekvenser för den kliniska […](0 kommentar)

Vikten av mångfald

Forskarna Hélène Sandmark och Monica Renstig presenterade nyligen i Dagens Nyheter (10/2) en uppmärksammad undersökning av faktorer bakom långtidssjukskrivningarna. Fokus läggs på kvinnorna, som är dubbelt så mycket långtidssjukskrivna som män. En intressant aspekt är att hela 93 procent av de långtidssjukskrivna kvinnorna uppger att de vill börja yrkesarbeta igen, detta trots att nio av […](0 kommentar)

Barn, sex och etik

Som läkare kan man inte utan vidare studera patienter eller frivilliga försökspersoner. Även en enkel undersökning behöver granskas av en etisk kommitté. Att få etiskt tillstånd har blivit allt svårare och kostar dessutom en del pengar. Syftet med en detaljerad etisk granskning, att värna om människors integritet och bromsa mindre genomtänkta studier, är vällovligt. Å […](0 kommentar)

Aktuellt

Små hälsoeffekter av måttligt drickande enligt ny rapport

Rapportens initiativtagare alkoholläkaren Sven Andréasson anger två skäl till varför rapporten arbetats fram: – En återkommande fråga på utbildningsdagar för primärvårdspersonal är:Riskerar vi inte att våra patienter går miste om en positiv effekt av alkohol om vi är alltför restriktiva i vår rådgivning? Det behöver alltså skapas större klarhet inom området. En kunskapsöversikt Det andra […](0 kommentar)

»Landstingen tar sitt fortbildningsansvar«

–Vår uppfattning är att arbetsgivarna idag tar sitt ansvar för fortbildningen, säger Ellen Hyttsten, direktör på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting. –Men jag trodde kanske att industrins andel var något större. Skulle dessutom kostnader för produktionsbortfall räknas med blir ju industrins andel ytterligare mindre, säger Ellen Hyttsten, som ännu inte […](0 kommentar)

Resultatet väcker förvåning och besvikelse

»Det är en olycklig undersökning, eftersom den visar att arbetsgivaren redan betalar för läkares fortbildning, och så förhåller det sig inte i verkligheten.« Så kommenterade Inge Eriksson, vice ordförande i Västmanlands läkarförening, resultaten i Läkarförbundets enkät då de presenterades första gången vid lokal- och specialitetsföreningarnas representantskap den 8 februari. Och det var många med honom […](0 kommentar)

Årets bästa artiklar i Läkartidningen 2004

Margareta Hedström, Huddinge, kommenterar den så kallade Ottawametoden (nr 44) och vinner med detta klassen Medicinsk kommentar. Metoden ger riktlinjer för om röntgen behövs eller inte vid »stukad fot«. Även om risken för fraktur är liten vid stukad fot görs idag ofta röntgenundersökning för säkerhets skull, många gånger i onödan till höga kostnader. Vinnarartikeln i […](0 kommentar)

Industrins ekonomiska betydelse för läkares fortbildning överdrivs

Läkares arbetsgivare måste svara för minst hälften av kostnaden för resa, kost, logi och konferensavgifter då läkare genomgår fortbildning. Det framgår av den överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen som gäller från 1 januari 2005. Överenskommelsen har väckt farhågor om att läkares fortbildningsmöjligheter nu riskerar att begränsas påtagligt. Det har dock inte tidigare funnits några siffror […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Effektiviserad utredning möjlig vid misstänkt akut koronart syndrom

Patienter med symtom som inger misstanke om hjärtinfarkt eller instabil angina pectoris (akut koronart syndrom [AKS]) är mycket vanliga på svenska akutmottagningar. Den utredning som ligger till grund för den omedelbara handläggningen av dessa patienter har i princip varit likartad i decennier, och utgörs av anamnes, status och EKG. Oftast tas också blodprov för myokardskademarkörer, […](0 kommentar)

MR-undersökning av hjärnan vid 3 tesla

Magnetresonans(MR)undersökning av hela kroppen är nu accepterad i klinisk verksamhet av bla FDA (Food and Drug Administration, USA) och IEC (International Electrotechnical Commission) för magnetfältsstyrka upp till 4 tesla (T). Ännu högre fältstyrkor kan, efter erhållande av vederbörligt tillstånd, utnyttjas i forskningsbaserade MR-utrustningar, och för närvarande är fältstyrkor upp till cirka 10T tekniskt möjliga för […](0 kommentar)

Kontaktspårning ett år tillbaka lönar sig

I Sverige har antalet klamydiaanmälningar (Chlamydia trachomatis) ökat markant sedan 1997; klamydia är idag den vanligaste sexuellt överförda infektionen (STI) med bakteriell genes [1]. Klamydia kan ge miktionssveda och flytningar som primära symtom, men är ofta asymtomatisk. Sekundärt kan salpingit och epididymit uppstå, med eventuell infertilitet som följd. I en svensk studie av 1309 kvinnor […](0 kommentar)

Barnlöshet – en existentiell kris

Allt färre människor i Sverige säger sig idag tillhöra den kristna trosgemenskapen eller någon annan etablerad religion. Existentiella frågor om födelse och död, kärlek, lidande och mening väcker dock fortfarande genklang hos människor. Existentiella frågor kan aktualiseras vid många tillfällen i livet. Ofrivillig barnlöshet är ett tillstånd som väcker denna typ av frågor, frågor som […](0 kommentar)

Luftrörsobstruktiva besvär och eksem oväntat vanligt hos svenska spädbarn

Under de senaste decennierna har vi sett en kraftig ökning av allergiska sjukdomar, men trots omfattande forskning vet vi fortfarande inte vilka faktorer som haft störst betydelse för denna ökning. Under en period ansågs inomhusklimat [1] vara en bidragande faktor. Den låga allergifrekvensen i det gamla Östeuropa har ansetts bero på en annorlunda tarmflora [2]. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Självmord går att förebygga. Ingen minskning bland unga

Som jag framhåller i den medicinska kommentaren i Läkartidningen står sig trenden med sjunkande självmordstal för den vuxna populationen, medan självmorden ökar bland unga [1]. När Göran Isacsson ifrågasätter ökningen av självmord i åldrarna 15–24 år väljer han perioden 1980–2002 som exempel och använder absoluta tal, dvs antalet självmord som inte är justerat med hänsyn […](0 kommentar)

Ovetenskapligt om självmord bland unga

Professor Danuta Wasserman hävdade i en medicinsk kommentar i Läkartidningen 50/2004 (sidorna 4078-9) att suicid ökar »ytterst oroväckande« i Sverige i åldrarna 15–24 år samt att »flera internationella studier visar att insatser inriktade mot hälso- och sjukvården och mot befolkningen kan förebygga suicidala handlingar inte bara hos vuxna utan även hos barn och ungdomar«. Ingen […](0 kommentar)

Primärprevention av hjärt-kärlsjukdom bör styras av skattning av absolut risk

Hjärt–kärlsjukdomarna är den avgjort största sjukdomsgruppen i Sverige räknat i antal dödsfall, men även konsekvenserna för sjuklighet, sjukskrivning, produktionsbortfall och mänskligt lidande för patient och anhöriga är stora. Att drabbas av hjärt–kärlsjukdom och avlida i slutet av ett långt och rikt liv kan knappast te sig som ett problem att förebygga, men att ryckas bort […](0 kommentar)

Korrespondens

Evidensstödet något starkare för andra metoder enligt experterna

I början av december 2004 överlämnade Socialstyrelsen rapporten »Vad vet vi om flickor som skär sig?« till regeringen. Det var slutredovisningen av regeringsuppdrag om flickor som skadar sig själva. Den avslutande rapporten är ett underlag från experter. Det betyder att experterna själva svarar för innehållet. Men eftersom Peter Ankarbergs synpunkter berör avgränsningen av uppdraget måste […](0 kommentar)

Fel återgivet om SBU och atenolol

I Läkartidningen nr 6 2005, sidan 364, anges felaktigt att »SBU år 2004 rekommenderade betablockeraren Atenolol som förstahandsval vid hypertonibehandling«. Påståendet är dubbelt fel. För det första utfärdar inte SBU rekommendationer. SBUs uppdrag är att granska den vetenskapliga dokumentationen om nytta, risker och kostnader för olika metoder i vården, för att sedan dra slutsatser och […](0 kommentar)

Mer om Susanna och Bengt!

I LT 50/2004 (sidan 4145) gisslar kollegan Åke Elner oskicket att använda enbart förnamn i annonser, namnskyltar och vid telefonförsäljning. Då landstinget inte kunde tänka sig att förlänga mitt vårdavtal efter fyllda 65 använder jag mitt överskott av energi som försäkringsläkare. Jag bläddrar veckovis igenom ett stort antal patientjournaler och häpnar över vårdcentralsanteckningar som: »remitteras […](0 kommentar)

Psykodynamisk psykoterapi lovande behandling vid självskadande beteenden

Socialstyrelsen har nyligen publicerat en kunskapsöversikt om flickor som skär sig [1]. För psykoterapi konstaterar Socialstyrelsen att det nästan helt saknas behandlingsstudier som specifikt inriktar sig på ungdomar som skadar sig. De studier som finns baseras i huvudsak på vuxna och inriktar sig på det vidare begreppet avsiktligt självskadesyndrom som också inkluderar tablettförgiftningar med eller […](0 kommentar)

Nya böcker

Ny utgåva av neuroanatomisk klassiker

1948 gav Alf Brodal, professor i neuroanatomi vid Oslo universitet, ut »Neurological anatomy in relation to clinical medicine«. Boken kom att bli en klassiker, som reviderades till nya upplagor 1968 och 1981 – den senare under medverkan av sonen Per Brodal i tre kapitel. Viktiga referensverk Dessa utgåvor om ca 1000 sidor var viktiga referensverk […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Dags för läkarkåren att ta ansvar för sin professionella utveckling

Är läkare tjänstemän och arbetstagare eller medlemmar av en fri profession? En profession karakteriseras enligt M Conway av ett antal värden: a) förtrogenhets- och intellektuell kunskap, b) teorier som styr praktiken, c) gemensamma värderingar och etiska koder som styr individens handlingar, d) insikt om att verksamheten är viktig för samhället och e) att medlemmarna utövar […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Litiumorsakad parkinsonism

Litium är en monovalent katjon som kan efterlikna Na-joner i exciterbar vävnad, vilket gör det möjligt för den att tränga igenom de snabba spänningskänsliga kanaler som är ansvariga för att generera aktionspotential [1]. Litium pumpas däremot inte ut av natrium/kaliumpumpen och tenderar därför att ackumuleras inuti exciterbara celler, vilket leder till depolarisering av cellen. De […](0 kommentar)