Nr 08 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

En bra doktor kan knappast kvalitetsmätas

Vilka mått skall användas för att definiera en bra doktor? Frågan utmanar ambitiösa räknenissar i sjukvårdens kvalitetsarbete. Hittills har den gode doktorn varit en svårfångad figur. Vissa kvalitetsvariabler är relativt enkla, tex operationsresultat. Det blir betydligt svårare att ge siffror på kvaliteten av doktorns insatser på en allmänläkarmottagning med dess mångfasetterade sjukdomar av skiftande svårighetsgrad. […](0 kommentar)

Nya Rön

Koncentrerad esofaguskirurgi gav bättre resultat

Branagan och Davies beskrev nyligen i British Journal of Surgery de resultatförbättringar som uppmättes sedan kirurgin för esofaguscancer i deras sjukvårdsdistrikt koncentrerats till ett enda sjukhus. National Health Service (NHS) i England gav år 2000 ut riktlinjer för hur stort ett upptagningsområde bör vara för att ett sjukhus skall få tillräckligt underlag för optimala resultat […](0 kommentar)

Måste MRSA-patienter på IVA isoleras?

MRSA(meticillinresistenta Staphylococcus aureus)-spridning på två intensivvårdsavdelningar i London har studerats i en prospektiv studie. I en första och sista fas om vardera tre månader isolerades patienter med känd eller nyupptäckt MRSA på isoleringsrum enligt gängse principer. I en mellanfas om 6 månader isolerades inte patienter, dvs de låg kvar på flerbäddsrum. Under alla studiefaser odlades […](0 kommentar)

Rökning: ökad risk för typ2-diabetes – minskad risk för autoimmun diabetes

Epidemiologiska undersökningar under senare år har visat att rökning är associerad med en måttlig men klart ökad risk för typ2-diabetes. Detta samband betingas sannolikt av nikotin. I experimentella studier minskar nikotin känslighet för insulin och möjligen också för frisättning av insulin. På vilket sätt rökning (via nikotin) påverkar uppkomst av autoimmunt betingad diabetes har inte […](0 kommentar)

Pengar och materialism vanligt tema när läkare porträtteras på film

Pengar och ett materialistiskt liv är ett återkommande tema när läkaren porträtteras på film. I filmens värld är pengar drivkraften när det gäller att utbilda sig till läkare, och omgivningen förväntar sig en viss standard i doktorns hem. Efter att ha sett mer än 131 filmer, i huvudsak amerikanska, inspelade under en tidsperiod av 80 […](0 kommentar)

Notiser

Två barn avled utan influensasymtom av H5N1-virus

Två vietnamesiska barn som avled 2004 i diarré och encefalit hade smittats av viruset H5N1, det s k fågelinfluensaviruset. Det skriver tidskriften New Scientist. Nu fruktar de brittiska och vietnamesiska forskare som upptäckte detta att betydligt fler än vad man tidigare trott kan vara smittade, och i vissa fall kanske avlidit, av H5N1. De nu […](0 kommentar)

BMJ bryter manlig tradition

Fiona Godlee, nu chef för BMJ Knowledge som ingår i BMJ Publishing Group, blir ny chefredaktör för medicintidskriften British Medical Journal i mitten av mars. Hon blir första kvinnan på posten och efterträder Richard Smith som slutade i somras. Fiona Godlee har allmänläkarbakgrund och har verkat inom BMJ sedan 1990, bland annat som ansvarig för […](0 kommentar)

Nya böcker

Själsliga aspekter på hjärtsjukdom

En februarinatt för omkring fyra år sedan drabbades Clarence Crafoord av en mycket obehaglig, svårlokaliserad olustkänsla. Hustrun Gunnel, även hon läkare, vaknar och anar oråd. De tar taxi till närmaste sjukhus. På akuten blir han raskt omhändertagen. Trots den atypiska symtombilden konstateras en hjärtinfarkt. När Crafoord protesterar med att han inte har några typiska smärtor […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

En patient fick för hög medicindos – en annan för låg

I fall 1 (HSAN 1208/04) medicinerade en 29-årig man med det smärtstillande Celebra. Den 24 mars uppsökte han läkaren på grund av att han, enligt patientjournalen, gått upp ca 8 kilo i vikt på någon vecka. Han hade under samma tid kastat vatten mindre än han brukade. Läkaren misstänkte att vätska hade samlats i kroppen […](0 kommentar)

Kirurg valde en lägre vårdnivå i stället för en högre – varnas

Den 71-åriga kvinnan ådrog sig den 26 februari brännskador på halsen, bålen, underbenen och låren efter att ha försökt tända eld i en värmepanna. Hon uppsökte en sjukstuga, där en distriktssköterska ordnade ambulanstransport till lasarettet. Där bedömdes skadorna till andra graden, omfattande 10–19 procent av kroppsytan, och hon skickades tillbaka till sjukstugan med ordination om […](0 kommentar)

Borde sökt orsaken till synnedsättningen

Den 53-årige mannen undersöktes av ögonläkaren den 11 juni på grund av synnedsättning i vänster öga, vilket bekräftats av optiker vid utprovning av glasögon. Ögonläkaren bedömde att näthinnan var utan anmärkning, efter granskning genom grumlig lins och grumlig glaskropp. Fick vänta länge på återbesök När patienten återkom till mottagningen den 13 augusti konstaterade ögonläkaren total […](0 kommentar)

Medicinens ABC

Anestesi vid ärftlig perifer muskelsjukdom

Anestesiologens metoder är inriktade på att modulera medvetande och muskelfunktioner med bla farmaka så att patienten kan opereras. Sjukdomar i nervsystem och muskulatur kan medföra att vanliga rutiner behöver modifieras eller omprövas helt. Att söva patienter med ärftliga muskelsjukdomar är förenat med ökad risk för komplikationer hos dessa patienter, som dessutom sövs/opereras oftare än normalbefolkningen. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Pfizer uppmanas svara på kritik och delta i det offentliga samtalet

I Läkartidningen 47/2004 (sidorna 3820-3) kritiserade jag Pfizer och Läkemedelsverket i artikeln »Artrox – skolmedicinens paradox? Marknadsföring i perspektiv av ett biverkningsfall«. Både Pfizer och Läkemedelsverket erbjöds av LT att svara i samma nummer. Läkemedelsverket följde anmaningen och instämde i min kritik. Ny kunskap kan leda till en omprövning av medlet, då det på senaste […](0 kommentar)

Långsiktig påverkan på hjärt-kärlsjukdomarna kräver brett folkhälsoarbete

Peter Nilsson (PN) tar i sin artikel i förra veckans nummer av Läkartidningen (7/2005, sidorna 496-7) upp ett angeläget ämne, men använder tyvärr tekniken att pådyvla motparten påståenden som denna inte gjort och sedan ifrågasätta dessa påståenden. Den som läst vårt inlägg (LT51–52/2005, sidorna 4244-5) och NEPIs rapport [1] utan PNs speciella agenda inser att […](0 kommentar)

Intensivvården måste vara väl representerad i rådet för organdonation

Bristen på organ för transplantation är stor i Sverige. Under de senaste de cennierna har antalet donerade organ minskat, delvis till följd av att patienter som tidigare skulle ha avlidit idag kan räddas till livet, vilket självklart är mycket glädjande. Tyvärr är det dock ibland så att avlidna som velat donera sina organ inte får […](0 kommentar)

Aktuellt

Socialstyrelsen vill ha nationell vaccinupphandling vid pandemi

I samarbete med Krisberedskapsmyndigheten, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket har Socialstyrelsen tagit fram en beredskapsplan för en pandemisk influensa. Den täcker både de nationella insatser som kommer att krävas och ger underlag för hur enskilda landsting bör agera. Scenariot är att det uppkommer ett helt nytt och mycket smittsamt influensavirus. I dag anses en mutation av det […](0 kommentar)

Socialstyrelsen kritiserar landstingsledning

Vi vill att man när man inför organisationsförändringar gör en riskbedömning av vad de innebär från patientsäkerhetssynpunkt, säger tillsynsläkare Hans Rudstam vid Socialstyrelsen i Örebro. Bakom Socialstyrelsens tillsyn låg ett stort antal anmälningar och propåer från patienter och personal i Västmanland. Flera faktorer bidrog till försämrad tillgänglighet och patientsäkerhet i länet det senaste året. Upphandlingen […](0 kommentar)

Kontroversiellt fråga om rökvanor vid anställningsintervjun

Hässleholms sjukhus har nyligen beslutat om en ny handlingsplan för ett rökfritt sjukhus. Listan på åtgärder rymmer det mesta – från en speciell rökpreventionsgrupp, förtryckta remisser till rökavvänjningsavdelningen och information till samarbete med primärvården och kommunanställda lärare. Ortopeden David Chalom har arbetat med handlingsplanen i drygt ett halvår. Han tyckte att det vore naturligt att […](0 kommentar)

Gynekologerna betalar själva 14 procent av sin fortbildning

Hur den externa fortbildningen finansieras varierar mellan specialiteterna. Detta enligt Läkarförbundets fortbildningsenkät, som Läkartidningen berättade om förra veckan, där läkarna själva besvarat frågor om sin fortbildning. Internmedicinarnas externa fortbildning bekostas, enligt enkäten, till 28 procent av industrin. Snittet ligger på 18 procent. – Vi internmedicinare är minst lika intressanta för industrin som allmänmedicinarna, eftersom vårt […](0 kommentar)

Rimligt med heltäckande vaccination trots miljardkostnader

Morgan Johanssons målsättning är att samtliga svenskar ska erbjudas vaccination i händelse av en influensapandemi. Om kostnaden skulle motsvara den för vanligt influensavaccin handlar det vid en heltäckande vaccination om cirka en miljard kronor. Vid en pandemi torde dock efterfrågan blir så stor att kostnaden kan förväntas stiga till två, kanske tre miljarder kronor, tror […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Att kunna hjälpa, men inte få

Hur går det för Nadina? Förbluffande många kommer ihåg henne – den ögonsjuka bosniska flickan Nadina Imamovic, nu 8 år, som jag de senaste åren ofta försökt tala och skriva om. Varför har jag skrivit? För att jag vet vad ögon är. En natt i oktober 1956 hade jag suttit och arbetat med en artikel […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Ny strategi vid typ 2-diabetes prövas i kliniska studier

Under flera år har preklinisk, experimentell och klinisk forskning studerat en ny typ av farmakologisk behandling av typ 2-diabetes. Denna behandling bygger på tarmhormonet glukagonlik peptid 1 (GLP-1) och dess potenta effekter, vilka sammantagna sänker blodsockret. I denna artikel sammanfattas de bakomliggande experimentella och de inledande kliniska studierna. GLP-1 är ett inkretinhormon. Ett sådant hormon […](0 kommentar)

Målsökning – nytt sätt att identifiera hittills okända tumörmarkörer i blodkärl

Angiogenes betyder nybildning av kärl. Det sker fysiologiskt i kroppen, dels när själva kärlträdet blir till hos embryot (vaskulogenes), dels då kroppen behöver nya kärl, tex vid tillväxt, sårläkning och menstruation [1]. När en vävnads behov av syre och näring ökar startar angiogenesen. Så sker vid klassiska ischemiska sjukdomar som claudicatio, infarkt och stroke men […](0 kommentar)

Fosterskada allt vanligare orsak till abort efter 18:e veckan

Enligt Abortlagen (1974:595 och 1995:600) är det kvinnan själv som bestämmer om hon önskar avbryta graviditeten före utgången av 18:e graviditetsveckan (18 veckor+0 dagar). Efter 18:e veckans utgång fordras tillstånd av Socialstyrelsens rättsliga råd, och för att ansökan om abort skall beviljas kräver lagen att sk synnerliga skäl föreligger. Om fostret bedöms livsdugligt får abort […](0 kommentar)

Plötslig hjärtdöd hos idrottare beror oftast på odiagnostiserad hjärtsjukdom

Plötslig hjärtdöd (SCD, sudden cardiac death) i samband med idrott är mycket ovanligt, men varje enskilt fall är en tragedi och ägnas stor massmedial uppmärksamhet [1-3]. Flera uppmärksammade dödsfall under den senaste tiden har väckt frågan om orsaker till SCD och också frågan om man kan förhindra eller minska risken för dessa händelser via tex […](0 kommentar)

Ledare

Barntillägg – inte för alla

Läkarförbundet har under februari tagit del av och lämnat synpunkter på ett välkommet förslag från Utbildningsdepartementet om förbättrat studiestöd för studenter med barn. Läkarutbildningen är tidskrävande och möjliggör i ytterst liten mån extraarbete vid sidan av studierna. Ett extra stöd till studerande föräldrar skulle säkerligen minska utsattheten för deras barn och måhända också bereda fler […](0 kommentar)

Erfarna doktorer kan för lite

Enligt konventionell visdom producerar erfarna doktorer bättre sjukvård än mindre erfarna kolleger. Resultatet av en systematisk litteraturöversikt i febuarinumret av Annals of Internal Medicine (http://www.annals.org) ifrågasätter detta. Choudry och medarbetare fann 62 studier som utvärderade sambandet mellan läkarens ålder eller antal år i yrket och kliniska prestationer. Flertalet analyser gällde faktakunskaper, tex kännedom om nya […](0 kommentar)

Korrespondens

SSRI bör övervägas som orsak till svårförklarliga hypoglykemier

Läste med stort intresse artikeln om tillbud av allvarlig hypoglykemi i Läkartidningen 51–52/2004 (sidorna 4204-5), och förvånades över att möjligheten av inverkan av andra farmaka än diabetesläkemedel inte kommenterades. Mina erfarenheter Jag har själv insulinbehandlad diabetes sedan 25 år. Hypoglykemiepisoder ibland, men allvarliga sådana endast under sömnen och då oftast efter mycket måttligt, men dock […](0 kommentar)

Jag redovisade mina iakttagelser

Kollegorna Brundin har självklart rätt i att mina iakttagelser är begränsade till den tidsperiod jag vistades i Phuket. De svenskar som då hjälptes hem var enligt samstämmiga uppgifter från kollegorna i teamet väl omhändertagna efter de omständigheter som förelåg. Att många skandinaver kunnat evakuerats hem innan vi ankom och att den thailändska sjukvården lyckats omfördela […](0 kommentar)

Min verklighetsbild!

Under de sex år mellan 1989 och 1995 som jag jobbade natt som sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning var det just så min verklighetsbild såg ut. Det, Torbjörg Hagström, är vad jag menar. hanne.kjoller@dn.se(0 kommentar)

Hjärnscreeningen flyttar till nya lokaler

»Disclaimer«: Denna text är mycket rå och cynisk. Bör inte läsas av den som inte är familjär med begreppet »ironi«. Sluta i så fall att läsa nu! Medborgare! Har Du någon gång haft ont i huvudet eller nacken? Har Du fått en smäll i skallen? Har Du någon gång känt dig lite sjuk? Då gäller […](0 kommentar)

Utvecklingen av betablockerare vid kronisk hjärtsvikt visar vikten av att tillämpa evidensbaserad medicin

Även om dessa resultat kan synas övertygande vill vi hävda att det finns anledning till försiktighet vad gäller så drastiska slutsatser. I dessa sammanhang kan det finnas anledning till att rekapitulera hur dokumentationen utvecklades kring behandling med betablockad vid kronisk hjärtsvikt. Redan 1979 Redan 1979 publicerades en studie där det föreslogs att betablockerare kunde förlänga […](0 kommentar)

Vad menar Hanne Kjöller, egentligen?

Det gångna årets sista »Inlägg utifrån« i Läkartidningen är en konstig blandning (Hanne Kjöller:»Resursslöseri«, LT 51–52/2004, sidan 4288). Vid sidan om välförtjänt kritik av remisstvånget i Stockholmslandstinget avslöjas en märklig verklighetsbild: »… att en hel akutmottagning, med avlönade sjuksköterskor, undersköterskor och vaktmästare arbetar för att se till att en enda person i hela personalgruppen – […](0 kommentar)

Allt fungerade inte perfekt i Thailand

I 1–2/2005 publicerade Läkartidningen en intervju med narkosläkaren Jonas Holst, som arbetar för Socialstyrelsen. Holst kom till katastrofområdet i Phuket nästan 5 dagar efter tsunamin, på kvällen den 30 januari, tillsammans med ett team av sjukvårdspersonal. Han säger bland annat att svenskarna fått en fin vård även på de mindre thailändska sjukhusen, samt att samarbetet […](0 kommentar)

Offentlig hearing om behandlingsalternativ vid psykisk sjukdom kan sprida kunskap

Peter Ankarberg vill ha en offentlig granskning av behandlingsalternativen vid affektiv sjukdom och föreslår i Läkartidningen [1] att psykiatrisamordnaren arrangerar en offentlig hearing. Detta eftersom bland annat det vetenskapliga stödet för psykodynamisk psykoterapi skall ha blivit osakligt granskat av SBU i dess rapport om behandling av depressionssjukdomar [2]. Ankarberg antyder att stödet för psykodynamisk terapi […](0 kommentar)