Nr 09 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Lancetartikel satte SBU-rapport i gungning

Högt blodtryck är vanligt. Om man använder den vedertagna definitionen med antingen systoliskt blodtryck över 140 eller diastoliskt över 90 mm Hg för behandling för högt blodtryck har mer än hälften av alla svenskar över 60 år högt blodtryck. Den siffran och mycket annan intressant och relevant information kan man hämta i den nya SBU-rapporten […](0 kommentar)

Nya Rön

Amerikanskt konsensusmöte om celiaki

I takt med att nya data pekar på en stor förekomst av celiaki i USA har intresset för sjukdomen ökat dramatiskt på andra sidan Atlanten. Förra året anordnade därför National Institutes of Health en konsensuskonferens om celiaki i Bethesda, Maryland. Slutrapporten finns tillgänglig sedan slutet av januari och kan vara intressant även för svenska läkare […](0 kommentar)

Tissue engineering för rekonstruktion av urinröret vid hypospadi

»Tissue engineering« innebär att autologa (kroppsegna) celler odlas utanför kroppen för att sedan transplanteras tillbaka efter cellexpansion. Teoretiskt har tissue engineering oändligt många användningsområden då metoden skulle kunna användas för reservdelsproduktion inom de flesta organsystem. Inom barnkirurgi, där missbildningar dominerar sjuksdomspanoramat, skulle metoden kunna vara till stor hjälp när brist på vävnad innebär problem för […](0 kommentar)

Snabbt ökande prevalens av diabetes på Mauritius varslar om en epidemi bland en stor del av jordens befolkning

Paul Zimmet och medarbetare vid International Diabetes Institute (IDI) i Melbourne, Australien, har genom åren medverkat i ett stort antal banbrytande studier belysande utvecklingen av diabetes i befolkningar utsatta för snabb utveckling från u- till i-land. En sådan transmission kombinerad med genetiskt betingad mottaglighet har lett till mycket hög prevalens av diabetes i många urbefolkningar, […](0 kommentar)

Beror ökad HIA-dödlighet hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter på akuta interventioner?

Ungefär lika många studier har visat ökad mortalitet för kvinnor på hjärtintensivvårdsavdelning som de som visat minskad eller oförändrad mortalitet i jämförelse med män. I de flesta studierna har dödligheten dock varit större för yngre kvinnliga patienter. I en färsk ledare i European Heart Journal redogör man för tre studier innefattande patienter med akut koronarsyndrom […](0 kommentar)

Aktuellt

Svårt att veta om förändringarna når sitt syfte

Det är svårt att veta, menar Kirsti Lonka, professor i medicinsk pedagogik på Karolinska institutet. – Det finns ganska bra utvärderingar från utlandet av reformer liknande dem som nu görs i Sverige. Därför kan vi anta att de fungerar här också. Å andra sidan är de svåra att översätta till svenska förhållanden eftersom sammanhangen och […](0 kommentar)

Studenter anser sig förbisedda

Så lyder några av kommentarerna från studenterna på termin elva i Malmö. Medicine studerandes förbund lovordar däremot ambitionen att förbättra läkarutbildningarna. Malmöstudenterna är samlade för att diskutera fallen från morgonens storrond på infektionskliniken. Men när LT hälsar på och väcker frågan om vad de förestående förändringarna betyder tar samtalet snabbt fart – det fortsätter långt […](0 kommentar)

Fler valfria kurser när läkarprogrammen görs om

Läkarutbildning är en färskvara som kontinuerligt måste förändras i takt med omvärlden. Och idag går kunskapsutvecklingen snabbare än förr. Det synsättet återkommer med små variationer hos de utbildningsansvariga för läkarprogrammen. Många har nu gjort bedömningen att det inte duger med små justeringar. Helheten måste ändras, den röda tråden bli tydligare. De senaste åren har samtliga […](0 kommentar)

Människokroppen i konst och vetenskap storsatsning på Nationalmuseum

Vårens stora utställning på Nationalmuseum i Stockholm – »Kroppen. Konst och vetenskap«, som öppnar denna vecka – visar hur läkare och konstnärer, ofta i samarbete, från renässansen och fram till idag har försökt att förstå och skapa bilder av människokroppen. Utställningen, den första i sitt slag i Sverige, är resultatet av ett samarbete med Hagströmer […](0 kommentar)

Nya arbetstidsregler förargar landstingen

Riksdagsbeslutet har snabbt följts av kritiska uttalanden från Sveriges Kommuner och Landsting. Organisationen ogillar att Arbetstidslagen »staplas på« med direktivets regler och anser att det blir svårt att tillämpa lagen. Regeringens motivering till att inga bestämmelser tas bort ur den gamla Arbetstidslagen är att det skulle innebära försämringar av arbetstagarnas skydd. Särskild irritation hos landstingen […](0 kommentar)

KI inrättar professur i akutsjukvård

Landets första professor i akutsjukvård kan tillträda till hösten. På initiativ från landstinget i Stockholm och institutionen Södersjukhuset har Karolinska institutet, KI, beslutat att inrätta en professur i akutsjukvård, med särskild inriktning på akut omhändertagande. Professuren ska förläggas till Södersjukhuset som en naturlig del i sjukhusets profil som akutsjukhus. – Vi hoppas kunna tillsätta tjänsten […](0 kommentar)

Köer måste kapas före 1 november

Någon inkörningstid är inte planerad. Vårdgarantin gäller från första dagen. Den 1 november ska ingen patient mot sin vilja ha väntat mer än tre månader på sin behandling. Det meddelade Landstingsförbundet och vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson vid ett presseminarium i Stockholm i samband med att regeringen klubbade vårdgarantin i torsdags förra veckan. – Alla […](0 kommentar)

Reumatologin kan förbli självständig

Socialstyrelsen ändrar sig vad gäller reumatologin. I Socialstyrelsens förslag till ny indelning av de medicinska specialiteterna var reumatologin en av dem som i framtiden inte längre skulle finnas kvar som självständiga specialiteter. Reumatologin föreslogs bli grenspecialitet till internmedicinen. Självständigheten viktig Professor Lennart Persson, som på uppdrag av Socialdepartementet kompletterat Socialstyrelsens utredning med forsknings- och utbildningsaspekter, […](0 kommentar)

Ledare

Sjukvårdens ansvar

Under februari presenterades två rapporter om sjukskrivningsprocessen i primärvården. Förra veckan redogjorde Socialstyrelsen (SoS) för en undersökning de gjort vid tillsynsbesök på en femtedel av landets vårdcentraler. Tidigare presenterades en rapport av professor Kristina Alexandersson, KI, på uppdrag av Socialdepartementet. Dessa rapporter ger en likartad bild och en bild som de flesta läkare känner igen. […](0 kommentar)

»Lallande mähän«?

Falu-Kuriren (lib) kommenterar Social-styrelsens undersökning om sjukskriv-ningsprocessen vid landets vårdcentraler: Enligt statens egen kontrollmyndighet har alltså den som vill försörja sig på bidrag i stället för arbete stora möjligheter att göra det. Man kan i klartext välja om man vill jobba eller inte. För några år sedan skulle den slutsat-sen ha framkallat ett ramaskri. I […](0 kommentar)

Farlig biologi

»Att vetenskapen skulle ha reducerat livet till kemi, människan till ett djur och tankar och känslor till neurokemiska processer är nonsens«, skriver Georg Klein i en artikel om den nya biologin i Läkartidningen (2004;101:2184-9). Hans oro för ett ideologiskt avståndstagande från viktig men inopportun forskning har visat sig befogad. Om man som neuroforskare hävdar att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Alkohol som medicin fungerar dåligt

Under senare år har det skett en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige Den viktigaste orsaken är den omläggning av alkoholpolitiken som skett i samband med EU-anpassningen. Men en annan viktig förklaring är att det skett en förändring i den allmänna opinionen i riktning mot en mer positiv attityd till alkohol. Här spelar massmedierna en […](0 kommentar)

Sverige har potential för organdonation

I en medicinsk kommentar utgående från Socialstyrelsen i Läkartidningen [1] påpekades att de kartläggningar som utförts under senare år för att belysa förutsättningarna för organdonation inte publicerats så att resultaten blivit tillgängliga för en större läsekrets. Med denna artikel vill vi råda bot på detta avseende vår region. Södra sjukvårdsregionen består av Skåne, Blekinge, Kronoberg […](0 kommentar)

Kolmonoxid – toxisk gas och … signalmolekyl med terapeutisk potential

Kolmonoxid (CO) är en färg- och luktfri gas som bildas vid ofullständig förbränning av kolväten. Den upptäcktes år 1799 av Priestley, som också beskrev dess fysikaliska egenskaper [1]. Ända sedan människan började utnyttja eldstäder har kolmonoxidförgiftning med ofta fatal utgång förekommit! I begynnelsen av industrialiseringen användes ofta träkol som energikälla i järnverken, och kolmilorna skördade […](0 kommentar)

Sexuella problem är vanliga vid antidepressiv behandling

Sexuell dysfunktion hos patienter som behandlas med antidepressiva läkemedel har länge varit ett föga uppmärksammat fenomen. På senare år har nya läkemedel med mindre sexuella biverkningar lanserats. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som har hög frekvens sexuella bieffekter, dominerar fortfarande förskrivningen. Syftet med den studie som presenteras här har varit att undersöka distriktsläkares kunskap om och inställning […](0 kommentar)

Motion minskar de ansträngningsutlösta andningsbesvären vid astma

Astma är en kronisk luftvägssjukdom med en prevalens på 8 procent, och prevalensen har ökat under de senaste decennierna. Målet med astmabehandlingen är att varje individ skall kunna leva ett aktivt och normalt liv utan vare sig fysiska eller psykosociala begränsningar. Detta framhålls i flera internationella konsensusrapporter som publicerats under de senaste åren [1]. Trots […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Diktare under psykiatrins lupp

Att diktandet har sina förutsättningar i särskilda själsegenskaper – ja, rent av sådana som är besläktade med vansinnet – det är en tanke som vi kan spåra ända till antiken. Under romantiken fick dessa tankegångar ny aktualitet med den poetiska föreställningen om diktaren som en undantagsmänniska, vars inre smärta kan omvandlas till skön sång. Psykiatrin […](0 kommentar)

Debatt och brev

Gemensam utmaning utveckla metoder för upptäckt av lågfrekventa biverkningar

Distriktsläkare Bengt Järhult kritiserar i Läkartidningen 8/2005 (sidorna 574-5) Pfizer för att inte delta i det offentliga samtalet. Järhults artikel innehåller så många olika påståenden att det i detta forum är omöjligt att bemöta alla i detalj. Därför ska vi försöka svara på huvudfrågan i Järhults kritik: »Har inte världens största läkemedelsföretag en skyldighet att […](0 kommentar)

Insikter och åsikter om hjärt – kärlsäkerhet med COX-2-hämmare

Distriktsläkare Bengt Järhult vädrar i Läkartidningen 8/2005 (sidorna 574-5) diverse kritiska åsikter om läkemedelsföretaget Pfizer för deras hantering av information om hjärt–kärlsäkerheten hos celecoxib (Celebra) i relation till presentationen av APC-studien [1] i december 2004. Samtidigt kastar han ur sig en del kränkande insinuationer kring ett yttrande av mig avseende hjärt–kärlsäkerheten hos celecoxib och rofecoxib […](0 kommentar)

LIF välkomnar förstärkta regler kring jävsfrågor

Bengt Järhult ställer i Läkartidningen 8/2005 (sidorna 574-5) ett större antal frågor till läkemedelsföretaget Pfizer. Dessa frågor besvaras av Pfizer härintill. Två konkreta frågor ställs direkt till Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Den första frågan gäller vilka synpunkter LIF har på att ett företag kontaktar en patient som råkat ut för biverkningar. LIF har ingen egen information om […](0 kommentar)

Korrespondens

Matlåda någon?

Väldigt få som spridit mantrat om att 9 av 10 sjuka kvinnor förlorar på att arbeta har följt sedvanliga journalistiska principer för forskningsgranskning när man utifrån olika ideologier kommenterat valda slutsatser. Någonting måste vara fel, tänkte undertecknad. Mitt kära Karolinska institut får inte användas för vulgärideologisk propaganda. Inspirerad av Janne Josefssons variant på Balkanbuskis – […](0 kommentar)

Studien uppfyller alla krav på forskningsetisk granskning

Daniel Håkanssons inlägg bygger på en del rena missuppfattningar kring vår studie om bakgrunden till svenska kvinnors långa sjukskrivningar. Studien har utförts på ett slumpmässigt urval av 300 långtidssjukskrivna och 300 icke sjukskrivna kvinnor i åldrarna 30–55 år i fem län. Urvalet har alltså inte gjorts bland lågavlönade, utan är representativt för den kvinnliga befolkningen […](0 kommentar)