Nr 11 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Fågelinfluensa utan luftvägsbesvär

I ett av de senare numren av New England Journal of Medicine har de Jong och medarbetare publicerat en viktig rapport [1] om två vietnamesiska syskon, av vilka det ena avlidit i den fågelinfluensa som för närvarande grasserar i Vietnam. Indexfallet gällde en 9-årig flicka som 1 februari 2004 lades in på sjukhus med 4 […](0 kommentar)

Ny kunskap om arv och ärftlighet ger nya aspekter på hjärtsjukdom

Ungefär 2–4 procent av befolkningen har 25–50 procents risk att drabbas av monogen ärftlig sjukdom. Till detta kommer att en stor del av risken att drabbas av någon folksjukdom innefattar genetiska komponenter. Det har uppskattats att cirka två tredjedelar av all sjuklighet har genetisk bakgrund [1]. Denna kan vara beroende på mutationer med låg genomslagskraft, […](0 kommentar)

Nya Rön

Samband mellan kognitiv förmåga och risken för självmord bland män

Få studier har undersökt sambandet mellan intelligens och självmord. Det är dock sedan tidigare känt att låg intelligens är associerad med vissa psykiska sjukdomar såsom psykos och depression, vilka i sin tur är välkända riskfaktorer för självmordsförsök och självmord. I en nyligen publicerad studie. har sambandet mellan mental allmänbegåvning och risken för självmord bland svenska […](0 kommentar)

Epidemiologi, biologi och genetik vid astrocytära tumörer

I Sverige diagnostiseras årligen drygt 1000 tumörer som är primärt sprungna ur det centrala nervsystemet (CNS). Majoriteten primära CNS-tumörer klassificeras som maligna. Den dominerande undergruppen utgörs av astrocytära gliom som enligt WHOs klassifikation indelas i fyra malignitetsgrader, där grad IV kallas glioblastom (GB) som är mest malign och har sämst prognos, följt av grad III, […](0 kommentar)

ACE-hämmare står sig som förstahandsval till typ2-diabetiker

Det är sedan länge känt att ACE-hämmare och angiotensin1-receptorblockerare förhindrar försämring av njurfunktion hos typ1-diabetiker med hypertoni och begynnande nefropati. Ett flertal studier visar positiva effekter på mikroalbuminuri och glomerulär filtration av sådan behandling jämfört med annan blodtrycksterapi och/eller placebo. ACE-hämmare visar dessutom effekt på mortalitet hos typ1-diabetiker [Strippoli GF, et al. BMJ. 2004;329:828]. Folksjukdomen […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Nyheter från Sveriges läkarförbund

Läs information från Sveriges läkarförbund. Klicka på fältet “Läs artikeln som pdf” uppe till höger.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Fysisk aktivitet både stimulerar och hämmar immunförsvaret

Fysisk aktivitet kan ha både stimulerande och dämpande effekter på immunförsvarets funktion (Figur 1). Även om den biologiska relevansen av dessa förändringar ännu inte är klarlagd kan vissa praktiska slutsatser dras. Medan akut fysiskt arbete ger upphov till relativt stora omfördelningar av leukocyter mellan blod och andra vävnader resulterar fysisk träning över längre tid i […](0 kommentar)

Transkraniell dopplermätning avspeglar intrakraniellt tryck

Transkraniell doppler (TCD) är en sensitiv metod som används primärt för detektion av förändringar i cerebrala blodflödeshastigheter, framför allt vasospasm, hos patienter med aneurysmal subaraknoidalblödning [1]. TCD-tekniken är icke-invasiv och kan enkelt upprepas bedside utan någon risk för patienten. Värdet av TCD-mätningar hos patienter med skallskada är en kontroversiell fråga, även om förändringar i blodflödeshastighet […](0 kommentar)

Mutation av strukturella proteiner vanlig orsak till ärftlig kardiomyopati

Hjärtsvikt som följd av primär hjärtmuskelsjukdom, kardiomyopati, är en allvarlig sjukdom och utgör en viktig orsak till plötslig hjärtdöd hos unga och till allvarligt nedsatt funktionsförmåga hos unga och äldre. För tio år sedan var kardiomyopati en sjukdom som oftast beskrevs som idiopatisk, och spekulationer om orsaken rörde sig ofta kring toxiska, metabola och infektiösa […](0 kommentar)

Testistorsion – ett diagnostiskt dilemma

Det som brukar betecknas som testistorsion är egentligen en funikelrotation, dvs funikeln i vilken blodförsörjningen till testikeln går roterar, vilket ger akut insättande smärtor, svullnad och ömhet. Vid misstanke om torsion är akut kirurgisk skrotal exploration, senast inom 5 till 6 timmar, nödvändig för att testikeln inte skall skadas irreversibelt. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer skall man […](0 kommentar)

Enterokutana fistlar – krävande tillstånd som kan opereras till läkning

Enterokutana fistlar är sällsynta och uppkommer oftast som en komplikation till bukkirurgi. Tillståndet är svårbehandlat med hög morbiditet och mortalitet [1-17]. Handläggningen är multidisciplinär och ställer stora krav på nutritionsbehandling, kirurgisk kompetens och omvårdnad. Vårdinsatserna blir stora med oftast multipla operationer och långa vårdtider. Sjukdomens komplexitet har lett till att man i flera länder skapat […](0 kommentar)

Oväntade fynd – solljus kan skydda mot cancer

Två aktuella studier [1, 2] i den ansedda Journal of the National Cancer Institute visar att solbestrålning kan minska risken för maligna lymfom respektive öka överlevnaden hos dem som drabbas av malignt melanom. Solexponering och lymfom Antalet nya fall av maligna lymfom har ökat betydligt under flera decennier, men orsakerna är väsentligen okända. En hypotes, […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Framtiden är redan här

Sjukvården möter över hela världen samma problem: Hur skall all ny kunskap kunna tillämpas på ett sätt som kommer alla patienter till godo? Ny kunskap ger mer botande, eller hälsa, i förhållande till insatta resurser, men de flesta framsteg fordrar ökade insatser vad gäller utbildning, personal och pengar. Ansvariga politiker är ovilliga att öka tilldelningen […](0 kommentar)

Ledare

Offentliga trakasserier

Fd chefläkaren Lars Bröte kommenterar den östgötska sjukvården och fallet Skogman i Norrköpings Tidningar: »Hälso- och sjukvårdslagen garanterar vård på lika villkor i landet oavsett vem som producerar vården. Att den skall vara offentligt finansierad har inte ifrågasatts. Mot bakgrund av landstingets finansiella och personella problem finns det starka skäl att modernisera vården genom att […](0 kommentar)

Dåligt för förtroendet

»Det är rökt med överläkartjänsten!« Det beskedet fick ortopeden Roger Skogman, Norrköping, av sin chef med anledning av Skogmans engagemang i föreningen Rädda Vrinnevi (se nyhetsartikel på sidan 836). Han har nu sagt upp sig och flyttar till ett annat landsting. Landstinget i Östergötland är JO-anmält för brott mot yttrandefriheten. Är det rimligt att en […](0 kommentar)

Färre skador om man värmer upp

I Skandinavien utgör idrottsrelaterade skador minst 10 procent av alla akuta traumafall. Knä- och ankelskador är vanligast, och de förstnämnda kan kräva kirurgisk behandling och innebära risk för lång rehabilitering och sena sequelae. Att man med ett enkelt träningsprogram kan minska antalet benskador till hälften är således värt att uppmärksamma. Odd-Egil Olsen och medarbetare lottade […](0 kommentar)

Notiser

Läkemedel för barn bör först testas på vuxna

Verket har nyligen lagt fram förslag till föreskrifter och allmänna råd om klinisk prövning av läkemedel på underåriga. Läkarförbundet anser att detta är angeläget – det råder stor brist på sådana prövningar inom en majoritet av både somatiska och psykiatriska sjukdomsgrupper. »Samtidigt ser vi nu ett alltmer ökat intresse för att genomföra sådana läkemedelsprövningar, varför […](0 kommentar)

Hormondämpande läkemedel kan påverka bröstcancer

En ny typ av läkemedel, aromatashämmare vilka dämpar kroppens produktion av östrogen, kan vara till hjälp för en del kvinnor med bröstcancer. Det visar en granskning av den samlade forskningen på området och som presenteras i en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Varje år upptäcks 6 500 nya fall av bröstcancer […](0 kommentar)

Aktuellt

Nytt register öppnar för genetisk screening

Barn och ungdomar med kardiomyopatier är en så pass liten patientgrupp att det behövs en centraliserad insamling av patientdata för att utveckla möjligheten till exempelvis genetisk screening. Överläkare Daniel Holmgren på Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, har därför tagit initiativ till ett svenskt register för kardiomyopatier bland barn och ungdomar i åldrarna […](0 kommentar)

Läkares slarv bakom nyordning för rättsintyg

Trots att Socialstyrelsen 1997 kom med allmänna råd för rättsintyg har intygens kvalitet inte förbättrats nämnvärt, menar de instanser som uttalat sig i en översyn som Justitiedepartementet genomfört. Läkare uppges använda medicinska termer utan ytterligare förklaringar, torgför spekulativa formuleringar, brister i enhetlig struktur på intygen etc. Nu vill regeringen att endast särkilt utbildade läkare ska […](0 kommentar)

Anlag för plötslig hjärtdöd kan upptäckas med genetisk screening

Den vanligaste formen av ärftlig kardiomyopati, hypertrof kardiomyopati, har en prevalens på 200 per 100 000 individer, visar studier från USA. Och till skillnad från en del andra genetiska sjukdomar, exempelvis Huntingtons sjukdom, har vetskapen om ärftliga anlag för kardiomyopati ett profylaktiskt värde. Fall av plötslig hjärtdöd skulle kunna förhindras genom exempelvis en förändrad livsstil […](0 kommentar)

De vanligaste myterna om sjukskrivning

Kristina Alexanderson kommenterar utbredda föreställningar som det inte finns vetenskapligt belägg för, men som ibland styr läkares agerande: »Om inte jag sjukskriver går patienten bara till en annan läkare och blir sjukskriven där.« – Det finns inget vetenskapligt underlag för det. Vi vet inte om det stämmer och i så fall hur många det handlar […](0 kommentar)

Strokeenheter prioriteras i förslag till nya riktlinjer

Den senaste kartläggningen av strokesjukvården i landet gjordes 2003, och den visar att allt fler landsting erbjuder vård vid speciella strokeenheter. Men det finns stora regionala skillnader; i exempelvis Västerbotten, Kronoberg och Halland får över 90 procent av patienterna vård vid strokeenheter, medan motsvarande siffra i bland annat Norrbotten är knappt 40 procent. Remissupplagan till […](0 kommentar)

ST-tjänster ska styras centralt

De ST-medel som idag fördelas centralt räcker inte till alla befintliga ST-tjänster i Stockholm. Många finansieras istället genom underskott i klinikbudgeten. Det gäller ungefär hälften av Karolinska Universitetssjukhusets ST-läkare, uppskattar Sara Banegas. Och då blir det inte tillräckligt med pengar för handledning och kurser. Utbildningskvaliteten blir lidande. Vi misstänker att man överutbildar inom vissa specialiteter. […](0 kommentar)

S, v och mp föreslår ny stopplag

Offentliga sjukhus som överlämnas eller redan har överlämnats i privat drift ska inte längre få ta emot patienter med privat finansiering vid sidan om sitt offentliga uppdrag. De entreprenörer som övertagit driften av sådana sjukhus ska heller inte få dela ut vinst. Undantag görs för entreprenörer som redan har ett gällande driftavtal, så länge avtalet […](0 kommentar)

»Tack för att du finns«

Orden kommer från Kerstin Pettersson, barnmedicinare i Piteå. Uttalandet gör hon som kollegial rådgivare i ett nätverk där läkare stödjer läkare. Hon har varit med sedan starten 1998. Under det första året kontaktades hon 25 gånger av behövande kollegor. Idag är siffran lägre men hon är övertygad om att det kollegiala nätverket behövs. När hon […](0 kommentar)

Läkare stödjer läkare i kollegialt nätverk

Det poängterades av många läkare i en kartläggning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland personalen i sjukvården. – Det är fortfarande problem, men det har på sina håll blivit betydligt bättre, säger en av forskarna bakom kartläggningen, Inger Löfvander på Läkarförbundet. Förbättringarna tror hon beror på flera saker. En orsak är att de yngre läkarna söker […](0 kommentar)

Myter styr sjukskrivningspraxis

Så kan man sammanfatta den rapport som Kristina Alexanderson, professor vid Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet, presenterade nyligen. Hon har på uppdrag av Socialdepartementet lett en kartläggning av problemen i sjukvårdens hantering av patienters sjukskrivning. Förutom intervjuer och en enkät till över 7 000 läkare har 700 publikationer använts. LT: Blev du förvånad över […](0 kommentar)

Landsting JO-anmält av läkare för brott mot yttrandefriheten

– Jag har stoppats i min karriär för att jag sagt vad jag tycker, säger Roger Skogman, som nu sagt upp sig och flyttar till en överläkartjänst i Falun i sommar. Droppen som fick bägaren att rinna över var ett samtal i höstas med hans chef, som då klargjorde att någon befordran inte kunde bli […](0 kommentar)

Debatt och brev

Läkemedelskommittéerna bör avskaffas eftersom verkligheten har förändrats

I ett inlägg i Läkartidningen 1–2/2005 (sidan 67) går professor Sten Iwarson, ordförande i LOK (Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium) till hårt angrepp på vår rapport »Hälsa, vård och tillväxt«. Tidigare har även professor Lars L Gustafsson, ordförande i LÄKSAK, i en intervju i Läkartidningen 49/ 2004 (sidan 3986) uttryckt ungefär samma kritik. Det som kritiseras i vår […](0 kommentar)

Förvånande att förslaget inte ses som en möjlighet

Jag har noterat Sten Iwarsons kritik mot SNS Välfärdspolitiska råds rapport för okunskap i kapitlet om läkemedel, och att SNS, om andra delar av rapporten håller samma nivå, nog bör ta sig en funderare över kvaliteten på Välfärdspolitkska rådet. Till det vill jag helt kort säga att Sten Iwarson är ute i ogjort väder. Rapporten […](0 kommentar)

Läkemedelskommittéerna främjar klok läkemedelsanvändning

Jönsson mfl kritiserar Sten Iwarson (ordförande i LOK – Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium) och undertecknad för att vi ifrågasatt offentliga uttalanden liksom rapporten från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) om läkemedelskommittéerna. Jönsson och medförfattare vill starkt begränsa uppgiften för de lagreglerade läkemedelskommittéerna i Sverige. Fortbildning och information Läkemedelskommittéerna i Sverige är unika genom att de i lag […](0 kommentar)

Kritiken osaklig och ologisk

Om man har som målsättning att kritisera andras verksamhet måste kravet på saklighet ställas högt. Jönssongruppens kritik brister dessvärre i både saklighet och logik. Begränsat antal listor Några exempel: 1. Man tycker inte att det är rimligt att behålla 34 läkemedelskommittéer. Det tycker inte jag heller, om det hade funnits så många. Sanningen är att […](0 kommentar)

Aborter – har vi svenskar alltid rätt?

Under det senaste halvåret har en allt intensivare internationell abortdebatt blossat upp, sannolikt delvis beroende på att abortfrågan fick en så kraftig fokusering i det amerikanska presidentvalet. Även inom EU är dock abortfrågan en »het potatis« speglad bland annat av kommissionärsvalet hösten 2004, och med påvens och katolska kyrkans tydligt uttalade och kompromisslösa abortmotstånd har […](0 kommentar)

Korrespondens

30 av 657 rättspsykiatriskt undersökta fick diagnosen lindrig mental retardation

I artikeln »Barn med lindrig utvecklingsstörning i grundsärskolan. Toppen av ett isberg?« (Läkartidningen 6/2005, sidorna 382-5) drar Holmberg och medarbetare slutsatsen att vårdkedjan för barn med lindrig utvecklingsstörning endast fångar upp en mindre del av de barn som har detta handikapp. Inom den undersökande rättspsykiatrin påträffas återkommande personer med lindrig utvecklingsstörning som inte tidigare har […](0 kommentar)

Särskolan bör undervisa i föräldrakunskap

Det kan finnas anledning att knyta an till artikeln »Barn med lindrig utvecklingsstörning i grundsärskolan. Toppen av ett isberg?« i Läkartidningen 6/2005 (sidorna 382-5). Barn med lindrig utvecklingsstörning [1] befinner sig i en gråzon där osäkerhet råder om avgränsningar mot normalbegåvning och mot andra neuropsykologiska tillstånd som tex ADHD. Tack vare Elisabeth Fernell och medarbetare […](0 kommentar)

Replik: Stort behov av genomtänkta program

Tack för viktiga synpunkter från överläkare Börje Bager. Vi har i vår artikel inte alls diskuterat aspekten föräldraskap hos vuxna med lindrig utvecklingsstörning. Behov av mer forskning Frågan är synnerligen angelägen och belystes genom Bagers egen inventering i Skaraborg [1], som bla visade att prevalensen av barn till mödrar med lindrig utvecklingsstörning var minst 1,4/1000. […](0 kommentar)

Vård eller straff?

I en nyhetssändning berättades att Högsta domstolen dömt en brottsling till livstids fängelse på grund av mord. I lägre rättsinstanser hade man dömt till »rättspsykiatrisk vård«. Domstolen gick dock emot den tidigare domen och valde, som det uttrycks i TV, på »den hårdare linjen«. Kan en domstol döma till vård? Men vad är det de […](0 kommentar)

Läkare i det militära förr och nu

Nyligen hittade jag min militära inskrivningsbok. Där framgår bl a att jag totalt fullgjorde 533 dagars militärtjänst mellan 1949 och 1965. Härav 177 + 65 + 46 dagars utbildning, 90 dagar som militär kirurgassistent (på Sahlgrenska), och till sist sex perioder om sammanlagt 155 dagars facktjänstgöring, oftast som vikarierande bataljonsläkare. Detta var ju något som […](0 kommentar)

Elektroniska manus: Tidskrifterna tjänar, referenterna betalar

Det är självklart en stor fördel med elektronisk hantering av manuskript. Tidskrifterna sparar tid och förkortar omloppstiden för ett manus, från ankomst till redaktionen till dess det är färdigt för publicering eller refusering. Tidskrifterna sparar pengar såväl för porton, kuvert, trycksvärta och papper som för minskad administration. Toner och papper kostar Men referenternafår betala i […](0 kommentar)

Godkänd indikation för Ezetrol

I »Läkemedelsfrågan« i Läkartidningen 5/2005 (sidan 317) ställde en läsare en fråga kring användning av Ezetrol. I svaret angav Marine Andersson och Ylva Böttinger att «ezetimib är i monoterapi godkänt på indikationen primär hyperkolesterolemi till patienter som ej tolererar statinbehandling. Ezetimib i kombination med en statin är godkänt vid familjär hyperkolesterolemi.« Godkänd indikation Tyvärr innehöll […](0 kommentar)

Replik: Inte klarlagt om frakturincidensen verkligen är ökad under graviditeten

Vi tackar för kommentaren till vår artikel och medger att rubriken möjligen kan skapa missförstånd. En minskning av benmassan under graviditet och amning borde hypotetiskt kunna vara associerad med en specifikt ökad frakturincidens under graviditeten/amningsperioden. Men då en rad andra faktorer som också påverkar frakturrisken ändras under dessa tillstånd kan det vara vanskligt att även […](0 kommentar)

Påstådd överdiagnostik av bröstcancer

I Läkartidningen 3/2005 (sidan 153) framför Göran Sjönell synpunkter som inte kan få stå oemotsagda. Han citerar en norsk undersökning av Zahl, Strand och Maehlen med påståendet att 30 procent av screenad bröstcancer i Sverige skulle vara överdiagnotiserade. Eftersom ingen diagnos blir slutgiltig utan undersökning av patolog är det i grund och botten ett underkännande […](0 kommentar)

Olycklig rubrik om frakturrisk

I Läkartidningen 5/2005 (sidorna 290-3) om graviditet, amning och osteoporos negerar rubriken »frakturrisk« utan reservation. Av artikeln framgår med all önskvärd tydlighet att det förhåller sig tvärtom, nota bene under graviditet och amning, medan pendeln åter svänger i positiv riktning senare i livet, även om uppgift saknas om när benmassan och risken förväntas bli »stationär« […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Arbetstidsförkortning – för vem?

Forskarna är arga. Vänstern och miljöpartiet glada. Nu har äntligen arbetet med det forskningsprojekt vars resultat är bestämt på förhand satts i gång. Bakgrunden är vårens budgetuppgörelse, där regeringens samarbetspartier lyckades driva igenom en undersökning med syftet att utröna om människor mår bättre av att med samma lön arbeta sex timmar om dagen i stället […](0 kommentar)