Nr 18 2005

Klinik och vetenskap

Nya Rön

Öppen eller laparoskopisk bråckoperation:
Efter fem år mår patienterna ungefär lika bra

Flera väl genomförda studier och metaanalyser har visat att laparoskopisk bråckoperation ger en snabbare återhämtning än öppen operation. Men detta till priset av högre kostnad och ökad risk för allvarliga komplikationer. Men hur går det på längre sikt? I en stor engelsk studie har patienter som opererats för bråck fått fylla i en enkät över […](0 kommentar)

Utvärdering av mammografi i Köpenhamn
Bröstcancermortalitet sänkt med 25 procent

Trots lagstadgad dansk rekommendation om mammografiscreening bedrivs idag organiserad screening bara på Fyn och i Västra Själland där Köpenhamn ingår. I Köpenhamn började mammografiscreening erbjudas år 1991. Bland resultat i övrigt från den danska rapporten kan noteras att incidenssiffrorna inte steg. Duktal cancer in situ noterades inte i fler än ca 10 procent av alla […](0 kommentar)

Differentialdiagnostik viktig vid misstanke om erysipelas (rosfeber) Liknande symtom förekommer vid ett flertal icke-infektiösa tillstånd

Erysipelas (rosfeber) är en relativt vanlig bakteriell infektion som främst drabbar äldre. Infektionen ger en lokal rodnad med ömhet och svullnad som oftast är lokaliserad till de nedre extremiteterna. Rodnaden är oftast skarpt avgränsad mot övrig hud. Feber, många gånger hög, förekommer nästan alltid. Infektionen – en form av cellulit – orsakas av grupp A-streptokocker. […](0 kommentar)

Korrespondens

Där utrustning eller kunskap saknas fordras bra samarbete med röntgenkliniken

Det är, som Liedberg och Uvelius skriver, sannolikt ett väl så bra alternativ att den läkare som initialt ser patienten utför en färgdopplerundersökning. En stor andel av patienter med akut insättande skrotala smärtor kommer emellertid till sjukhus där de undersöks av allmänkirurger eller urologer som inte har tillgång till den utrustning som behövs och som […](0 kommentar)

Kan urologer lära sig färgdopplerultraljud av testiklar?

Skrotal exploration vid misstanke om testistorsion bekräftade diagnosen hos bara 9 procent av patienterna i ett västsvenskt material nyligen redovisat av Boman och medarbetare i LT [1]. Detta är en betydligt mindre andel jämfört med liknande publicerade material och med de 33 procent testistorsion som förelåg vid akut skrotal exploration i en nyligen genomförd irländsk […](0 kommentar)

Hur skulle ni själva göra

Diskussionen mellan Peter Nilsson och Arne Melander-Gunnar Ågren om primärprevention (LT 8/2005, sidorna 576-9 och LT 10/2005, sidorna 783-5) är naturligtvis högintressant för mig som allmänläkare. Peter Nilssons inlägg tycker jag präglas av måttfullhet, sunt förnuft och kunnighet. För min egen del har hans inlägg bringat en hel del klarhet i detta komplexa område. Med […](0 kommentar)

Varför ingen reflexion om kvinnornas ansvar för ojämlikheten?

Ingela Heimann, verksamhetschef vid psykiatriska kliniken i Kungälv och tillika ordförande i Kvinnliga läkares förening (KLF), har skrivit en intressant recension av boken »Kvinnors oförstådda ohälsa« i LT 48/2004 (sidan 3948). Fast »recension« kanske är något missvisande då artikeln till större delen snarare är ett slags debattartikel. Problemet blir hur man som läsare ska förhålla […](0 kommentar)

Vi måste granska vetenskapen med genusglasögonen på

Stefan Westergren har helt rätt i att jämställdhet är en fråga för både män och kvinnor. Hitintills har dock »Norm« enbart gällt mannen och kan av den anledningen inte appliceras på kvinnan. Jämställdhetsarbete kräver att vi alla ständigt arbetar med oss själva vad gäller såväl attityder som värderingar, i vårt bemötande av våra medmänniskor. Måste […](0 kommentar)

Seriöst underlag för bedömning av läkararbetsmarknaden

Fyra organisationer, dvs Högskoleverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och Sveriges läkarförbund, är alla överens om att en framtida läkararbetsmarknad i balans endast kan nås genom en kraftig nettoimmigration av läkare. Den fråga som återstår att besvara är huruvida en framtida balans kan nås genom enbart immigration av utländska läkare eller om dimensioneringen av den […](0 kommentar)

Oroande “glömska”

Sveriges läkarförbund arbetar för en arbetsmarknad i balans. Att utbilda alltför många läkare är dyrt för staten och orättfärdigt mot de studerande. Ett underskott på läkare är inte heller önskvärt, det drabbar patienterna. Att beräkna behovet av utbildningsplatser är dock svårt och kräver att det görs noggranna beräkningar. Socialstyrelsens senaste rapport, NPS 2004, har ett […](0 kommentar)

Jag känner stort förtroende för sjukhusledningens förmåga att hantera sammanslagningen av KS och Huddinge

I Läkartidningen 17/2005 (sidan 1302) refereras till en debatt som jag medverkat i i samband med Stockholms läkarförenings årsmöte. Under debattens gång blev jag hårt ansatt av läkare som var missnöjda med personalsituationen på Karolinska sjukhuset. Min uppfattning är att det finns skäl för oss politiker att ta personalens missnöje på allvar. Det är självfallet […](0 kommentar)

Ändrad livsstil saknar biverkningar och ger höjd livskvalitet

Det är möjligt att Peter Nilssons kommentar med anledning av vårt inlägg »Prevention på villovägar« kan uppfattas som måttfull, förnuftig och kunnig. Samtidigt var den dock helt irrelevant som kritik och analys av vårt inlägg och den NEPI-rapport som inlägget refererade [1]. Dessa gällde nämligen den låga effektiviteten av primär prevention med läkemedel vid lindrig, […](0 kommentar)

Nya böcker

Viktigt om avbrytande av livsuppehållande behandling hos barn

Ett av de svåraste beslut vi har som barnläkare är att avsluta livsuppehållande behandling, eller att inte inleda den, hos ett barn som vi bedömer vara bortom alla möjligheter till bot eller meningsfull förbättring. Dessa val kommer aldrig att vara lätta. De ställer höga krav på vårt medicinska kunnande och handlande. Saknar svensk motsvarighet Den […](0 kommentar)

Ledare

Domstolen i rollen som doktor

Att rädda liv och värna om livet är centralt i läkarens arbete. Samtidigt vet alla som har arbetat med mycket svårt sjuka att det finns situationer när åtgärder, vars enda syfte är att förlänga livet, inte är rimliga eller etiska. Vilka situationer dessa är och hur man bör handla i det individuella fallet avgörs oftast […](0 kommentar)

Varför så lite forskning om de apatiska barnen?

Norrländska Socialdemokraten oroar sig på ledarplats för den stora okunskap som finns kring de apatiska barnen i Sverige och för den bristfälliga forskningen i ämnet: »Tyvärr tror många människor i vårt land att de apatiska barnen inte alls lider, att de bara låtsas. Men deras lidande är en realitet i Sverige. En realitet som svenska […](0 kommentar)

Gärna en rejäl pension
– även för professorer!

Pensionsfrågan för kombinations-anställda läkare (professor/överläkare och universitetslektor/ överläkare) har varit en sällsynt svår nöt att knäcka. Det som för övriga anställda är en självklarhet, en bra pension efter ett långt yrkesliv, är för denna yrkesgrupp allt annat än självklart. I samband med införandet av ett nytt statligt pensionsavtal 1991 upphörde be-fattningsarvodet (arvodet för överläkar-delen) att […](0 kommentar)

För bättre tillgänglighet

Sveriges sjukvård är högklassig tack vare en enastående sjukvårdspersonal. Det stora problemet är tillgängligheten, skriver åtta moderata landstingspolitiker med landstingsrådet Gustav Nilsson i spetsen i Blekinge Läns Tidning: »Det krävs ett målmedvetet arbete runt om i Sveriges landsting som öppnar för en mångfald av vårdgivare inom sjukvårdens alla områden. Det handlar om att ge personal […](0 kommentar)

Notiser

Gallstensoperationer får kvalitetsregister

Ett kvalitetsregister för gallstensoperationer har startat, kallat GallRiks. Mellan en fjärdedel och hälften av befolkningen utvecklar någon gång gallsten. Men många av dessa blir aldrig föremål för operation. Symtomen kan vara vaga. Varje år utförs mellan 15000 och 18000 gallstensoperationer i landet. Knappt 80 procent av dessa patienter blir av med sina besvär. Allvarliga missöden […](0 kommentar)

Läkemedelskostnader ner med 2,6 procent

Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen minskade med 2,6 procent under första kvartalet 2005 jämfört med samma period förra året, meddelar Apoteket. Förbrukningen är ganska oförändrad. Nedgången har andra orsaker. Allt fler läkemedel byts ut mot billigare alternativ, bl a har Losec, Cipramil och Zocord fått billigare alternativ sedan deras patent löpte ut 2003. Dessutom är Apotekets […](0 kommentar)

Ny tillsynschef vid Socialstyrelsen

Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens smittskyddsavdelning, är sedan 1 maj ny chef för tillsynsavdelningen vid Socialstyrelsen. Han efterträder Catarina Andersson Forsman som numera är VD för Läkarförbundet. Johan Carlson är specialist i infektionsmedicin och har tidigare arbetat vid Smittskyddsinstitutet och EU-kommissionens folkhälsodirektorat. Han har även varit ledamot av Patientskadenämnden och ordförande för Läkarförbundets förtroenderåd. LT(0 kommentar)

Aktuellt

Forskning på gravida i Lund ledde till upprörd etikdebatt i BJOG

Forskningen kring havandeskapsförgiftning (preeklampsi) vid Universitetssjukhuset i Lund har varit framgångsrik. Men också etiskt kontroversiell, internationellt sett. Debatten har förts i tidskriften BJOG – An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. I septembernumret 2003 presenterade Lundaforskarna resultat som ifrågasatte användandet av njurbiopsier för att säkerställa diagnosen vid atypisk preeklampsi. Dessa provtagningar rekommenderas utifrån amerikanska försök […](0 kommentar)

Stopplagen blir valfråga 2006

– En sorglig dag, kallade kristdemokraternas Maria Larsson den dag i förra veckan då lagförslaget diskuterades i kammaren. Enligt Maria Larsson kommer lagen att »strypa patienternas tillgång på vård och vårdens effektivitets- och kvalitetsutveckling på ett mycket negativt sätt«. Lagen, som förbjuder vinstsyfte och privatbetalande patienter när offentligt finansierade sjukhus läggs ut i privat drift, […](0 kommentar)

Nya riktlinjer tas fram för hantering av integritetskänsligt forskningsmaterial

I Läkartidningen nr 16 redogörs för lagar som styr allmänhetens insyn i forskningen vid universitet och högskolor. Liksom vid andra statliga myndigheter är universitetens forskningsmaterial underkastade regler om allmänna handlingars offentlighet. Det innebär i praktiken att utomstående har rätt att ta del av material, även integritetskänsligt sådant, om det inte skyddas av Sekretesslagen. Företrädare för […](0 kommentar)

Patienter kräver bättre sekretess i forskning

Då rättegången mot bland annat professor Christopher Gillberg inleds i Göteborg den 24 maj kommer patientorganisationer att finnas på plats – både utanför och inne i rättssalen. Samtidigt arrangeras demonstrationer utanför justitiedepartementet i Stockholm. Det är riksförbundet Attention, med cirka 3500 medlemmar, som på det sättet vill lyfta fram den oro och ilska bland patienter […](0 kommentar)

Få landsting tror sig kunna kapa köer i tid

Tidigare i vår lovade vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson och Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s) att alla köer ska vara kapade när garantin börjar gälla 1 november i år, se LT nr 9/2005. Någon inkörningstid hade man inte tänkt sig. I ett pressmeddelande kommenterar Lars Isaksson uppgifterna om landstingens svårigheter att klara garantin: – Självklart […](0 kommentar)

Aaron Beck och Dalai Lama samtalar om kognitiv terapi och buddhism i Göteborg

Den femte internationella kongressen för kognitiv psykoterapi hålls i Göteborg 13-17 juni. – Vi räknar med omkring 1200 deltagare, säger professor Jan Beskow vid Center för Cognitiv Psykoterapi och Utbildning i Göteborg, som är värd för kongressen. Huvuddelen är psykoterapeuter. Men den här kongressen är bredare än de tidigare, och alla som jobbar i hälso- […](0 kommentar)

Det började med försök att visa att Freud hade rätt

Aaron Beck fyller 84 år i sommar, men han är fortfarande livligt engagerad i forskning och utveckling av kognitiv psykoterapi. Hans senaste studie gäller en ny variant som är utformad för att förebygga nya självmordsförsök hos personer som har försökt ta sitt liv. Terapin ges vid tio behandlingstillfällen och det första sätts in redan inom […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Rutinerna för särskilt potenta läkemedel ses över – vill undvika liknande situationer i framtiden«

En 83-åriga kvinnan med en reumatisk ledsjukdom fick i januari 2004 en högersidig stroke med kvarstående besvär i form av talsvårigheter och högersidig kraftnedsättning. Hon blev den 27 juli inlagd vid ett universitetssjukhus för vänstersidig svaghet. Hon medicinerade då med Methotrexate. Detta ändrades på akutmottagningen till Emthexat, vars aktiva substans är metotrexat. Efter några dygns […](0 kommentar)

Ordinerade kontraindicerad medicin

På grund av psykiska problem behandlades den 41-årige mannen med Cipralex. Han var överviktig och ville ha viktreducerande läkemedel. Läkaren övervägde den 22 december 2003 att sätta in Reductil. Vid ett nytt besök den 16 januari 2004 satte han in preparatet i dosen 10 mg x 1. Vid återbesök den 13 februari meddelade patienten att […](0 kommentar)

För tidigt fött barn fick en tio gånger för hög dos Midazolam

Den premature tvillingen överfördes till sjukhusets barn- och ungdomsklinik, där han till en början vårdades i respirator. Den första natten var han orolig. Morfin och paracetamol hade givits med dålig effekt. En sjuksköterska kallade på ST-läkaren, som kom och ordinerade det lugnande medlet Midazolam. Dock angav han i den skriftliga ordinationen dosen 1,4 ml/1,4 mg […](0 kommentar)

De fällande utslagen för fel i samband med förskrivning av läkemedel duggar tätt

På de här sidorna ger vi en liten provkarta på färska typfall med fällda läkare. I den här artikeln berättar vi bara kort om några fall som inte får egna utrymmen. Vi tar upp ett fall där en för tidigt född pojke fick en 10 gånger för hög dos av Midazolam . Just tio gånger […](0 kommentar)

Diklofenak bör inte ges till patient som är överkänslig mot acetylsalicylsyra

Den 30-årige mannen kom till ortopediska akutmottagningen på grund av smärta i höger fotled. Han undersöktes av läkaren, som förskrev Diklofenak som smärtstillande medel. Efter att ha tagit läkemedlet utvecklade mannen en allergisk reaktion och uppsökte senare på dagen en vårdcentral. Han anmälde läkaren för att hon skrivit ut Diklofenak, trots att han hade påpekat […](0 kommentar)

Borde själva ha undersökt patienterna

I det första fallet (HSAN 2357/04) kom en 3-årig pojke till vårdcentralenmed en fingerskada och träffade en distriktssköterska. Sköterskan rådgjorde med distriktsläkaren, som bedömde att han inte behövde träffa patienten utan lämnade över vården till sköterskan. Tio dagar senare röntgades pojkens finger och man upptäckte en fraktur, som fick opereras. Pojkens mor anmälde distriktsläkaren för […](0 kommentar)

Debatt och brev

Välkommen utredning om den kliniska forskningens villkor

Den länge efterlängtade forskningspropositionen (2004/05:80) blev offentlig den 20 mars 2005. På kvällen samma dag presenterades den av forskningsministern i Kungliga Vetenskapsakademiens välbesatta aula. Även om auditoriet inte hade några förväntningar på ett guldregn var intresset stort för att ta del av regeringens syn på vad forskningen betyder i vår värld och i det svenska […](0 kommentar)

Ska kameral människosyn bli följden av utredningen om Stockholms sjukvård?

Karolinska sjukhuset skall rivas. Ett nytt mindre högspecialiserat sjukhus skall byggas på den nuvarande parkeringsplatsen. På det övriga sjukhusområdet skall det byggas bostäder fram till Norra Kyrkogården. Vi får en ny stadsdel och ett nytt biomedicinskt nav i Stockholm, vår egen »medical valley«. Så ser landstingsledningens visioner ut, även om det verkar som den nuvarande […](0 kommentar)

»Närakuten« – när akutvården blir som sämst

Politiker och tjänstemän i Stockholms läns landsting (SLL) har skaffat sig ett nytt administrativt gosedjur som kallas »Närakuten«. Ett hundratal högt betalda administratörer och den politiska majoriteten tycker sig för femtioelfte gången ha hittat den ultimata lösningen på det eviga problemet med köer i sjukvården. »Närakuten«, denna nya beteckning för »snabbköpsmedicin«, ska nu etableras i […](0 kommentar)

Svaret lika ihåligt som marknadsföringen

I min artikel, där jag granskat Recips marknadsföring av preparatet TrioBe, valde jag ut ett antal annonser och jämförde reklambudskapet med innehållet i de vetenskapliga artiklar som företaget refererade till. I samtliga annonser fann jag att Recip avsiktligt feltolkade resultaten och konklusionerna av studierna för att förleda kollegor att skriva ut mer av preparatet och […](0 kommentar)

Förebyggande behandling med TrioBe – en seriös möjlighet

Det är med intresse vi läser Anders Lindgrens inlägg i Läkartidningen 15/ 2005 (sidorna 116o-2) om marknadsföringen av vår produkt TripBe. Vi respekterar och tar till oss hans synpunkter. Indikation för TrioBe Godkänd indikation för TrioBe är »Förebyggande av symtomgivande brist på vitamin B6, vitamin B12 och folsyra vid otillräckligt födointag eller malabsorption, framförallt hos […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Peter den store och Tourettes syndrom

Peter I, sedermera den store och kejsare av Ryssland, föddes 1672 och blev rysk tsar vid 10 års ålder, samma år som Karl XII föddes. Peter genomförde reformer av största betydelse för Rysslands modernisering och utvidgade kraftigt det ryska rikets gränser. Han har kallats den mest färgstarke furste som någonsin funnits, och andra illgärningsmän till […](0 kommentar)

Frågor återstår trots stora framsteg i forskningen kring LCH och HLH

Histiocytos är inte en utan flera sjukdomar. Dessa karakteriseras av en ansamling och proliferation av vad som förr kallades histiocyter, men som numera benämns dels dendritiska celler, vars främsta uppgift är att presentera antigen, dels makrofager, huvudsakligen antigenprocessande celler [1, 2]. LCH och HLH – histiocytossjukdomar Den vanligaste sjukdomen i den förstnämnda kategorin är Langerhans’ […](0 kommentar)

Vart tog principen om försiktighet vägen?

Coxibernas femåriga historia på läkemedelsmarknaden har varit turbulent, och i februari 2005 har ett nytt kapitel skrivits. Tre studier som belyser de kardiovaskulära riskerna med COX-2- selektivt hämmande läkemedel (coxiber) har nyligen publicerats i New England Journal of Medicine [1-3] (Fakta 1) och kommenteras i två ledare i samma nummer [4, 5]. I september 2004 […](0 kommentar)

Radiologi – specialitet med intressanta band till Nobelprisen

Att skriva vetenskapshistoria kan vara vanskligt. Här behandlas utvecklingen inom radiologi, från Wilhelm Conrad Röntgen (Figur 1) till Paul Lauterburg och sir Peter Mansfield, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2003. Deras område, nukleär magnetisk resonans, ingår i radiologi, och anknytningen till röntgenteknik, fysik och kemi är uppenbar. En upptäckt i tiden En […](0 kommentar)

Medicinsk konstpaus

»Doctorn säger att jag har
för lite plats för mitt hjerta«

Carl Skånbergs liv blev kort – han dog blott 33 år gammal – och han fick inte den bästa start här i livet. Ändå blev han en av våra mest kända landskapsmålare. Han föddes 1850 i Norrköping, utom äktenskapet, togs om hand av en dam och växte upp i den trånga »fyrmannabyggningen« nära Motala ström. […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Dags för Läkarförbundets fullmäktigemöte

Läs om kommande fullmäktigemöte och annat på pdf:en som du kan ladda ner här. Klicka på knappen till höger.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Organdonation? När får frågan ställas?

Enligt svensk lag är en människa död när »hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort« [1]. Detta dödsbegrepp är numera det helt dominerande i den utvecklade delen av världen. Vidare råder enighet, åtminstone bland läkare, om att inga organ (som är oförenliga med fortsatt liv) får tas innan patienten har dödförklarats. Den sk […](0 kommentar)

Etiskt acceptabelt med icke-terapeutisk ventilation av möjlig organdonator

Transplantation av organ har blivit en effektiv och livräddande behandling, men det finns stor brist på organ för transplantation. Olika initiativ har tagits för att komma till rätta med detta. Bland annat har en större informationskampanj, »Livsviktigt«, genomförts. Den handlar om att människor ska ta ställning till organdonation »i god tid«. Enligt olika undersökningar finns […](0 kommentar)

»Donor Action« – nu aktuellt för Sverige

Bristen på mänskliga organ för transplantation till svårt sjuka/döende patienter är väldigt stor i Sverige. Antalet organdonatorer är på samma låga nivå år efter år, trots alla insatser. Jämfört med andra EU-länder är antalet organdonatorer i Sverige få. På samtliga sjukhus i södra sjukvårdsregionen finns sedan länge kontaktpersoner till transplantationsenheten i Malmö, vilka bevakar frågor […](0 kommentar)

Allt fler njursjuka diabetiker i dialys

Trots förbättrad diabetesvård och profylaktiska åtgärder beräknas antalet diabetiker i världen ha fördubblats fram till år 2025, beroende på en allt äldre population och förändrade levnadsvanor. I samband med detta kan man förvänta sig ett stigande antal patienter med diabetesnefropati och ett ökat behov av aktiv uremivård. Begränsade möjligheter till njurtransplantation gör att dialys kommer […](0 kommentar)