Nr 24 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kollektivprenumeration eller ej?

Vad innebär prenumerationsformen för en tidskrifts anseende och för redaktionens möjligheter att publicera för tidningsägaren känsligt men för läsarna viktigt material? Frågan är aktuell för vår läsekrets med tanke på det nyligen fattade beslutet att låta prenumerationsavgiften för Läkartidningen ingå i en höjd medlemsavgift till Sveriges läkarförbund. Vi vill här redovisa några internationella erfarenheter kring […](0 kommentar)

Nya Rön

Bättre venfunktion vid bensår med ytlig venös kirurgi

I en studie som publicerades år 2004 randomiserades 500 patienter med venösa bensår till behandling med kompression med eller utan ytlig venkirurgi. Resultaten visade att sårläkningen var lika i grupperna men att recidivfrekvensen efter ett år var lägre efter kirurgi: 12 procent jämfört med 28 procent, [ESCHAR-studien, Lancet 2004;363:1854-9]. En uppföljande rapport från studien redovisar […](0 kommentar)

Ambulanspersonal kan bli bättre på hjärtlungräddning. Viktigt med basala insatser och korta uppehåll för analys och defibrillering

Värdet av basal hjärt–lungräddning och tidig defibrillering är väl känt vid hjärtstopp. Väl utarbetade riktlinjer med ramar för såväl kompression, ventilation som fria intervall för analys och defibrillering finns tillgängliga. Det är dock min -dre känt huruvida dessa riktlinjer efterlevs i en verklig situation. En internationell forskargrupp med säten i Oslo, Stockholm och London har […](0 kommentar)

Dansk registerstudie: Ingen ökad frekvens av neurologiska följdtillstånd hos IVF-barn

I en nyligen publicerad stor dansk registerstudie har man jämfört neurologiska sequelae hos barn födda efter assisterad befruktning med barn födda efter spontan konception [1]. Studien omfattar 5130 barn födda i enkelbörd, 3393 tvillingar födda efter in vitro-fertilisering (IVF) och – i en kontrollgrupp – 10239 tvillingar födda efter spontan konception. Studien visar att tvillingar […](0 kommentar)

Rön från 1800-talets Edinburgh ger tänkvärda perspektiv på dagens debatt om samband mellan volym och resultat vid kirurgiska ingrepp

Man skulle kunna tro att den hetlevrade diskussionen om volymens betydelse för resultatet vid kirurgiska ingrepp är en ganska modern historia. Men så är inte fallet. Professor David Neuhauser i Cleveland har funnit en verklig föregångare i ämnet: James Y Simpson, professor i obstetrik i Edinburgh 1840–1870. Simpson, son till en bagare i en liten […](0 kommentar)

Patientägd hälsobok – ett resurssnålt sätt att aktualisera frågor om prevention

Patientägd hälsodokumentation som komplettering till sjukvårdens journal är ett arrangemang med förhållandevis liten spridning i Sverige. Exempel där patientägd dokumentation ändå förekommer är föräldraägda barnhälsovårdsjournaler och häften som diabetiker använder för självtest. Patientägd hälsodokumentation in-begriper ett antal tänkbara positiva effekter: ökat patientansvar, ökad känsla av kontroll och som ett stöd för livsstilsförändringar. I Landstinget Dalarna […](0 kommentar)

Korrespondens

Dikter om »de apatiska flyktingbarnen«

Med anledning av debatten om »de apatiska flyktingbarnen« har jag skrivit några dikter, som baseras på verklighetsskildringar från asylsökande barn och ungdomar som jag arbetat med kliniskt. Kanske kan de bidra till att öka förståelsen för hur svår traumatisering uppstår och mer handgripligt få oss att inse vilka upplevelser som ligger bakom de nedbrytande psykiska […](0 kommentar)

Komplettering angående spironolakton och eplerenon (Inspra) vid hjärtsvikt

I Läkartidningen 22/2005 diskuterar Rickard Malmström och Paul Hjemdahl indikationer och användande av spironolakton respektive eplerenon (Inspra) vid hjärtsvikt (NYHA III–IV) [1]. De uppmärksammar de just publicerade riktlinjerna från Europeiska Kardiologföreningen [2], där en rekommendation finns om behandling med Aldosteronantagonism med endera spironolakton eller eplerenon som tillägg vid svår hjärtsvikt. Indikationen för eplerenon Det är […](0 kommentar)

Några följder av whiplashskada

I mitt arbete som ögonläkare har jag genom åren konsulterats av patienter med diffus värk runt öga och över tinningregionen. Många har inte haft några tecken på engagemang i ögonen, ej heller haft tecken på någon specifik sjukdom, men i deras anamnes har det funnits nackbesvär. Ett flertal patienter har härlett sina nackbesvär till en […](0 kommentar)

Dags utvärdera Abortlagen

För en kvinna kan beskedet om att vara gravid vara oönskat. Kanske uppstår frågeställningen om abort, men i så fall måste hon bestämma sig kvickt. Troligen har hon mindre än 18 veckor på sig att fatta ett för fostret livsavgörande beslut. Vad kvinnan och sjukvården har att stödja sig på är »Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna […](0 kommentar)

Öppen bråckkirurgi står sig väl kvalitativt och är gynnsammare ekonomiskt

Titeln på ett kort referat av en artikel [1] kan alltid diskuteras och beslutas ofta av tidningen. Så skedde beträffande det inlägg som Bengt Novik refererar till i LT 22/2005 (sidan 1758). Mitt eget förslag var »Öppen eller laparoskopisk bråckoperation – hur mår patienterna fem år efteråt?« Dock har jag inget att invända mot Läkartidningens […](0 kommentar)

Slutreplik 2. Lite ödmjukhet, tack

Jag vidhåller fortfarande att försäkringskasseläkarna inte gav uttryck för ett »tvivel« utan gjorde ett påstående rätt av. Som sagt, lite mer ödmjukhet skulle inte skada … Ingegerd Wahl(0 kommentar)

Läkaren – företrädare för evidensbaserad medicin eller lojal statstjänsteman?

»Vi finner att det arbete och den energi som krävs för detta inte är förenligt med hel avsaknad av arbetsförmåga i enlighet med socialförsäkringens regelverk.« (Elva försäkringsläkare i Västernorrland i DN 6 april 2005). TV-diagnostik Elva försäkringsläkare gjorde den ovan citerade helt entydiga bedömningen av arbetsförmågan hos en kvinna vars tillstånd och förhållanden de inte […](0 kommentar)

Replik: Läkaren ska också ta sitt samhällsansvar

Sven Larsson blandar bort korten, och Ingegerd Wahl ger intryck av att ha missförstått försäkringsläkarnas publicerade tvivel i DN (6 april 2005) med anledning av att en ledamot i interimsstyrelsen för Feministiskt initiativ presenterat sig i medierna som »långtidssjukskriven«. Jag uppfattar läkarnas inlägg som en produkt av det samhällsansvar som de har och som man […](0 kommentar)

Slutreplik 1. En utmaning för försäkringsläkarna

Diskussionen om försäkringsläkarnas roll och om sjukskrivningar har handlat om två olika frågor. Den ena rör försäkringsläkarnas agerande om en enskild sjukskriven. »Individuell analys av varje persons livssituation är nödvändig«, skriver Bo Mikaelsson. I detta är vi helt ense. Men det är en annorlunda bedömning än att via några korta TV-sekvenser uttala att en person […](0 kommentar)

Primum non nocere!

Den gyllene regeln »Primum non nocere« (viktigast av allt: att inte skada) måtte väl gälla även försäkringsläkare, även om dessa inte omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Jag reagerade, precis som Sven Larsson (LT 20/2005 sidan 1563), kritiskt på att ett antal försäkringskasseläkare i Västernorrland snabbt slungade ut ett budskap i Dagens Nyheter om en […](0 kommentar)

Ledare

Reträtt från remisstvång

Hur skulle man kunna tjäna något på att patienterna tvingas till två läkarbesök i stället för ett? Kan det bli billigare vård om både husläkare och specialist måste avsätta mer pappersvändartid för att hantera remisserna? Den frågan ställdes i denna spalt i höstas när landstinget i Stockholm övervägde att utvidga det remisstvång som då införts […](0 kommentar)

Läkemedel under uppsikt

Narkotikaklassade läkemedel, huvuddelen lugnande och sömnmedel samt narkotiska smärtstillande medel, an-vänds statistiskt sett varje dag av mer än en halv miljon individer i Sverige. Från olika håll rapporteras om missbruk samt om att en inte obetydlig mängd förekommer på den illegala marknaden. Regeringens narkotikapolitiska sam-ordnare Björn Fries beslöt 2004 att till-sätta en arbetsgrupp med uppgift […](0 kommentar)

Varning för Wahlgren

En paradox i vårt kunskapsorienterade samhälle är att kunskapsförnekarnas inflytande har ökat. Genom att framställa sig som ett kritiskt alternativ till etablerad kunskap har man fått en plats i samhällsdebatten. Exempel på kunskapsförnekelser inom hälsoområdet är att aids inte orsakas av virus och att barnvaccinationer ger astma och autism. De starkt troende grupper som driver […](0 kommentar)

Nyklippt

Reformera vården!

Att det krävs reformer i vårdsektorn har länge stått klart. Frågan är bara vilka, skriver Östgöta Correspondenten (ob borg): »Medan regeringen försöker bromsa ut-vecklingen genom att hindra vinstdrivande vårdföretag från att etablera sig föreslår de borgerliga partierna en »startlag«, som öppnar för privata initiativ och nytänkande i vårdsektorn. Den linjen kan mycket väl bli ett […](0 kommentar)

Aktuellt

Vaccinering mot cervixcancer utesluter inte fortsatt screening

En svensk studie där olika modeller för screening för cervixcancer jämförs presenteras i detta nummer av Läkartidningen (sid 1874). Det viktigaste fyndet i denna studie är enligt författarna att cervixscreening inte bara ger stora effekter på vunnen levnadstid. Den innebär också en ekonomisk besparing för sjukvården. –Det har inte tidigare visats, och våra resultat pekar […](0 kommentar)

Hit – men inte längre!

I bortre delen av sjukhusets avdelning 3 ligger Protessektionen med sina tolv vårdplatser. Två provisoriska skärmar markerar gränsen. Snart ska de ersättas av en riktig portal. Sektionens personal vårdar endast protespatienterna, inga andra. Och alla, såväl patienter som personal, följer nya striktare hygien- och sterilrutiner. Rena arbetskläder varje dag och patientbundna skyddskläder. Alla som går […](0 kommentar)

Remisstvång i Stockholm upphävs

Det remisstvång som gäller för läkarbesök inom öron-, näs-och hals- samt hudsjukvård inom Stockholms läns landsting försvinner från 1 november. – Ett klokt beslut, men man kunde avskaffa det direkt och också för sjukgymnaster, säger Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening. Enligt sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros (s) har en utvärdering under våren visat att de ekonomiska […](0 kommentar)

Socialstyrelsen i fokus för tsunamikritik

Expertgruppen, som utgör en del av 2005 års katastrofkommission, består av professorerna Sten Lennquist och Timothy Hodgetts. De betonar att en bättre nationell ledning av de svenska insatserna borde ha lett till snabbare beslut om att sända svenska team till området. Många behov blev nu inte tillgodosedda. Den myndighet som har planeringsansvaret inför kriser eller […](0 kommentar)

Notiser

Gynekologer använder mest östrogen

Trots att gynekologers förskrivning av östrogen minskat de senaste åren så verkar nya rön publicerade vid millennieskiftet inte nämnvärt ha påverkat gynekologers förskrivning till sig själva eller sina partner. Det visar en ny avhandling av läkaren Louise Thunell, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. År 1996 ansåg 44 procent av gynekologerna att alla kvinnor borde erbjudas östrogen. […](0 kommentar)

Nya böcker

Tankeväckande om kvinnliga läkares situation i Europa

Kvinnliga läkares historia i Sverige är kort. År 1888 utexaminerades Karolina Widerström som den första läkaren i Sverige av kvinnligt kön. Tillsammans med andra kvinnliga läkare stred Karolina för rätten att inneha tjänst. Först 1925, då behörighetslagen trädde i kraft, löstes denna fråga. De första kvinnliga läkarna innehade därför egen praktik. Idag är mer än […](0 kommentar)

Två inspirationskällor för skolhälsovården

Det torde vara en inte alltför långsökt hypotes att unga personers känslomässiga störningar, initiativlöshet eller hyperaktivitet kan ha förorsakats av störda förhållanden, där skolan intar en central roll. Det torde vara mer vanligt med sådana orsaker till störningar än att tillståndet skall tillskrivas någon diagnos som tyder på felaktig cerebral funktion av organisk natur. För […](0 kommentar)

Grundläggande samtalsprinciper för optimal behandling

I »Det kognitiva samtalet i vården« har författaren tagit sig an uppgiften att på ett strukturerat och pedagogiskt sätt till oss behandlare av olika kategorier inom vården förmedla grundläggande principer gällande samtalets betydelse för att åstadkomma en optimal behandling. Den eventuella behandlare som har uppfattningen att han/hon inte behöver eller har tid för samtal med […](0 kommentar)

Kunnigt, informativt och välbalanserat om tonårsdepressioner

Depressionssjukdomar är idag ett av våra stora folkhälsoproblem. WHO-statistik talar sitt tydliga språk. De ligger högt på listan över sjukdomar med höga dödstal, mänskligt lidande och stor effekt på samhällsekonomin. Tyvärr har inte politiker, beslutsfattare och för den delen inte heller kolleger inom specialiteten hittills insett detta. Det har medfört att vi under det senaste […](0 kommentar)

Debatt och brev

Politisk passivitet får unga läkare att lämna Göteborgspsykiatrin

Vi har sedan länge argumenterat för bättre resurser till en alltmer utarmad psykiatri [1,2]. I den allmänna debatten hävdar emellertid våra politiker att vi har en bra vårdvolym och att vi tryggt kan se fram emot en allt starkare ställning för den psykiska hälso- och sjukvården [3]. Dödsfall inom trafiken och psykiatrin Är det så […](0 kommentar)

Utökad information på bipacksedeln och rådgivning ersätter varningstriangeln

Varningstriangeln skapades på 1970-talet, efter en överenskommelse mellan de nordiska ländernas läkemedelskontrollmyndigheter. Varningstriangeln gav en signal om att läkemedlet kunde påverka förmågan att köra bil och andra fordon, hantera maskiner eller påverka andra situationer som krävde skärpt vaksamhet. Märkningen fyllde vid den tiden ett behov eftersom det på 1970-talet ännu inte fanns bipacksedlar i läkemedelsförpackningarna […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkare bröt mot tystnadsplikten

Den 23-årige mannen kom till vårdcentralen bland annat för att han behövde ett intyg. Följande dag kontaktade läkaren mannens mor för att få ytterligare information kring intyget. Patienten anmälde läkaren för att ha åsidosatt tystnadsplikten. Denne hade kontaktat hans mor och lämnat uppgift om att han sökt ett intyg. Han kan tala för sig själv […](0 kommentar)

»Ischias« var djup ventrombos hos nyförlöst

Den 23-åriga kvinnan hade nyligen förlösts då hon den 7 juli 2004 uppsökte akutmottagningen vid ett sjukhus på grund av smärtor i rygg och ben. Sedan jourhavande gynekolog bedömt att besvären orsakades av ryggskott och ischias ordinerades Diklofenak. Kvinnan återkom till sjukhuset påföljande dag sedan smärtorna förvärrats och strålade ut i höger ben. Hon undersöktes […](0 kommentar)

Familjeläkare missade lungcancer – borde ha lyssnat på kvinnans lungor

Kvinnan sökte i augusti 2003 för värk i vänster öra. Familjeläkaren remitterade henne då för öronundersökning. Hon återkom i september med liknande besvär. Familjeläkaren ordinerade smärtstillande medel. Vid besök i oktober hade kvinnan varit på öronundersökningen, vid vilken inte framkommit några avvikelser. Hon hade värk i nacke, axlar och bröstrygg. Familjeläkaren bedömde att det rörde […](0 kommentar)

»Psykosomatiska besvär« var akut appendicit med varbildning

Den 18-årige mannen kom den 21 december 2004 till kirurgen på grund av magbesvär av stresstyp. Den 1 mars 2005 fick han akut ont i magen och kräktes. På grund av fortsatta magsmärtor kom han nästa dag till samma kirurg, som bedömde besvären som psykosomatiska. Den 4 mars sökte mannen vid ett centrallasarett. Han blev […](0 kommentar)

Borde undersökt brösten, gjort kontroll och frågat om förekomst av bröstcancer i familjen

Den 39-åriga kvinnan sökte den 12 juli 2004 vid vårdcentralen på grund av en knöl i vänster armhåla. Hon undersöktes av distriktsläkaren som bedömde förändringen som en normal lymfkörtel. Kvinnan vände sig senare till en privatpraktiserande läkare som, efter undersökning med ultraljud och mammografi, diagnostiserade cancer i vänster bröst. Hon remitterades till sjukhus, där man […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Brännvin till tröst?

Det fanns i 1900-talets början en poet som såldes och lästes mer än Heidenstam, Fröding och Lagerlöf. Han gav ut tre vulkanutbrott till diktsamlingar under tre år. Den mest kända heter »Hatets sånger«. Poeten hette Leon Larsson, och för att visa hur äpplet faller från trädet, men ibland rätt långt från det, var han morfar […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Screening för cervixcancer kan vara kostnadseffektiv

År 2003 utgjorde cervixcancer 2 procent av all nydiagnostiserad cancer hos kvinnor i Sverige. Cervixcancer har minskat i Sverige under de senaste 30 åren. Den årliga incidensen har sjunkit från omkring 800 fall i början av 1960-talet till omkring 450 fall de senaste tio åren. Även dödligheten har halverats under samma tidsperiod. År 2003 diagnostiserades […](0 kommentar)

Det medicinskt möjliga
gör oss fartblinda

Målen för mödra- och förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en positiv upplevelse av graviditet och förlossning. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp under graviditetens och förlossningens förlopp [1]. Under 1980-talet diskuterades i Sverige och i länder med likartad vård om medikaliseringen av barnafödandet enbart var av godo. Debatten […](0 kommentar)

Metylprednisolon alltmer ifrågasatt vid behandling av akut ryggmärgsskada

Under de senaste decennierna har metylprednisolon (MP) blivit etablerad standardbehandling vid akuta ryggmärgsskador. Bakgrunden till detta är resultaten från två randomiserade kliniska multicenterstudier, National Acute Spinal Cord Injury Study (NASCIS) II och III. Enligt den allmänna rekommendationen skall behandling inledas inom åtta timmar från skadetillfället och ges enligt ett etablerat protokoll. Under senare år har […](0 kommentar)

HeartScore, pc-baserad kardiovaskulär riskbedömning

I flera artiklar i Läkartidningen har de senaste europeiska riktlinjerna för den förebyggande hjärtvården beskrivits [1, 2]. Bakom dessa riktlinjer står ett antal internationella specialistföreningar, bla WONCA-Europe för allmänläkare och European Society of Cardiology (ESC) för kardiologer [3]. Svensk förening för allmän medicin (SFAM) och Svenska cardiologföreningen (SCF) svarar för nationell anpassning, spridning och uppföljning. […](0 kommentar)

Kan fetma vara en infektionssjukdom?

Under överskådlig tid har fetma beskrivits som långtidsresultatet av en bestående positiv energibalans. Om intaget överstiger utgifterna måste energiöverskottet lagras, i sista hand i fettväven. Man har kommit över den första myten – att överviktiga individer kastar i sig kopiösa mängder mat på ett okontrollerat sätt – och alltmera börjat acceptera det faktum att många […](0 kommentar)

Tjugo års teamarbete inom HIV- och aidsvård visar goda resultat

För tio år sedan skrev vi i Läkartidningen om våra erfarenheter under de första tio åren efter det att HIV-testning blivit möjlig och vårt HIV-team bildats [1]. Det har nu gått ytterligare tio år, och en hel del har förändrats, framför allt arbetets innehåll. Den stora förändringen kom 1996, som var ett genombrottsår för HIV-vården. […](0 kommentar)

Transitorisk global amnesi – godartat tillstånd som även kan drabba unga

Patienter med transitorisk global amnesi (TGA) kan påträffas inom alla specialiteter, men kanske främst på en medicinsk akutmottagning eller vårdcentral. TGA karakteriseras av en tillfällig, akut insättande oförmåga att inprägla och behålla minnen, vilket varar mellan 2 och 3 upp till 24 timmar [1-3]. När en patient befinner sig i detta tillstånd finns det ett […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Positiv inställning till generisk förskrivning

Generisk förskrivning innebär att förskrivaren i stället för produktnamnet (varumärket) skriver benämningen på den aktiva substansen (det generiska namnet) på receptet. På apoteket väljer farmaceuten det billigaste av de generiska läkemedel som finns tillgängliga. Med denna modell talar läkare, patient och farmaceut om rätt substansnamn från början även om utbyte av varumärke sker. En övergång […](0 kommentar)

Evidensbaserad guide till att söka anslag ökar chanserna till bifall

Alla som har sökt anslag vet att det tar tid från forskningen att skriva ansökningar. Avslag blandas med beviljande, och inte sällan blir humöret lidande när man sprättar kuvert med svar från fonder och stiftelser. Konkurrensen om medel är hård, och tilldelning av pengar är i sig meriterande. Många medicinska fakulteter har som målsättning att […](0 kommentar)

Medicinens språk:
Språkets vägar är vida: receptets R kommer från jupiter

Många av oss läkare börjar fortfarande våra recept med en krumelur eller ett snedstreck uppe till vänster på blanketten i den ruta där vi skall skriva läkemedlets ordination. Det är en urgammal sed, vars anor är något dunkla. I min bok »Medicinsk terminologi« finns i senaste upplagan 2004 visserligen en kort förklaring, men en fördjupning […](0 kommentar)

Medicinens språk:
Svengelska och förkortningar skämmer texten

I nr 17/2005 av Läkartidningen har Jarl Holmén, i egenskap av denna tidskrifts redaktör för medicinens språk, publicerat en kort men innehållsrik och tankeväckande artikel, i vilken han påpekar att språket i Läkartidningen skall vara klart, korrekt och på svenska. Det är lätt att instämma i denna slutsats. Ingen läsare skall behöva använda uppslagsböcker för […](0 kommentar)