Nr 26 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Läkaretiken och de apatiska flyktingbarnen

I en artikel i Dagens Nyheter den 6 maj i år beskriver barnläkaren Olle Jeppsson de problem som uppstår när läkaren blir systemets hantlangare: Hur kan han som vanlig barnläkare hamna i en situation där han blir delaktig i en omänsklig hantering av ett barn? Med hans hjälp kan ett apatiskt flyktingbarn transporteras som ett […](0 kommentar)

Nya Rön

Angiogeneshämmare vid neovaskulär åldersrelaterad makula degeneration – lovande terapi eller risk för oönskade effekter?

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är ett betydande problem för de äldre i samhället med risk för svår synnedsättning, särskilt vid den neovaskulära formen av sjukdomen. Vid denna form växer korioidala kärlnybildningar (CNV) in under näthinnan eller dess pigmentepitel. Blodkärlen är sköra – med vätskeläckage och blödningar – och läker så småningom med ärrbildning. När nybildade blodkärl […](0 kommentar)

När skall intensivvårdspatienter trakeotomeras?

I en metaanalys [1] har frågan om tidig eller sen trakeotomi hos intensivvårdspatienter utvärderats. Tidig trakeotomi definierades som start inom sju dygn efter ankomst till intensivvårdsavdelning och påbörjad respiratorbehandling. Fem studier ingår i metaanalysen (totalt 406 patienter). Enligt analysen hade tidpunkt för trakeotomi ingen signifikant påverkan på vare sig mortalitet eller pneumonifrekvens. Däremot innebar tidig […](0 kommentar)

Fakta och råd om sputumprov från patienter i primärvård med samhällsförvärvad pneumoni

I samband med en prospektiv studie [1] angående etiologin bakom samhällsförvärvad pneumoni – omhändertagen i primärvård – gjordes ökade insatser för erhålla sputumprov från berörda patienter [2]. De patienter som misstänktes ha pneumoni uppmanades att spontant hosta upp ett sputumprov. I de fall där detta misslyckades fick patienten inhalera nebuliserad hyperton (3-procentig) koksaltlösning för att […](0 kommentar)

Primärvårdsstudie bekräftar: Hög dödlighet hos hypertonipatienter
med typ 2-diabetes

Hypertonipatienter har trots farmakologisk behandling en högre morbiditet och mortalitet än normotensiva individer. Det är mycket vanligt att hypertoni är kombinerad också med andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Även typ 2- diabetes är vanligt förekommande hos hypertonipatienter. Vid vårdcentralen i Skara har en särskild diabetesmottagning funnits sedan 1975 och en hypertonimottagning sedan 1977. I slutet av […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Urinvägsinfektion« var tarmvred

Den 64-åriga kvinnan hade tidigare genomgått en galloperation. Den 22 augusti 2004 insjuknade hon med buksmärtor och illamående. Två dagar senare sökte hon vid vårdcentralen och undersöktes av distriktsläkaren. Enligt journalen hade hon värk i buken, som var uppsvullen. Hon hade ätit dåligt och mått illa, men hon hade inga urinvägssymtom. Vid undersökningen var buken […](0 kommentar)

»I sådana fall bör man vara frikostig med EKG-undersökningar vid bröstsmärta«

Den 62-årige mannen, som varit rökare, hade sedan tidigare högt blodtryck och förhöjda blodfettvärden. Han sökte den 14 juni 2004 på vårdcentralen för bröstsmärtor. En EKG-undersökning var normal och besvären bedömdes av distriktsläkaren som en inflammatoriskt utlöst smärta i övergången mellan revben och bröstben och patienten ordinerades ett antiinflammatoriskt läkemedel. Den 23 juni sökte patienten […](0 kommentar)

»Muskelsträckning« var hälseneruptur med diastas

Den 36-årige mannen kom till vårdcentralen den 8 september 2004 på grund av smärtor i höger vad. Han hade blivit sparkad på vaden under en fotbollsmatch två veckor tidigare och hade sedan dess lidit av hälta och värk samt svårigheter att belasta foten. Distriktsläkaren undersökte hans underben och fotled, men noterade varken svullnad eller rodnad. […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Skillnaden mellan modafinil och amfetamin

Amfetamin är ett indirekt verkande sympatomimetiskt ämne med uttalad stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. Amfetamin stimulerar frisättningen av biogena aminer från nervändarna både centralt och perifert. Legala indikationer för amfetamin är narkolepsi och hyperaktivitet hos barn [1]. Även modafinil är ett centralverkande sympatometikum och används för behandling av narkolepsi. I Fass klassas det som […](0 kommentar)

Nya böcker

Encyklopediska standardverk för medicinsk terminologi

Två svenska standardverk för medicinsk terminologi har kommit ut i nya upplagor igen, den fjärde för vardera. Första upplagan av »Medicinsk terminologi« (här kallad MT) kom 1974, men byggde på traditionen från Acke Renanders berömda ordbok, som i sin tur gick tillbaka på ännu tidigare verk ända sedan Carl Sundbergs »Medicinsk Ordbok« från 1926. Den […](0 kommentar)

Äldrevårdscentral för multisjuka äldre?

Gunnar Akner är docent i geriatrik, överläkare vid Äldreforskning nordväst och styrelseordförande i Svensk förening för geriatrik och gerontologi sedan 1999. Boken grundar sig till en del på de fakta och problem som kom fram i SBU-rapporten »Evidensbaserad äldrevård« (2003) och i den statliga utredningen »SENIOR 2005«, i vilka bägge publikationer Akner medverkade. Bristande överblick […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Det är som om vi inte står ut med utländsk, snabb, proffsighet?

Den som reser har alltid något att berätta, sägs det. Alla vi som skrivit eller fått ett vykort vet vad vi talar om. Turistens berättelser är ofta förutsägbara klichéer om väder och sightseeing. Vi svenskar är beresta och kan berätta om många exotiskt osvenska platser. Men ibland tvingas vi överge turistens ytliga skumma-på-ytan-liv och gå […](0 kommentar)

Ledare

Släpp forskningen loss!

Från och med den 1 juli öppnar vi Läkartidningens elektroniska fulltextarkiv: alla artiklar äldre än två år blir fritt tillgängliga. Det innebär att läkare, annan sjukvårdspersonal, studerande inom vårdutbildningar, politiker och intresserade lekmän kan läsa artiklarna i fulltext, helt utan kostnad! Tack vare Internet finns tekniken som gör det möjligt att samla, nå och fritt […](0 kommentar)

Nu måste vi lugna ner oss!

Läkare är sjukare nuförtiden, och framför allt är de sjukare av stress. Enligt BMJ plågas läkare i högre grad av psykologiska besvär än andra motsvarande professioner. Varför är det så? Enligt stressgurun Christina Maslach, professor vid University of California, Berkeley, kan för stor arbetsbelastning, brist på kontroll över den egna arbetssituationen, tidspress, brist på bekräftelse, […](0 kommentar)

Samvetsklausul som surrogat för samvete

Läkare och sjuksköterska kan åberopa en samvetsklausul för att slippa delta i behandlingar som strider mot deras religiösa eller moraliska övertygelse, exempelvis aborter eller undanhållande av livsförlängande behandling. Den i USA alltmer intensiva debatten om födelsekontroll, mänskliga celler och stamcellsforskning har lett till att fler grupper inom hälsosektorn kräver att få styra sitt arbete utifrån […](0 kommentar)

Notiser

Vårdcentral för hemlösa inrättas i Göteborg

En vårdcentral för hemlösa ska inrättas i Göteborg. Primär- och tandvårdsstyrelsen har ställt sig positiv till att utveckla en sådan verksamhet. Under våren har en tillfällig vårdcentral för hemlösa funnits på Hisingen men nu ska verksamheten permanentas på andra sidan älven. Tanken är en mindre organisation till att börja med; läkare 12 timmar i veckan, […](0 kommentar)

Kommunal plattform för bättre arbetsmiljö

Kommuner och landsting ska bli mönsterarbetsplatser. Det säger Kommunal och socialdemokraterna i en nyligen antagen gemensam plattform för utveckling av den kommunala arbetsmarknaden. Bland målen kan noteras att sjukfrånvaron inom fem år inte ska vara större än på den övriga arbetsmarknaden. Då ska även antalet tillfälliga anställningar ha minskat till 10 procent och deltiderna vara […](0 kommentar)

Nedkylning kan minska risken för håravfall

Det finns ett begränsat, respektive ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att användning av kylmössa i samband med cytostatikabehandling minskar risken för håravfall. Det skriver SBU i en ny Alert-rapport. Bäst effekt har kylmössa då icke taxaninnehållande cytostatika används, men även då taxaner ingår i behandlingen kan metoden fungera. SBU skriver dock att det krävs […](0 kommentar)

Stopplagen antagen av riksdagen

Den 15 juni antog riksdagen efter en lång debatt den omdiskuterade stopplagen (se LT nr 11/2205). Debattörerna från det borgerliga lägret poängterade gång på gång att de har för avsikt att riva upp den omedelbart om de skulle vinna nästa val, eftersom de anser att det är en onödig lag. – Har vi jättestora problem […](0 kommentar)

Arbetsgrupp tar fram råd om hantering av forskningsmaterial

Styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har nu beslutat att tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram ett informationsmaterial för hur forskare ska hantera integritetskänsligt forskningsmaterial, inom ramen för gällande lagar och regler. I styrelsen sitter en av de åtalade vid den nyligen avslutade rättegången vid Göteborgs tingsrätt rörande forskningsmaterial om ADHD/DAMP, rektor Gunnar […](0 kommentar)

Tillgång till Läkemedelsförteckningen dröjer

Trots att apoteken börjar registrera uttag av förskrivna läkemedel den första juli dröjer det innan förskrivarna får tillgång till informationen i registren. Apoteket har nämligen inte löst frågan om hur det ska gå till. Carina Tellinger på Apoteket AB säger att framåt årsskiftet bör uppgifter kunna hämtas via en webblösning. Man arbetar dock på att […](0 kommentar)

Pågående epidemi av ovanlig könssjukdom

Epidemin med den ovanliga könssjukdomen lymfogranuloma venerum (LGV), som drabbar män som har sex med män, pågår fortfarande i Europa. Totalt har 352 fall av sjukdomen bekräftats i Västeuropa, varav 144 fall rapporterats från Nederländerna och 142 från Frankrike. I Sverige har tre fall av sjukdomen rapporterats, två i Stockholm och ett i Södermanland. Utbrottet […](0 kommentar)

Aktuellt

Regeringen tar fram plan för att bekämpa sjukdomar i tredje världen

Under 2006 kommer Sverige att avsätta 27 miljarder kronor till internationellt bistånd. Det är en rekordsumma, menar folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson som deltog vid hearingen. Det innebär också att regeringen kan fullfölja den ambition i regeringsförklaringen 2004, om en kraftig biståndssatsning på forskning, behandling och prevention av sjukdomar som HIV/aids, malaria, mässling och tuberkulos, […](0 kommentar)

Läkare på Östra sjukhuset avråder allmänheten från akutbesök

Sedan sjukhusen i Göteborg slogs ihop till en administrativ enhet under Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har vissa funktioner och kompetenser koncentrerats till Sahlgrenska sjukhuset. Läkarna som signerat brevet anser att de inte längre kan ta ansvar för de konsekvenser det medför. Bengt Gustavsson, professor och överläkare i kirurgi, är en av dem som skrivit brevet. Han […](0 kommentar)

Skärp kontrollen och inför sanktioner

OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, granskar sina 30 medlemsländers ekonomi ungefär vartannat år och den 9 juni kom den senaste rapporten om Sverige. Enligt den är Sveriges stora utmaning att behålla välfärden när andelen äldre i befolkningen ökar. Fler måste förvärvsarbeta. Att få bukt på sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna är därför centralt. En vanlig […](0 kommentar)

»Försäkringskassan måste ta sitt ansvar«

Kristina Alexanderson är professor vid Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet. Hon presenterade tidigare i år en kartläggning av sjukskrivningsproblemen (LT 11/2005). Att läkarnas sjukintyg, de medicinska underlagen, behöver göras bättre är bra tänkt, menar hon. Av intyget ska framgå om kriterier för sjukpenning föreligger, det vill säga om patienten är sjuk och om sjukdomen […](0 kommentar)

»Allmänläkaren är väl så skickad«

Problemet är bristen på allmänläkare och för lite samverkan mellan andra aktörer, inte att allmänläkare har för stort inflytande över de långa sjukskrivningarna. Det menar Distriktsläkarföreningens ordförande Benny Ståhlberg. –Jag upplever inte att problemet är att allmänläkarna sjukskriver eller att vi skulle lösa problemet genom »second opinion«. Har du en allmänläkare som känner sin patient […](0 kommentar)

Så kan Sverige ändra systemet enligt OECD

Bättre grindvaktsfunktion och kontroll Läkare måste göra noggrannare bedömning av arbetsförmågan och få bättre stöd av försäkringskassan. Att försäkringskassan nekar sjukskrivning i endast 1 procent av fallen jämförs med Norges 17 procent, Danmarks 25 procent och hela 50 procent i Österrike och Portugal. Allmänläkaren är oftast inte rätt person att avgöra ifall någon kan gå […](0 kommentar)

Stora regionala skillnader i behandling av prostatacancer

I år beräknas att cirka 10000 män i Sverige får diagnosen prostatacancer. Cirka 30 procent av dessa nydiagnostiserade fall har lokalt avancerad prostatacancer, och dessa patienter har främst tre behandlingsalternativ att välja på: kirurgisk kastrering, medicinsk kastrering eller antiandrogener. Då AstraZeneca, tillsammans med Riksorganisationen för prostatacancer, ROP, nyligen arrangerade ett presseminarium om behandling av patienter […](0 kommentar)

God säkerhet på sjukhuset anser sjukhusledningen

Lennart Jivegård är själv kärlkirurg och deltar i någon mån i bakjoursverksamheten. Han säger att han inte märkt av att den medicinska säkerheten skulle vara hotad (se artikeln ovan). Lennart Jivegård får medhåll av resten av sjukhusledningen som efter ett möte med Östras verksamhetschefer i ett pressmeddelande meddelar att den medicinska säkerheten på Östra sjukhuset […](0 kommentar)

»Mycket har vi redan åtgärdat«

– Mycket av det som OEDC lyfter fram har vi själva både upptäckt och åtgärdat eller är på väg att åtgärda. Det har lett till att sjukfrånvaron är på väg ordentligt nedåt.Regeringens mål att halvera 2002 års sjukfrånvaro till år 2008 har uppnåtts till en tredjedel, enligt Gårdestig. Försäkringskassans kontrollfunktion kunde ha varit bättre tidigare. […](0 kommentar)

Beslut om specialiteter dröjer

Utredningsarbetet är avslutat efter att både Socialstyrelsens utredning och förslaget från den kompletterande utredaren Lennart Persson remissbehandlats. Som Läkartidningen tidigare berättat, LT nr 9/2005, ställde sig Socialstyrelsen bakom Lennart Perssons förslag att behålla reumatologi som basspecialitet. Däremot vidhöll Socialstyrelsen att klinisk fysiologi bör ingå i en ny specialitet kallad bild- och funktionsmedicin, medan Lennart Persson […](0 kommentar)

Debatt och brev

Men kejsaren är naken…

Få aktiviteter i samhället kontrolleras så noggrant som fördelning av forskningsmedel, antingen dessa kommer från skattebetalare eller från privata fonder och donatorer. Forskare med expertkunskaper bildar ett vetenskapligt råd som ger utlåtanden. De utlåtanden som leder till beslut om medel från forskningsråden är i princip offentliga. Systemet kallas »peer-review«, dvs projekten bedöms av andra forskare […](0 kommentar)

Inget ifrågasättande av vetenskapliga rådet

Ett halvår efter att Lars Terenius lämnade uppdraget som ordförande i Djurskyddsmyndighetens vetenskapliga råd, för han fortfarande fram sin förtrytelse över att jag fattade ett beslut om utdelning av forskningsmedel som inte till punkt och pricka följde det förslag som Terenius och rådet lämnat. Bakgrund Rådet var ombett att lämna förslag på fördelning av 16 […](0 kommentar)

Långsiktiga konsekvenser för anhöriga måste också belysas

Vi har med intresse tagit del av debatten i Läkartidningen om icke-terapeutisk ventilation. Flera författare har understrukit betydelsen av att anhörigas situation uppmärksammas, vilket vi fullständigt instämmer i. De aspekter som tidigare inlägg pekat på rör anhörigas behov av tid för att fatta beslut, möjlighet att få ställa frågor, kontinuitet [1-2], alltså aspekter som rör […](0 kommentar)

Vi måste bli bättre på att värdera nytta och risk med läkemedel

Jan Håkansson och Peter Rosenberg påstår i sin artikel »Vart tog principen om försiktighet vägen?«, Läkartidningen 18–19/2005 (sidorna 1432-4), att det fanns välgrundade misstankar om ökad kardiovaskulär risk med coxiber redan år 2000. Det stämmer inte för celecoxib. Misstankarna till följd av signaler i kliniska studier gällde en coxib, nämligen rofecoxib. Håkansson/Rosenberg påstår att flera […](0 kommentar)

Korrespondens

Kommentar angående behandling med elektromagnetiska fält

I Läkartidningen 15/2005 framför Erik Wahlberg och David Bergqvist kritiska synpunkter på behandling med elektromagnetiska fält (EMF) [1]. Författarna förefaller inte ha personlig erfarenhet av behandlingsformen. Den dokumentation som åberopas är inte helt aktuell. Det är visserligen riktigt att det i en Cochrane-rapport [2] från 2001 anges att man inte har påvisat signifikant effekt beträffande […](0 kommentar)

Sömnapné – en underdiagnostiserad åkomma?

För omkring tio sedan år fick jag i samband med en bypass-operation, på grund av instabil angina pectoris, för första gången uppleva sjukvården ur patientperspektiv. Jag skrev då en artikel [1], i vilken jag framhöll att läkare som på grund av sjukdom lärt känna sjukvården inifrån är en resurs för en säkrare sjukvård. Under de […](0 kommentar)

Skolhälsovård, företagshälsovård och grenspecialitet

I ledaren i Läkartidningen 16/2005, »Satsa på företagshälsovård!« pläderar Susann Asplund Johansson för utbyggnad av företagshälsovården. För mig ligger det nära till hands att föra över resonemanget på skolhälsovården. Sedan 1830-talet har skolläkare funnits inom skolväsendet, och år 1919 infördes skolsköterskor med uppdrag att agera »lusfröken«. Dagens skolhälsovård (SHV) banar väg för ett bredare anslag. […](0 kommentar)

Gengasepidemin och en väsentlig hematologisk upptäckt

Tore Leonhardts uttömmande och sakliga artikel om den svenska gengasepidemin under andra världskriget visar hur kännedom om en diagnos, som bygger på diffusa och subjektiva symtom såsom yrsel, trötthet, huvudvärk och diverse andra smärtförnimmelser, kan framkalla en lokal epidemi [1]. Leonhardt drar en parallell med härjningarna av amalgamsyndromet i slutet av 1900-talet, då många skräckfyllda […](0 kommentar)

Önskvärt tona ned marknadsföringen till dess kontrollerade resultat föreligger

Vi har följande synpunkter: 1. Vår avsikt med artikeln var mycket riktigt en kritisk granskning av en behandlingsmetod som erbjuds bla patienter med extremitetsischemi, eftersom vi dels som läkare arbetar med dessa patienter, dels är involverade i ett SBU-projekt om handläggning av patienter med just extremitetsischemi. Efter att ha tagit del av artikeln av Canedo-Dorantes […](0 kommentar)

Inga belägg för att sänkning av PSA-nivån hjälper oss att hitta de fall av prostatacancer som leder till morbiditet och mortalitet

I en intressant artikel i LT 20/2005 (sidorna 1519-21) presenteras remissflödet till en urologisk specialistläkarmottagning under år 2000. Syftet har varit att kartlägga detektion av prostatacancer hos män över 50 år i materialet. Författarna fann att nästan 20 procent diagnostiserades med prostatacancer och att enbart förhöjt PSA-värde korrelerade med denna diagnos. Däremot hade inget symtom […](0 kommentar)

Att sänka S-PSA-gränsen från 4 till 3 µg/l är rimligen av värde för män yngre än 65 år

Per-Uno Malmströms inlägg rörande vår artikel om S-PSA-utfallet på en urologmottagning är intressant och innehåller många tänkvärda kommentarer. Det är dock viktigt att komma ihåg att studien handlar om enbart utredning av patienter med symtom eller PSA-förhöjning remitterade för utredning till en urologmottagning. Detta innebär att patienterna är selekterade och bedömda av en annan läkare, […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn och Kalendarium

Ladda ner en pdf ur Läkartidningen nr 26–27/2005 och läs sidan Meddelanden. Klicka på knappen “Läs artikeln som PDF” här till höger.(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Antalet hudcancerfall ökar – även bland yngre

En kraftig incidensökning av hudcancer har noterats de senaste decennierna. Det rör sig huvudsakligen om tre hudcancerformer: malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer (med dess förstadium aktiniska keratoser). Förutom dessa finns en rad betydligt ovanligare tumörtyper som inte kommer att beröras i denna artikel. Behandlingen av dessa tre former (Fakta 1) har traditionellt genom åren bestått […](0 kommentar)


Paleolitisk kost
och evolutionsmedicin:
nyckel till västvärldens sjukdomar

På senare år har evolutionsläran börjat tillämpas mer systematiskt inom medicinen, och ibland har dessa ansatser förts samman under beteckningen evolutionsmedicin (eng evolutionary medicine, Darwinian medicine) [1]. Evolutionsmedicin och sjukdom Frågor om hur sjukdomar och symtom uppstår besvaras här i evolutionära termer snarare än i cellbiologiskt eller fysiologiskt perspektiv. Inom evolutionsmedicinen är man mer intresserad […](0 kommentar)

Replik: Den paleolitiska kosten bör tas med en stor nypa salt

Under en resa till Lappland 1732 blir den unge Linné fängslad av samernas enkla livsföring. Den förmenta ursprungligheten och naturenligheten han observerade inspirerade hans tankar kring kosthåll och hälsa, satta på pränt redan 1733 i Diaeta naturalis [1]. I 136 hälsoregler med efterföljande förklarande exempel lägger Linné, omväxlande på svenska och latin, ut texten om […](0 kommentar)

Slutreplik: Paleolitisk kost handlar om hälsa inte om viktnedgång

Det är sant att man inte kan veta precis vad förfäderna har ätit i varje enskild nisch under människans utveckling. Det säger sig självt att kosthållet har varierat över tid och rum ända sedan primatstadiet [1]. I den meningen finns det ingen bestämd »paleolitisk« eller »ursprunglig« kost. Men det har ingen påstått, och det är […](0 kommentar)

Central venkateter och malign sjukdom

Centrala venkatetrar (CVK) och venportar används för att få en säker och varaktig venös infart, särskilt hos personer med allvarliga sjukdomar. Dessa katetrar har blivit en allt vanligare orsak till djup ventrombos i övre extremiteten och till nosokomiala infektioner. Trombos i vena subclavia och vena cava superior, eller motsvarande i nedre delen av kroppen, kan […](0 kommentar)

Se upp för tularemi även i södra Sverige!

Tularemi orsakas av Francisella tularensis. Värddjur är sorkar, möss och andra gnagare, och smittan sprids vanligen till människa av infekterade myggor. Fästingar har också misstänkts för att vara smittbärare. Människan kan också smittas genom direkt kontakt med ett smittat djur eller genom inandning av damm som är förorenat av sjuka djur. Det typiska förloppet vid […](0 kommentar)

Addisons sjukdom under graviditet – ett diagnostiskt dilemma

Addisons sjukdom (Mb Addison) är en ovanlig endokrinologisk sjukdom med en prevalens av 5–10 per 100000 invånare och en incidens av cirka 8 per miljon invånare och år. Den kan förekomma isolerad eller som del av autoimmunt polyglandulärt syndrom (APS). Ofta är den associerad med autoimmun tyreoideasjukdom (hos 70 procent) och diabetes mellitus typ 1 […](0 kommentar)

Medicinhistorisk paus

Gertrud Gussander – kvinnlig kirurgpionjär som byggde eget sjukhus

En vinterdag 1909 får fanjunkaren Anders Johan Dahl, ordförande i kommunalnämnden i Gagnef, ett oväntat besök. Det är doktor Gertrud Gussander, som kommit åkandes i häst och släde. Ärendet är att hon vill köpa 10000 m2 tomt på den udde som bildas där Väster- och Österdalälven flyter samman. Där, på en av de naturskönaste platserna […](0 kommentar)

Medicinens språk

Medicinens språk: Varför detta fikonspråk – och för vem?

Herr Redaktör! Som urgammal läkare och prenumerant på tidningen, kan jag snart inte öppna något nummer, utan att bli f-d! Varför detta »fikonspråk«? – och för vem? Såväl läkare som tandläkare, sjukgymnaster och apotekare vet väl att det heter colon, rectum etc. Varför då skriva colorektal kirurgi? – Varför skriva kardiolog, då det heter cardiolog? […](0 kommentar)

Replik: Med motivet mesta möjliga mening

Det gläder oss att du läser Läkartidningen, men det är nog ganska selektivt, för vi har skrivit mycket om problemet med hur man ska stava medicinska termer. Det är snart 20 år sedan Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård bildades, och Läkartidningen har hela tiden varit starkt engagerad i dess verksamhet. År 1993 publicerade kommittén […](0 kommentar)