Nr 28 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

TBE-vaccinerna är utbytbara – men inte helt

Vi har i vårt land tillgång till två vacciner mot fästingöverförd, virusorsakad hjärninflammation (TBE, tick-borne encephalitis): FSME-immun (Baxter) respektive Encepur (Chiron/Meda). FSME-immun har saluförts i Sverige i över 20 års tid och har under årens lopp genomgått smärre successiva förändringar. Encepur registrerades i sin nuvarande gelatinfria beredningsform på den svenska marknaden år 2001. Båda vaccinerna […](0 kommentar)

Nya Rön

Patofysiologi, diagnostik och behandling vid septisk chock – bred översiktsartikel sammanfattar nuvarande kunskap

En översiktsartikel i Lancet [1] har sammanfattat patofysiologi, diagnostik och behandling av septisk chock. Artikeln, som finns med på Lancets 12-i-topp-lista, ger en översiktlig och bra överblick av nuvarande kunskap inom området. I ett avsnitt om patofysiologi beskrivs mekanismer och roller för receptorer, leukocyter, endotel och samspelet mellan pro- och antiinflammatoriska mediatorer, organdysfunktion samt betydelsen […](0 kommentar)

Unik longitudinell studie har följt familjer med hög respektive låg risk att drabbas av depression över tre generationer

Att depression går i släkten är välkänt. Risken att insjukna i depression är dubbelt så stor hos förstagradssläktingar till deprimerade individer som hos kontroller. Faktorer som tidigt insjuknande och återkommande depressioner är associerade med en ökad anhopning av egentlig depression inom en familj. En amerikansk longitudinell, retrospektiv familjestudie har undersökt psykisk funktionsförmåga och förekomst av […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Konsten att både bunta ihop det svårförenliga och slå sönder det sammanhängande

Någonstans och någon gång måste det ha hänt, det kan ha varit på Journalisthögskolan i forntiden, kanske i något som poeten och läraren Bengt Nerman sa; hur som helst ställdes abstraktionsstegen in i min tankevärld. Det är förstås en bild – inte har talare, skribenter, politiker, byråkrater och alla vi andra någon konkret lättmetallstege att […](0 kommentar)

Äta vår nästa?

Människan ska leva sunt så att hon håller sig frisk (tills hon eventuellt dör). Detta är en grundtanke bakom vegetarianismen. Vegetarianismen har vad jag sett tre olika motiv. Först ett medicinskt: Kött är skadligt för hälsan, medan grönsaker är nyttigt; alltså ska den som vill leva väl och länge äta grönt och frukt och tacka […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Kateterinterventioner vid medfödda hjärtfel alternativ till öppen kirurgi

Utvecklingen av kateterteknik är en direkt följd av tidiga radiologiska landvinningar, som punktionsteknik och angiografi. Kontrastangiografin var i bruk redan på 1930-talet men var svår att utföra, då tekniken byggde på direktpunktion eller friläggning av kärl. För modern perkutan punktionsteknik spelade den svenske radiologen Sven Ivar Seldinger en avgörande roll. Genialt och enkelt beskrev han […](0 kommentar)

Lindrig utvecklingsstörning – dags att se över definition och terminologi

I Skolverkets Faktablad anges att: »Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda går i särskola. Till särskolan räknas den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Ungefär 3 procent av eleverna i Sverige, det vill säga drygt 20 000 barn och ungdomar går i särskolan (2002)« [1]. Vårt arbete […](0 kommentar)

Barnkardiologi
– en svensk angelägenhet

Medfödda hjärtfel har sedan 1930-talet varit den vanligaste orsaken till död i nyföddhetsperioden hos fullgångna barn i Sverige. Andra barn växte upp med cyanotiska hjärtfel, morbus caeruleus, tex Fallots tetrad, eller med kronisk hjärtsvikt som ledde till pulmonell hypertension, sk Eisenmengers syndrom, med svår cyanos och död i tidig vuxen ålder. Diagnostiken gjordes med enkla […](0 kommentar)

Långtidsöverlevnaden vid diabetes har successivt förbättrats

Varför klarar sig vissa patienter med diabetes under lång tid utan allvarliga komplikationer? Detta är en fråga värd att studera. Därigenom har man möjlighet att få en uppfattning om potentiella skyddsmekanismer beträffande sjukdomen och dess komplikationer. Insulinbehandling av diabetes introducerades 1923. Härigenom möjliggjordes överlevnad under längre tid än de få år som kunde uppnås vid […](0 kommentar)

Kvinna fick akut hepatit efter intag av bantningspiller inköpt via Internet

Användningen av naturmedel har rapporterats öka i västvärlden, och Internet har helt säkert bidragit till att öka tillgängligheten för en bred arsenal av olika okontrollerade produkter. En ung kvinna insjuknade akut i en hepatitliknande bild efter cirka en månads intag av ett bantningspiller, Termoxical, inköpt via Internet. Pillret anges innehålla 10 mg usninsyra och är […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Asylsökande barn – myndigheter väntar och kräver »fakta på bordet«

Ansvariga myndigheter kan reagera på två sätt då de konfronteras med okända och chockerande beskrivningar av barns krisreaktioner, tex då asylsökande barn under mycket lång tid blir passiva och apatiska. Det första sättet, och det mest vanliga, är att myndigheterna vill ha fakta på bordet, dvs statistik, innan de handlar. Detta kallar vi den reaktiva […](0 kommentar)

Rättsmedicinalverket får ansvaret för rättsintyg

I dag har inte någon myndighet ett särskilt ansvar för verksamhet med utfärdande av rättsintyg. Detta innebär att ett samlat och övergripande ansvar för kvalitetssäkring och utbildning har saknats. Den 1 januari 2006 träder en ny ordning för utfärdande av rättsintyg i kraft. Rättsmedicinalverket får då huvudansvaret för verksamheten med utfärdande av rättsintyg och ska […](0 kommentar)

»Open access« inte bara en vision

Hösten 2003 antog ett antal europeiska forskningsorganisationer den sk Berlindeklarationen om fri tillgång till forskningsresultat (»open access«). Idag har ett 50-tal europeiska forskningsorganisationer undertecknat deklarationen. I Sverige har den skrivits under av SUHF, som representerar Sveriges alla universitet och högskolor. Nyligen undertecknade också Vetenskapsrådet deklarationen. Även i USA har rörelsen vunnit mark. NIH, National Institutes […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Det är inte ovanligt att kärlkramp eller hjärtbesvär kan ge symtom som kan likna bukbesvär«

Vid tre tillfällen under tiden 27 oktober till 15 december 2004 sökte den 48-årige mannen hos företagsläkaren på grund av bukbesvär. Tillståndet bedömdes som gastrit och behandlades med Omeprazol. Den 21 december sökte han på nytt och besvären uppfattades då kunna bero på esofagit. Han fick tillägg med Gaviscon. Den 26 december sökte han vid […](0 kommentar)

Följde inte rutinerna för makroskopisk hematuri

En tidigare frisk 68-årig man lades den 6 mars in akut på urologiska kliniken på grund av kraftig blödning från urinvägarna, vilken pågått några veckor och föranlett antibiotikabehandling. Urin togs till cellanalys. Vid utskrivningen den 7 mars beställde läkaren urografi och planerade för återbesök efter åtta veckor med cystoskopi och cellprovtagning från prostata. Cellanalysen besvarades […](0 kommentar)

Fel att låta en så oerfaren läkare utföra en så stor och svår operation

Den 65-åriga kvinnan sökte sjukhus akut på grund av buksmärtor. Man fann en cancertumör i tjocktarmen vid gränsen mot ändtarmen och hon opererades nästa dag, den 1 augusti. Vid ingreppet, som utfördes av ST-läkaren och kirurgen, avlägsnades den tumörbärande delen av tarmen samt vänster äggledare och äggstock. Den 13 augusti skrevs patienten ut till hemmet. […](0 kommentar)

Borde ha undersökt kvinnan med buksmärtor som visade sig ha utomkvedshavandeskap

Den 21-åriga kvinnan sökte på en vårdcentral för ryggsmärtor. Ett urinprov visade på blod i urinen och hon uppmanades återkomma om tre dagar för nytt urinprov. Hon sökte samma dag på sjukhus då smärtorna hade flyttats till buken och tilltagit. Onkologen tog prover och rekommenderade henne att uppsöka vårdcentralen som planerat. Opererades akut Då kvinnan […](0 kommentar)

Borde sett till att kvinnans problem utreddes vidare på grund av misstanke om utomkvedshavandeskap

Den 24-åriga kvinnan, undersöktes den 19 oktober 2004 av läkare i tidig graviditet. Bedömningen då var att det troligen rörde sig om ett tidigt missfall. Två veckor senare återkom blödningar och buksmärtor. Hon gjorde i hemmet graviditetstest, som visade på att graviditetshormonet ökade. Den 11 november undersöktes hon av gynekologen med, enligt journalen, ultraljud och […](0 kommentar)

Debatt och brev

Klok läkemedelsprioritering frigör resurser

Vi tackar för intresset för vårt inlägg i LT22/2005 (sidorna 1751-2) om Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) hantering av Inspra och debatten om läkemedelskommittéernas (LKs) existensberättigande. Vi kommenterar inläggen från Karl Swedberg (KS; publicerat i LT24/ 2005, sidan 1924), Bengt Jönsson (BJ), Åke Ohlsson-Önerud och Billie Pettersson (Pfizer) samt sex LK-representanter ur LFN utifrån de olika problemställningarna. 1. […](0 kommentar)

Läkemedelskommittéerna behövs inte – terapirekommendationer utfärdas ändå

Paul Hjemdahl och Rickard Malmström (HoM) ansluter sig med sitt inlägg i LT 22/2005 (sidorna 1751-2) till andra representanter för läkemedelskommittéerna (LK) som kritiserat Välfärdspolitiska rådets rapport (SNS 2004). Deras inlägg tar upp viktiga frågor om introduktionen av nya läkemedel och visar omedvetet också varför det är tid för en omprövning av LKs roll. Sjukvårdens […](0 kommentar)

Klarläggande om indikationer och kostnadseffektivitet för Inspra

I ett inlägg i Läkartidningen 22/2005 (sidorna 1751-2), angående läkemedelskommittéernas ställning, använder Rickard Malmström och Paul Hjemdahl Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) värdering av Inspra (eplerenon) som exempel. Tyvärr innehåller artikeln en del faktafel som förvirrar begreppen. Läkemedelsförmånsnämndens syn Inspra har bedömts som kostnadseffektivt av LFN vid postinfarktsvikt och inte vid svår hjärtsvikt, alltså en annan indikation och […](0 kommentar)

Inspra och Läkemedelsförmånsnämnden: Var kommer läkemedelskommittéerna in?

Vårdens verklighet ser annorlunda ut än debattens. Genomsnittspatienten i debatten och i de kliniska prövningarna är sällsynt i vårdens vardag. Det innebär att vårdpersonalens uppgift är att i samråd med patienten och utifrån bästa möjliga kunskapsunderlag överbrygga denna motsättning mellan tillgänglig dokumentation och den enskilde patientens unika situation. Kärnan i en läkemedelskommittés arbete är just […](0 kommentar)

Korrespondens

Neuroradiologisk undersökning motiverad

Dr Fagius ifrågasätter i sin kommentar vårt förslag till handläggning av transitorisk global amnesi (TGA). Artikelns syfte är i första hand att framhålla att TGA förekommer även hos yngre. Det är dock betydligt ovanligare än hos äldre, och utredningen av yngre individer har anpassats därefter, med tanke på möjliga differentialdiagnoser. Vi anser således att det […](0 kommentar)

Skall rättvisan vara blind?

Bengt HJohansson tar upp en principiellt viktig fråga rörande referentbedömning. Skall granskningen ske enkelblindat (referenten är anonym för författaren men författaren känd för referenten), dubbelblindat (referenten anonym för författaren och författaren anonym för referenten) eller helt öppet (granskaren och författaren vet varandras namn)? Enkelblindning vanligast Enkelblindning är i särklass vanligast idag i medicinska tidskrifter. Dubbelblindning […](0 kommentar)

Skribenten bör få veta vem som granskat artikeln

Då en artikel som sänds för publicering i Läkartidningen blir föremål för referentbedömning får referenten kännedom om vem som är författare. Det är inte något allmänt accepterat förhållande vid referentbedömning i vetenskapliga tidskrifter. Uppfattningen att referenten skulle bedöma artikeln likvärdigt oavsett kännedom om vem som är författare är inte trovärdig. I stället kan man i […](0 kommentar)

TGA:Utredningen kan stanna vid klinisk bedömning!

Christer Nilsson och medarbetare gör [1] en värdefull genomgång av fenomenet transitorisk global amnesi (TGA) utifrån beskrivningen av tre unga, friska personer som drabbats av symtomet. TGA är välkänt för neurologer; likaså välkänt är att det är ett godartat tillstånd. Fenomenet är inte lika bekant för andra läkarkategorier, varför information om det är viktig. Kunskap […](0 kommentar)

Låt bli att allergitesta i hemmet!

Jag har som pediatriker träffat på en hel del mjölkallergiker. Håller de sig strikt till en mjölkfri diet mår de bra, har inga besvär och kan leva ett normalt socialt liv. De har uppfyllt målen för en allergiker. Föräldrarna berättar att många inom sjukvården säger åt föräldrarna att de frekvent skall testa om barnet tål […](0 kommentar)

Lättare välja bästa operatör

Rubriken är hämtad från Dagens Nyheters ekonomisektion den 18 juni 2005. Präglad av yrket trodde jag att innehållet skulle spegla svårigheten att välja rätt person att hålla i kniven. Artikeln inleddes med att priset var viktigt, och så långt var allt gott och väl. När journalisten sedan började gå in på kvalitetsaspekter som täckningsgrad, support […](0 kommentar)

Hur du står när du kissar – säger det något om prostataförstoring?

Symptomen vid prostataförstoring finns beskrivna i läroböcker, i broschyrer och på nätet. Om svag urinstråle med avbrott, startsvårigheter, täta trängningar, tendens till krystning, efterdropp och dålig tömning står att läsa både på urologernas hemsida och om man tar del av nätdoktorers och skattningsskalors beskrivningar. Vi har själva upplevt en del av dessa tecken sista åren […](0 kommentar)

Sköterskeledd b-sjukvård?

Under vinjetten »Nyklippt« på ledarsidan i Läkartidningen 20/2005 citeras ur en artikel i Medicinsk Axess 2/2005, om vad vi ska ha allmänläkare till, skriven av allmänläkaren Björn Olsson. Olsson summerar sjuksköterskornas roll i den allmänmedicinska revirstriden med bla orden »Eller så får vi en sköterskeledd b-sjukvård präglad av bristande kontinuitet, opersonlig och bemannad med de […](0 kommentar)

Nya böcker

Anestesibok i ny upplaga

Redaktörerna har lyckats samla 69 författare (60 i föregående upplaga). De representerar samtliga universitetsorter, men hämtas också från flera länssjukhus och från utlandet (Reykjavik och Seattle). Sex kapitel har helt eller delvis fått nya författare, och två kapitel har omarbetats särskilt grundligt: »Risk och säkerhet« och »Försörjning med medicinska gaser«. Det förstnämnda har gått från […](0 kommentar)

Ny bok inom ett nytt ämnesområde

En ny dansk bok om motion på recept – motion som behandling. Det har under det senaste årtiondet skett en markant ökning av antalet vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa/ohälsa. Trots att ämnesområdet fysisk aktivitet i forskningssammanhang är ett relativt ungt område har genomslaget varit stort, och det […](0 kommentar)

1900-talets psykiatri i ett sjukhus perspektiv

Kanske vill författarna med den underfundiga boktiteln «Mot nordliga vindar skyddad. Psykiatrisk vård, patienter och Säters sjukhus under 100 år« påminna oss om att de tidigare sinnessjukhusen trots allt skyddade mot väder och vind. Idag saknar nämligen en del allvarligt psykiskt sjuka både vårdplats på sjukhus och egen bostad och vistas därför ute på gator […](0 kommentar)

Ledare

Sjukvård i fokus

Så har årets politikervecka i Almedalen avslutats, en vecka som många anser har tagits över av intresseorganisationer, fackföreningar och näringsliv. 150 organisationer arrangerade närmare 250 seminarier och möten, allt för att vara med och sätta dagordningen för den politiska debatten. Även de informella mötena är viktiga, att på ett otvunget sätt träffa och diskutera med […](0 kommentar)

Aktuellt

Biobankslagen krånglig och bör revideras

Socialstyrelsens nationella uppföljning våren 2005 av Biobankslagens tilllämpning har innefattat enkäter, intervjuer med olika personalgrupper, journalgranskningar samt besök vid biobanker. Det framgår av bland annat landstingens enkätsvar, att lagen har inneburit stora kostnader. 13 av de 21 landstingen menade att kostnaderna inte var godtagbara ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Göran Mellbring vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i […](0 kommentar)

»Landstingens tid är förbi«

En panel bestående av idel kvinnor var nästan helt eniga med Kristina Axén Ohlin (m) som ansåg att landstingen i sin nuvarande form inte fungerar. – Landstingens tid är förbi, sa hon. Allra vassast i sin kritik mot landstingen var samhällsdebattören Monica Renstig. –Landstingen har inte lyckats särskilt bra hittills, de har inte anpassat sitt […](0 kommentar)

Arbetsmarknadspolitik när läkare skriver sjukintyg

Allra enigast var debatten i seminariet med rubriken »Ägnar sig sjukvården åt arbetsmarknadspolitik?«. Och allra tydligast i sitt »ja« var Anna Hedborg, tidigare generaldirektör för Riksförsäkringsverket. Som belägg för det exemplifierade hon med uppgifter ur de debattskrifter (se även artikel på sidan 2053) hon nyligen utkommit med i egenskap av regeringens särskilda utredare av socialförsäkringen […](0 kommentar)

Sjukförsäkringen för mjuk anser Anna Hedborg

Tankarna utvecklas i två nya debattskrifter. Budskapet är delvis detsamma som i OECDs senaste Sverige-rapport, se LT nr 26–27/2005. Tillämpningen av sjukförsäkringen måste stramas upp för att bli mer rättvis och fungerande, enligt Socialförsäkringsutredningen. Försäkringen har tilllämpats i strid mot principen om likabehandling, olika både över tid och geografiskt. Otydlig tillämpning skapar otrygghet –Att sjukfrånvaron […](0 kommentar)

Allmänläkarna bör träffa fler patienter anser OECD

Den svenska sjukvården är bra i en internationell jämförelse, men det finns problem att lösa, enligt OECDs senaste ekonomiska rapport om Sverige som publicerades i juni. Att den svenska vården är decentraliserad har möjliggjort innovationer och flexibilitet, men det finns stora geografiska skillnader i effektivitet, kvalitet, medicinsk handläggning och förskrivning. Antalet landsting bör därför minskas […](0 kommentar)

Ingen ökning av specialister i allmänmedicin trots satsning

Förra året utfärdades 265 specialistbevis i allmänmedicin. Det visar Socialstyrelsens senaste statistik över hälso- och sjukvårdspersonal som publicerades i juni. Av dessa 265 kan man räkna bort omkring 40 utländska läkare som aldrig folkbokförts i Sverige. Möjligen kan de ha haft ett kortare vikariat men de har inte stannat i landet. Det gör att den […](0 kommentar)

Nio fördelade miljarder gav ingen utveckling inom sjuk- och hälsovård

yySocialstyrelsen har nu kommit med sin slutrapportering om den Nationella handlingsplanen. Återkommande konstateras få eller små skillnader inom handlingsplanens områden . Som exempel kan nämnas målet att alla invånare som så önskar ska få tillgång till och kunna välja en läkare i primärvården. Trots det har lika många svenskar, 40 procent av befolkningen, idag en […](0 kommentar)

Etisk plattform för samarbete

Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har utsett förra statsrådet Bengt Lindqvist till utredare av samarbetet mellan läkemedelsföretag och handikapporganisationerna. Syftet är att formulera en etisk plattform för samarbetsformerna. I ett pressmeddelande säger Richard Bergström, LIFs VD, att samarbetet med handikappförbunden måste grundas på av samhället accepterade regler. Efter ett radioprogramet »Kaliber« (P1, den 1 maj 2005) som handlade […](0 kommentar)

Fortsatt kritik av Sahlgrenskas ortopedi

Regionrevisorerna i Västra Götalandsregionen har följt upp hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, i Göteborg åtgärdat de brister rörande bisysslor, gräddfiler och jäv inom ortopedin. En del har hänt, men mest på administrativ nivå. Få åtgärder har märkts ute i organisationen. När det gäller läkarnas bisysslor är revisorerna inte nöjda. Den nya stramare policyn, som antogs i […](0 kommentar)

Gillberg överklagar fällande dom

Christopher Gillberg var inte direkt ansvarig för att de begärda forskningshandlingarna lämnades ut, i enlighet med tidigare domslut i kammarrätten. Det skriver Göteborgs tingsrätt i domslutet, och pekar på att frågan hade förts upp på rektorsnivå. Ändå väljer en enig tingsrätt att döma honom för tjänstefel, som även bedöms som uppsåtligt, till villkorlig dom och […](0 kommentar)

Medicinens ABC

Misstänkt akut koronart syndrom

Bröstsmärta som inger misstanke om instabil angina pectoris eller hjärtinfarkt (tillsammans benämnda akut koronart syndrom, AKS) är den vanligaste orsaken till akutsjukvård i Sverige [1]. AKS är också den vanligaste allvarliga orsaken till akut bröstsmärta. nAllmän bedömning Som alltid på akutmottagningen måste man först bedöma luftväg, andning och cirkulation (ABC – Airway, Breathing, Circulation). Man […](0 kommentar)