Nr 34 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Polyesternät stramar till sviktande hjärta

Hjärtsvikt är idag ett ökande medicinskt problem, inte minst i den åldrande befolkningen, och det finns anledning att befara ett större antal patienter med behandlingskrävande svikt de närmaste åren. Dessbättre har nyligen presenterade siffror från Socialstyrelsen pekat mot en lägre incidens av hjärt–kärlsjukdom i vårt land i framtiden. Den överväldigande majoriteten av dessa patienter kan […](0 kommentar)

Nya Rön

Förtidspensionärer högkonsumenter av sjukvård

En stor del av den svenska arbetskraften är förtidspensionerad på grund av sjukdom. Hur de 540000 förtidspensionärerna mår är föga känt. 215 män i åldern 30–54 år som förtidspensionerades under 1981 respektive 1986 och en kontrollgrupp icke-pensionärer omfattande 620 män i motsvarande ålder, alla från Eskilstuna, enkätundersöktes 1989. 152 förtidspensionärer (70,7 procent) och 456 (73,5 […](0 kommentar)

Bilddiagnostisk träffsäkerhet vid screening för ärftlig bröstcancer

Kvinnor med mutation i någon av de gener (BRCA1, BRCA2) som predisponerar för bröst-/ovarialcancer löper en beräknad livstidsrisk på 60–80 procent att få bröstcancer jämfört med den 10-procentiga risken hos kvinnor utan känt ärftlighetsmönster. Magnetisk resonanstomografi (MRT) kan påvisa bröstcancer som inte syns på mammografi och är därför ett komplement vid bröstdiagnostik. Sensitiviteten är hög, […](0 kommentar)

Pisksnärtsskada annorlunda än annan nackvärk

Det har varit svårt att dokumentera den kliniska erfarenheten att sjukdomsbilden vid pisksnärtsskada skiljer sig från annan nackvärk. Scott och medarbetare har dock visat att skillnad föreligger mellan nackvärk efter pisksnärtstrauma och annan nackvärk. Författarna har studerat 29 kroniska pisksnärtsskadade patienter av grad WAD 2, dvs utan neurologiska symtom, med 20 patienter med kronisk nackvärk […](0 kommentar)

Screening för Downs syndrom med tidigt ultraljud tycks inte oroa kvinnor – men bättre riskinformation behövs

Med en ny metod för ultraljudsscreening kan möjligen fler foster med Downs syndrom upptäckas och antalet fostervattensprov minska, jämfört med dagens rutin. Samband har visats mellan ökad vätskespalt i fostrets nacke (nackuppklarning, NUPP), synlig i graviditetsvecka 11–14, och kromosomavvikelser och även andra missbildningar. Tillsammans med moderns ålder och graviditetsvecka kan en riskbedömning för att fostret […](0 kommentar)

Cannabismissbruk i unga år ökar risken för psykossjukdom hos predisponerade individer

Alltsedan 1987 då Andréasson och medarbetare publicerade en registerstudie runt cannabismissbruk vid mönstring till militärtjänstgöring och senare psykosinsjuknande har en association mellan cannabis och psykossjukdom varit allmänt accepterad [1]. En fråga som varit föremål för desto mer debatt har varit om cannabismissbruk är en orsaksfaktor till eller en konsekvens av en psykossjukdom. I en nyligen […](0 kommentar)

Viktigt biverkningsregister svårtolkat rörande SSRI under graviditet och utsättningssyndrom hos nyfödda

Sanz och medarbetare publicerar i en studie resultaten från WHOs biverkningsdatabas rörande rapporterade neonatala komplikationer associerade med moderns intag av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) under graviditet. SSRI är förstahandspreparat vid behandling av depressioner, svåra ångestsjukdomar, tvångssyndrom och social fobi. Vid snabb seponering av SSRI hos vuxna är utsättningssymtom kliniskt och vetenskapligt väldokumenterade. Under en eventuell graviditet […](0 kommentar)

Endast på webben

Artiklar om tuberkulos

Redan 2001 pekade Malin Ridell och Lars Olof Larsson, i en av dessa artiklar, på behovet av god beredskap och förebyggande åtgärder för utbrott av tuberkulos i Sverige. Detta med anledning av ett utbrott i en skola i England, där man fann tuberkulos hos 50 personer. Läs mer: »Omfattande utbrott av tuberkulos bland engelska skolelever« […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Passiv volymreducerande kirurgi vid hjärtsvikt och dilaterad kardiomyopati

Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd med ökande prevalens beroende på en åldrande population och förbättrad överlevnad i annan hjärtsjukdom, framför allt hjärtinfarkt. I Sverige insjuknar varje år 25000–30000 patienter i hjärtsvikt, och cirka 200000 personer lider av manifest hjärtsvikt [1]. Modern sviktbehandling är i första hand läkemedel, framför allt (beta)-blockad, ACE-hämmare och spironolakton. Trots de vinster […](0 kommentar)


Vem orkar ända till 65?

Den första generationen av svenska kvinnor som varit yrkesverksamma i stort sett hela livet och som lyckats förena förvärvsarbete med barnafödande, amning, barntillsyn och skötsel av hemmet är nu på väg att avsluta sitt yrkesliv. Det är en generation av kvinnor som aktivt strävat efter och hoppats på förverkligandet av livsmål och livsuppgifter inom ramen […](0 kommentar)

Antalet vuxna med medfött hjärtfel ökar i och med barnkardiologins utveckling

Utvecklingen inom barnkardiologin och barnhjärtkirurgin under 1900-talets senare hälft är en framgångssaga av imponerande mått. Som framgår av övriga artiklar om dessa ämnen i Läkartidningen har överlevnaden för barn med medfödda hjärtfel dramatiskt förbättrats. Ett kraftigt ökat antal patienter med opererad komplicerad hjärtmissbildning når numera vuxen ålder. Sena komplikationer är inte ovanliga, och ett fortsatt […](0 kommentar)

Från djärva pionjärinsatser till operationsresultat i världsklass

Operationer av medfödda hjärtfel kom igång tidigt i Sverige, mycket tidigare än i våra grannländer. Främsta anledningen var de svenska kirurgernas goda internationella kontakter och deras studieresor till USA. Clarence Crafoord (Figur 1), som arbetade vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, hade 1939 besökt Robert Gross i Boston och där sett honom sluta en »persisterande ductus […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Informationstekniken ger chans till genuint patientbemyndigande

Att patient och familj ska bli experter på sin egen diabetes har varit en allt tydligare målsättning inom svensk barndiabetesvård under senare decennier [1, 2]. Vården har inriktats mot att stödja patient och familj i att tidigt ta eget ansvar för behandlingen. Pedagogiska hjälpmedel till stöd för självständig egenvård har tagits fram och vidareutvecklats [2, […](0 kommentar)

… och därför blev Kibor »hittad på vägen« läkare

Den laparoskopiska utrustningen hade anlänt till Eldoret Referral Hospital någon månad tidigare. Det krävdes bara ett brev till huvudägarinnan av det tyska instrumentföretaget för att vi skulle få utrustningen som en donation. Desto längre tid tog det att få in den genom tullen i Nairobi, men nu var den här och vi packade upp och […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Klozapininducerad lungembolism

Klozapininducerad lungembolism finns beskrivet i både studier och fallrapporter [1, 2]. En studie, baserad på det svenska biverkningsregistret, fann 12 fall av venös tromboembolism (VTE) i samband med klozapinbehandling. Två tredjedelar av fallen inträffade under behandlingens första tre månader. Baserat på försäljningsstatistik bedömdes risken för VTE att vara cirka 1/2000–6000 klozapinbehandlade [3]. I en liknande […](0 kommentar)

Medicinhistorisk paus

Världens första underjordiska sanatorium i nedlagd saltgruva

På 200 meters djup i saltgruvan i Wieliczka, en mil öster om Krakow i södra Polen, finns världens första underjordiska sanatorium. Här bedrivs fortfarande vård. Den salta och fuktiga luften sägs bota astma, hösnuva och även andra allergiska sjukdomar. »Ett enda andetag här nere förlänger livet med fem minuter.« Dessutom ruvar gruvan på hundratals skulpturer, […](0 kommentar)

Nya böcker

Medvetandet i ett nytt, tvärvetenskapligt perspektiv

En grundidé i »Hjärnan och den inre världen« är att hjärnans huvuduppgift är att balansera mellan omvärldens krav och »inifrån« kommande fysiologiska och mentala behov. Konceptet fanns, som Solms också tidigare beskrivit i »Clinical studies in neuro-psychoanalysis«, redan hos neuropsykologins och psykoanalysens pionjärer Alexander Luria och Sigmund Freud. Medvetandet väger samman de överlevnadsprogram och homeostaskrav […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Att gå till doktorn kan vara mer roande än att gå på cirkus

I går kom jag till distriktscentralen för att kontrollera om dosen av råttgiftet Waran var lagom. Jag kom före klockan 8.00, men där stod redan en liten kö i det snåla solskenet. När dörren öppnades prick på slaget trängde sig den gubbe först som kommit sist. När någon påpekade att turordningen gällde svarade han: – […](0 kommentar)

Ledare

Inte så lättvindigt …

Som framgick av denna ledarspalt i föregående nummer finns det en uppfattning – även på statsrådsnivå – att läkare utfärdar sjukintyg för lättvindigt. Detta skulle vara en anledning till den höga sjukskrivningsfrekvensen i vårt land. Den gångna veckan presenterades en intressant enkätundersökning bland över 7600 läkare i landstingen i Stockholms och Östergötlands län, utförd av […](0 kommentar)

Säker vård – en självklarhet!

Hälso- och sjukvården kan betraktas som en högriskverksamhet. Trots att säkerhetstän-kandet länge uppmärksammats och successivt förstärkts visar många undersökningar att patienter skadas vid undersökning eller behandling. Samma undersökningar visar också att det går att med systematiskt arbete minska skador uppkomna vid vård. För att det ska lyckas krävs att det etableras en kultur som främjar […](0 kommentar)

Återkallad legitimation efter statistikslarv

Sally Clark, en 34-årig jurist, dömdes 1999 för mord på sin 11 veckor gamle son. Pojken hade precis som sin två år äldre bror avlidit hemma under oklara omständigheter. Obduktionen visade blödningar i inre organ som kunde vara orsakade av yttre våld. Åklagarens expertvittne var professor Roy Meadow, framstående brittisk barnläkare och pionjär i kampen […](0 kommentar)

Aktuellt

Professor Accra evig sommarvikarie

– Goda vänner, bra arbetsförhållanden och sjukvård i världsklass. Så förklarar anestesiologen Yaw Adu-Gyamfi varför han återkommit till Sverige för att sommarjobba 30 gånger. För 33 år sedan arbetade ghananen Yaw Adu-Gyamfi på ett sjukhus i London. När sommaren kom behövde han dryga ut sin kassa genom ett sommarvikariat. Han kunde dock inte återvända hem […](0 kommentar)

Oupptäckt celiaki hos gravida ökar risken för låg födelsevikt

Svenska forskare bekräftar nu det som mindre studier tidigare visat: oupptäckt celiaki är en riskfaktor för fostret. Tillväxten i livmodern kan påverkas negativt och risken för låg födelsevikt fördubblas. –Tidigare studier har inte varit helt entydiga. Genom den här större studien sätter vi nu ner foten och visar att det verkligen förhåller sig på det […](0 kommentar)

Effektiv behandling av barn med hjärnskador

Genom en speciell metod för minnes- och uppmärksamhetsövningar under 30 minuter per dag, tillsammans med förälder eller lärare, kunde barn med förvärvade hjärnskador signifikant förbättra bland annat minnesfunktionen efter 17 veckors övningar. Det framgår av en avhandling från Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Neuropsykologen Ingrid Hagberg-van´t Hooft har i sin forskning […](0 kommentar)

Tacksamhet för operationerna men samtidigt en ständig oro

I Sverige beräknas omkring 20000 vuxna personer leva med medfödda hjärtfel av olika svårighetsgrad (se Klinik och Vetenskap, sid 2304). Men den »framgångssaga« som barnkardiologin under 1900-talet kallas, inrymmer också människor som idag lever med ständig rädsla för infektione och för nya operationer och den dödsångest dessa kan bidra till. Den inrymmer också besvikelser för […](0 kommentar)

15 procent helt botade efter första ingreppet

Det säger Ulf Thilén, överläkare vid hjärt–lungdivisionen på Universitetssjukhuset i Lund. Han var tidigare ordförande i Europeiska kardiologföreningens arbetsgrupp för GUCH (grown-up congenital heart disease). –En grupp av patienter där vi ganska säkert kan säga att det kommer att krävas förnyad operation är då man använder biologiska klaffar. Det gäller framför allt klaffbyte vid lungpulsådern. […](0 kommentar)

Notiser

Forsatt debatt kring kvinnors representation i forskningssammanhang

Kvinnor med hjärt–kärlsjukdom får fler biverkningar av läkemedelsbehandlingen än män, något som beror på att kvinnor är underrepresenterade i forskningen kring hjärt–kärlsjukdomar. Det är slutsatser från en nyligen publicerad studie i European Heart Journal. I nummer 30–31 av Läkartidningen hävdade Hans Melander, biostatistiker på Läkemedelverket, att den kvinnliga underrepresentationen vid läkemedelsstudier är en myt som […](0 kommentar)

Bli läkare i Danmark nödlösning för svensk

Av de 527 studenter som antagits till läkarutbildningen i Köpenhamn är 124 svenskar. Men många hoppar av redan under första året. Enligt beräkningar från danska Videnskabsministeriet fullföljer inte ens två tredjedelar av svenskarna sin danska läkarutbildning. Solveig Boesen vid Videnskapsministeriet säger att strömhoppen av svenska läkarstudenter främst beror på att antagningsbeskeden i Sverige kommer senare […](0 kommentar)

Rätt om sport

Stefan Rykowski, öron,- näs,- och halsspecialist från Täby tävlade i klass C (45–55 år) då han nyligen vann bronsmedalj i tennis i World Medical and Health games i Spanien. Klass C hade omkring 20 deltagare.(0 kommentar)

Debatt och brev

Oklar ansvarsfördelning mellan etisk nämnd och domstol

I sex år vid Umeå universitet och i 15 år vid Göteborgs universitet har jag fungerat som ordförande i etisk nämnd. Som ordförande undertecknade jag beslutet av etiska nämnden vid Göteborgs universitet angående Christopher Gillbergs ADHD/DAMP-forskning. Mot denna bakgrund blev jag kallad som vittne i tingsrättens rättegång mot Christopher Gillberg i Göteborg i maj 2005. […](0 kommentar)

Läkemedelskommittén – en utbildningspolis?

Initiativ till utbildning är något som vi läkare oftast får ta själva. Vi har vant oss vid att styra utbildningen och inte minst utbyta kunskap kolleger och specialiteter emellan. Ofta får sådant av praktiska skäl förläggas till fritid. Utbildning av detta slag har inte sällan organiserats via läkemedelsindustrin, också detta av praktiska skäl. Döm om […](0 kommentar)

Nej, läkemedelskommittén skall inte ha polismössa/-batong!

Det här måste Tommy Carlsson (TC) och Carl Nemeczek (CN) alldeles ha missförstått! Det ingår inte alls i Läkemedelskommitténs Halland uppdrag att lägga krokben för några utbildningar för professionen då det gäller farmaka. Det är ytterligt tveksamt om så är fallet i någon del av landet. De instanser som däremot skall ha stort inflytande över […](0 kommentar)

En utmärkt operationsteknik – under rätt förutsättningar

Professor Erik Nilsson har ofta kritiserat laparoskopisk kirurgi på ett seriöst och tankeväckande sätt. Många av hans och andras invändningar har varit befogade och lett till en mer behärskad optimism avseende teknikens möjligheter, vilket gynnat den fortsatta utvecklingen. Laparoskopisk och öppen kirurgi är två delvis olika hantverk som båda måste läras och monitoreras under välkontrollerade […](0 kommentar)

Vi har fler kärnfrågor än lönerna

Björn Öjerskog undrar i sitt debattinlägg vad Läkarförbundet sysslar med och har också synpunkter på vad vårens avtalsrörelse innebar. Inledningsvis vill jag understryka att Läkarförbundet har många olika uppgifter, löneförhandlingar är en, men långt ifrån den enda. Påverka sjukvårdspolitiken En annan av Läkarförbundets viktiga uppgifter är att som företrädare för läkarkåren, den grupp som har […](0 kommentar)

Vart går Läkarförbundet?

Så här när sommaren står i full blom, dvs det är mulet och regnigt, finns det anledning att fundera och ställa frågor kring vårt fackförbund. Jag har en lång, gedigen facklig karriär bakom mig, framförallt på det lokala planet, bla som ombudsman i Göteborgs Läkarförening, så jag anser mig veta vad jag pratar om. Främst […](0 kommentar)

Korrespondens

Skribenten bör få veta vem som granskat artikeln

I Läkartidningen 28/2005 (sidan 2094) diskuteras formerna för referentbedömning av artiklar i Läkartidningen. Risk för godtycke Under fin titulatur och med föregiven objektivitet kan man förneka att en artikel saknar vetenskapligt värde. Man kan dessutom i olika sammanhang referera till vänner och bekanta, som i sin tur refererar tillbaka, för att bägge parter kan nå […](0 kommentar)

Läkaretiken och det Offentligas prioriteringar

Sjukvårdplanering är förbehållen det Offentliga, men kunskaper saknas om medborgarnas »verkliga« och upplevda behov. Därför ransoneras (prioriteras) inte rättvist, och många kolleger medverkar till detta, kanske omedvetet. Väntelistor speglar inte »verkliga« behov. Till exempel – hundratusentals kvinnor anses lida av urininkontinens, och många bör opereras. Men på den nationella operationsväntelistan (2005-04-30) fanns 1037 kvinnor, och […](0 kommentar)

Ett demokratiskt problem?

Läser vid morgonkaffet att jag är ett demokratiskt problem. I Läkartidningen 28–29/2005 (sidan 2050) refereras ett debattseminarium i Almedalen. Enligt DNs ledarskribent Hanne Kjöller är distriktsläkarkåren, vilken jag tillhör, ett demokratiskt problem eftersom den åsidosätter regelverket kring sjukskrivningsprocessen som är utformad av våra valda företrädare i riksdagen. Detta därför att jag sjukskrivit patienter trots att […](0 kommentar)

Vitamin B12 och folat – sista smörjelsen?

Jag läste med intresse Magnus Karlssons utmärkta referat i LT 32–33/2005 (sidan 2208) av den japanska studien om B12, folsyra och reduktion av risken för höftfraktur [1]. Jag vill gärna lägga till några kompletterande synpunkter. Hypotesprövning med fallgropar I antiken ansåg man att hysteri berodde på att livmodern slitit sig och vandrade omkring på måfå […](0 kommentar)

Paleolitisk kost är ett realistiskt alternativ

Vi uppskattar Gunnar Jacks´ vidgning av diskussionen till att omfatta frågan om hur maten ska räcka till jordens växande befolkning. När det gäller vattenförbrukningen är vår bedömning, baserad på samma referens som Jacks´ [1], att paleolitisk kost faktiskt kan kräva mindre mängd vatten än dagens genomsnittliga västerländska kost, förutsatt att köttintaget inte överskrider ca 3 […](0 kommentar)

Paleolitisk kost – ett realistiskt alternativ för alla?

Inläggen om paleolitisk kost i Läkartidningen nr 26–27/2005 av Staffan Lindeberg och Jarl Torgerson [1, 2] var intressanta att läsa. Undertecknad arbetar inte inom sjukvården men har ett aktivt intresse i kostfrågor. Min synpunkt på den paleolitiska kosten är att den knappast är möjlig att praktisera för större andelar av befolkningar. Vi har befolkningsgrupper på […](0 kommentar)