Nr 35 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Dags att ändra barnvaccinationerna

Barnvaccinationsprogrammet aktualiseras i detta nummer av Läkartidningen i två artiklar av Rose-Marie Carlsson och medarbetare. Författarna tar upp dels problemet med att korrekt diagnostisera kikhosta, dels det möjliga behovet av att öka skyddet mot kikhosta med boostervaccination. Dagens program – rätt vaccin vid rätt tidpunkt? Det aktuella vaccinationsprogrammet (SOSFS 1996:1) sammanfattas i Fakta. Barnhälsovården har […](0 kommentar)

Hejda direktreklam för DT- och MR-screening

I decembernumret 2004 av Archives of Internal Medicine finns en originalartikel [1] och en ledarartikel [2] på temat »direktreklam riktad till patienter som själva söker för screeningundersökning med hjälp av datortomografi (DT) och/eller magnetisk resonanstomografi (MR)«. I originalartikeln beskriver författarna hur de analyserat tidningsreklam (40 annonser) och informationsbroschyrer (20 broschyrer) riktade till allmänheten. I annonserna […](0 kommentar)

Nya Rön

Preoperativ kolhydratrik dryck kan minska postoperativt illamående

Kolhydratrik dryck som ges preoperativt bryter katabolismen inför operationsstart och minskar den postoperativa insulinresistensen. Kolhydratbehandling har också visats kunna minska obehag som törst, hunger och oro under väntetiden före elektiv gastrointestinal kirurgi. Under de första 12 postoperativa timmarna sågs ingen signifikant skillnad i PONV-incidens. Under 12–24 timmar postoperativt var emellertid incidensen av PONV signifikant högre […](0 kommentar)

Hjärtfrekvens som prediktor för plötslig död – det enkla väl så bra som det sofistikerade

Aktiviteten och balansen mellan vagus och sympatikus reglerar hjärtfrekvensen (HR) under mental stress, fysisk aktivitet och återhämtningen därefter. Det är också känt att förändringar i denna balans kan bidra till risken för plötslig död. Med den bakgrunden testades hypotesen att plötslig död inträffar oftare hos individer med avvikande mönster för HR i vila, under arbete […](0 kommentar)

Gynnsam prognos vid tidig upptäckt av lokalrecidiv vid analcancer

Analcancer av skivepiteltyp utgör 1– 2 procent av all kolorektal cancer och har en incidens av omkring 100 nya fall per år i Sverige. Primärt behandlingsalternativ är radioterapi, som dock ofta kombineras med kemoterapi. Kirurgi, som regel abdominoperineal rektumresektion, är indicerad vid otillräcklig terapirespons, kvarvarande tumör efter fulldos radioterapi eller vid lokalrecidiv (»local disease failure«). […](0 kommentar)

Att följa upp patienter med alkohol- eller kokainberoende per telefon fungerar lika bra som sedvanlig uppföljning

McKay och medarbetare erbjöd 359 patienter med alkohol- eller kokainberoende uppföljning under tolv veckor efter en fyra veckors intensiv behandling i öppen vård (tio timmar/vecka). Patienterna fördelades slumpvis till antingen telefonbaserad uppföljning (TEL), som dessutom inkluderade gruppmöten en gång per vecka under de första fyra veckorna, eller återfallsprevention (RP) med två besök per vecka eller […](0 kommentar)

Kvinnlig könsstympning kan orsaka infertilitet

Flickor som genomgår könsstympning riskerar att bli infertila senare i livet. Detta visar en svensk-sudanesisk studie som nyligen publicerats i Lancet. Kvinnlig könsstympning är mycket vanlig i stora delar av Afrika och i vissa länder i Asien. Problemet existerar dock även i Europa bland flickor och kvinnor som emigrerat från länder där sedvänjan är utbredd. […](0 kommentar)

Cannabinoidreceptorblockerare – ny behandlingsprincip vid fetma

RIO-Europe är en klassisk, dubbelblind, randomiserad, prospektiv, placebokontrollerad ettårsstudie, där man vid ett 60-tal överviktsenheter i Europa behandlat patienter med okomplicerad fetma med 5 mg eller 20 mg rimonabant. Rimonabant är en cannabinoidreceptorblockerare (CB1) med helt ny verkningsmekanism som tycks påverka energiomsättningen och födointaget genom socker- och kolhydratomsättningen via både centrala och perifera effekter. CB1 […](0 kommentar)

Vaccinationer ökar inte risken för sjukhusvård vid andra infektioner

De allmänna vaccinationsprogrammen har en tendens att utökas och bli alltmer komplexa. Kombinationsvaccinerna har blivit fler, liksom de upprepade doserna för att upprätthålla ett gott skydd. De medicinska framgångarna är obestridliga – flera allvarliga sjukdomar har förvandlats till rariteter. Samtidigt finns ibland en oro för att ett massivt vaccinationsprogram skulle vara belastande för immunförsvaret och […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Kikhosta livshotande för de minsta barnen

Kikhostebakterien, Bordetella pertussis, överförs via droppsmitta från hostande individer. Bakterien producerar ett flertal ämnen som angriper luftvägarnas epitel och skadar flimmerhårscellerna. Ett exotoxin (pertussistoxin) anses spela en central roll. Inkubationstiden är vanligen en till två veckor men kan uppgå till tre veckor [1, 2]. Överföringsrisken i familjer är hög, 70–90 procent av mottagliga familjemedlemmar anges […](0 kommentar)

Sekundär syfilis med ögonengagemang hos en 77-årig man

Syfilis är en sexuellt överförd infektion med ökande incidens i Sverige. I det sekundära stadiet kan många organ vara engagerade såsom lever, njurar, CNS och ögon. Med detta fall av sekundär syfilis med hudutslag och ögonsymtom hos en äldre man vill vi påminna om att syfilis fortfarande är »den store imitatören«, vilket bla kan leda […](0 kommentar)

Dags att ge förnyelsedos mot kikhosta till 10-åringarna

Kikhosta drabbade förr i stort sett alla förskolebarn och var en av de sjukdomar som gav de mest besvärliga sociala konsekvenserna. Det var då allmänt känt att kikhosta är en mycket smittsam och långdragen luftvägsinfektion, som kan ge allvarliga följder, särskilt i de lägsta åldrarna. Vaccin har funnits tillgängligt sedan 1950-talet och ingår idag i […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Framtidens läkarroll kräver personligt engagemang

»Mötet mellan patienten och den kompetenta organisationen« är det centrala navet i framtidens sjukvård. Så uppfattade jag att Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund uttalade sig på Läkarförbundets fullmäktigemöte 2003. Vi har anledning att fråga oss vad som händer med vårt yrkes etik när ansvarstagandet förs över från en individ till en organisation? Mötet mellan patienten och […](0 kommentar)

Den desillusionerade doktorn

Min 8-åring är lätt febrig och hängig. Till slut tar oron över, och vi sitter hos dr Maddison, privatpraktiserande GP i Oxford, och diskuterar för- och nackdelar med en antibiotikakur. Det kryper fram att jag är medicinare, men jag påpekar, aningen urskuldande, att jag inte arbetar kliniskt. »Wise choice. The clinic is such a hazzle«, […](0 kommentar)

Att inte må bra – är det sjukdom?

Vad är sjukdom? Vad som konstituerar sjukdomsbegreppet är en fundamental fråga som fordrar mer utrymme än vad som är tillgängligt i en tidskriftsartikel. För att en läkare skall kunna ge en patient adekvat behandling måste läkaren kunna fastställa vad patienten lider av. Sjukvården är beroende av att rätt diagnos ställs och att alla har tillräcklig […](0 kommentar)

Vems behov går först – patientens eller samhällets?

Den första punkten i de etiska regler som antagits av Sveriges läkarförbund lyder: »Läkaren skall i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud« [1]. Denna allmänna beskrivning av målet för läkarens arbete skulle sannolikt de flesta läkare utan större tvekan […](0 kommentar)

Skönlitteraturen en genväg till den motsägelsefulla människan

P O Enquists roman »Livläkarens besök« [1] handlar om 1700-talsläkaren Johan Friedrich Struensee, som var livmedikus åt den bräcklige och sinnessjuke Christian VII av Danmark. Enquist skriver i boken följande rader om Struensee: »Han disputerade på avhandlingen ÔOm riskerna vid felaktiga rörelser av lemmarna´. Analysen är formalistisk, men mönstergill. Den handskrivna avhandlingen har dock ett […](0 kommentar)

Datorverktyg i vardagen

Filemaker Pro 7 – användbart databasprogram

En databas är ett verktyg man använder för att lagra och hantera information. Vitsen med ett databasprogram, tex Filemaker Pro 7, är att man kan skapa relationer mellan data från olika register och därigenom bygga en relationsdatabas. I databasvärlden definieras ett register som ett antal poster där varje post kan liknas vid ett kort i […](0 kommentar)

Debatt och brev

Läkemedelskommittén – en utbildningspolis?

Initiativ till utbildning är något som vi läkare oftast får ta själva. Vi har vant oss vid att styra utbildningen och inte minst utbyta kunskap kolleger och specialiteter emellan. Ofta får sådant av praktiska skäl förläggas till fritid. Utbildning av detta slag har inte sällan organiserats via läkemedelsindustrin, också detta av praktiska skäl. Döm om […](0 kommentar)

Har privatgynekologin en framtid?

Tillsammans med kollegan Steffan Lundberg öppnade jag 1998 Gynekologkliniken Stockholm i samarbete med S:t Görans sjukhus. Kliniken hyr lokaler på sjukhuset av landstingsägda Locum. Vården är offentligt finansierad via vårdavtal med landstinget. Inget ekonomiskt eller administrativt samarbete sker med Capio S:t Görans sjukhus AB. Dock har vi ett gott kollegialt informellt samarbete. Vi hyr vidare […](0 kommentar)

Nej, läkemedelskommittén skall inte ha polismössa/-batong!

Det här måste Tommy Carlsson (TC) och Carl Nemeczek (CN) alldeles ha missförstått! Det ingår inte alls i Läkemedelskommitténs Halland uppdrag att lägga krokben för några utbildningar för professionen då det gäller farmaka. Det är ytterligt tveksamt om så är fallet i någon del av landet. De instanser som däremot skall ha stort inflytande över […](0 kommentar)

Frågan om stympning av flickor fordrar uppmärksamhet och forskning

I vår artikel i Läkartidningen 21/2005 (sidorna 1637-43) framför vi budskapet att sjukvårdspersonal och andra som arbetar med barn bör vara medvetna om könsstympning och dess möjliga konsekvenser hos flickor. I avsaknad av tidigare pediatriskt inriktad forskning finns stora kunskapsluckor och därmed risk att flickor som drabbats inte upptäcks och därför inte får den hjälp […](0 kommentar)

Är könsstympningen i Sverige belagd nu?

I artikeln av Helena Holmgren och medförfattare, Läkartidningen 21/2005 (sidorna 1637-43), får vi redan i den sammanfattande rutan veta att »flera studieresultat från Sverige indikerar […] att ingreppet sker även på svenska flickor« [1], ett påstående som längre fram i artikeln stöds av rubriken »Könsstympning upphör inte efter migration«. Från och med nu kan forskare […](0 kommentar)

Korrespondens

Så stödjer vi bäst de dömda i Libyen

Johan Lagerfelt undrar i Läkartidningen 30–31/2005 (sidan 2171) hur Läkarförbundet och WMA, World Medical Association, har agerat för att visa solidaritet med den palestinske läkare och de fem bulgariska sjuksköterskor som är dömda till döden i Libyen. De är anklagade för att medvetet ha smittat mer än 400 libyska barn med HIV genom förorenat blod. […](0 kommentar)

Medicinsk etik och politiskt ansvar

Under sommaren har en debatt förekommit i Läkartidningen angående inställningen till apatiska barn. De som inte är insatta i problematiken kan ha glädje av att känna till kontexten för fenomenet. Under år 2002 avskaffades så kallade de facto-asylskäl. De facto-skäl innebär att man inte har velat bevilja asyl på politiska grunder, något som redan var […](0 kommentar)

Snabbare etisk prövning med korrekt ifyllda blanketter

En grupp professorer och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kommenterar i Läkartidningen 23/2005 (sidorna 1832-4) en tidigare artikel av Kjell Strandberg om klinisk prövning, och de påtalar det problematiska med »… den aldrig sinande strömmen av nya formalia som omger klinisk forskning …«, liksom att en allt större del av arbetet går åt för […](0 kommentar)

Ventilationen klen i kandidaternas

Apropå Stephan Rössners underhållande kåseri om läkarcitat i Läkartidningen 32–33/2005 (sidan 2233). I mitten av 50-talet gick jag medicinkursen på Serafen. Kandidaterna hade då ett omklädningsrum på nedre botten, och om jag inte minns fel var det här Scheele fann syret. Den enda ventilation som fanns var nämligen ett fönster som öppnades utåt kulverten. Om […](0 kommentar)

Utrymme finns för ökad »kundorientering«

Vår artikel syftade till att initiera en debatt om nyttan av de allt mer komplicerade regelverk som omger kliniska prövningar. Viggo Junkes väljer att ta upp handläggningstiden för mina senaste ansökningar till Etikprövningsnämnden (EPN) som en isolerad fråga i sammanhanget. Alla de undertecknande professorerna har dock uppenbarligen haft likartade erfarenheter av lång handläggningstid. Våra siffror […](0 kommentar)

Skolsköterska och skolläkare kan remittera vidare vid behov

Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område innebär bla att skolsköterskan själv måste bedöma huruvida hon/han har kompetens nog att värdera en aktuell situation. Även skolläkaren har vid sin eventuella rådgivning till skolsköterskan skyldighet att inhämta tillräcklig information om såväl skadans art och skadesymtom som skolsköterskans erfarenhet för att kunna ge adekvata råd för […](0 kommentar)

Skolhälsovårdens dilemma

Med oro läser jag och begrundar HSANs bedömning i ett ärende kring »Delegation vid fingerskada« (HSAN 2537/04:A2), refererat i Läkartidningen 18–19/2005 (sidan 1431). 3-åring med fingerskada HSAN beskriver omständigheterna: En 3,5-årig pojke sökte med sin mor på vårdcentral för en två dagar gammal fingerskada. Distriktssköterskan på mot-tagningen gjorde en bedömning och rådgjorde därefter med distriktsöverläkaren. […](0 kommentar)

Nya böcker

Högaktuell bok om forskningsfusk

Anklagelser om forskningsfusk kan vara förödande, inte bara för den anklagade utan även för uppgiftslämnaren, medarbetare, berörda universitet och avdelningar, involverade parters familjer och allmänhetens förtroende för forskarna. Det otäcka är att detta förefaller gälla oavsett om anklagelserna är välgrundade eller inte. Härom vittnar den Elinder-Gillberg-Kärfve-affären, som också visar att Sverige lider en allvarlig brist […](0 kommentar)

Utmärkt tillskott till arsenalen av läroböcker i geriatrik

Geriatriken diskuteras i dessa dagar extensivt i vårt land inte minst i Läkartidningen. Hur skall organisationen se ut? Skall andra än geriatriker också sköta delar av geriatriken? (Detta är faktiskt fallet sedan den olycksaliga ÄDEL-reformen kom för mer än ett decennium sedan och underminerade den välfungerande, sammanhållna och differentierade geriatriken med sina tilltalande nivåer, såsom […](0 kommentar)

Neurovetenskap i samhälleligt perspektiv

Den moderna neurovetenskapens landvinningar ställer i utsikt radikal behandling av sjukdomar som tidigare setts utan bot. Men den nya neurovetenskapen består inte bara av faktaupptäckter, genererande nya genetiska och farmakologiska lösningar på individuella problem. Den har också sociala och ekonomiska dimensioner. Transplantation av stamceller är inte endast en cell-resursfråga, och dyra behandlingar kan inte ses […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Eftertanken på efterkälken

I den massmediala forntiden, när morgontidningarna utkom på morgonen och kvällstidningarna på kvällen, hade ordet »pressläggning« en alldeles särskild klang. Det var det gyllene ögonblick som hela verksamheten roterade omkring och inför. När pressläggningen väl hade passerat var morgondagens spalter ristade i sten, och ingenting förutom krig, örlog, större olyckshändelser i spridningsområdet eller ett grovt […](0 kommentar)

Endast på webben

Läkarrollen
– i dag och i morgon

Läs mer: »Framtidens läkarroll kräver personligt engagemang« »Den desillusionerade doktorn« »Att inte må bra – är det sjukdom?« »Vems behov går först – patientens eller samhällets?«(0 kommentar)

Omfattande utbrott av tuberkulos bland engelska skolelever

I Leicester, nordost om Birmingham, har man nyligen funnit tuberkulos (tbc) hos 50 personer varav många är elever i en och samma hög- och mellanstadieskola. Detta anses vara det svåraste utbrottet av tbc i England sedan 1963 [1, 2] [M Yates, London, pers medd, 2001]. Tbc hos barn och ungdom är en epidemiologisk markör som […](0 kommentar)

Tuberkulos-situationen oroar

Under större delen av 1900-talet minskade tuberkulosen successivt i Sverige. Från år 1940, då vi hade 289 nya fall per 100 000 invånare, halverades incidensen kontinuerligt med nio års intervall ända fram till 1990, då den planade ut vid 5–7 nya fall per 100 000 invånare och år. Någon ytterligare nedgång kan vi knappast räkna […](0 kommentar)

Resistent tuberkulos sprids i Sverige

Utan adekvat kemoterapi är tuberkulos (tbc) ofta en dödlig sjukdom; mer än hälften av de patienter som insjuknade i tbc i Sverige på 1800-talet dog i sjukdomen. Med införandet av tbc-medel som streptomycin, isoniazid, pyrazinamid och rifampicin har dödligheten sjunkit kraftigt. Kemoterapiresistent tbc allt vanligare Under senare år har kemoterapiresistent tbc blivit allt vanligare globalt […](0 kommentar)

Positiv tuberkulinreaktion hos barn: från livförsäkring till tickande bomb

Tuberkulos (tbc) har på senare tid åter fått stor uppmärksamhet. Dels har HIV-pandemin lett till en hög förekomst av aktiv tbc, framför allt i Afrika söder om Sahara, dels har en ökning av antibiotikaresistenta stammar noterats. Viss oro, som synts även i medier, finns för att stora flyktingströmmar skall leda till att sjukdomen åter breder […](0 kommentar)

Ledare

Välkommen, Jonas!

Jonas Hultkvist är från och med den 1 september ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Läkartidningen, då jag med ålderns rätt drar mig tillbaka. Jonas, som har en gedigen publicistisk bakgrund, tar över ledningen av en tidning som står stark. Trots den för tidningsvärlden gemensamma nedgången i annonskonjunkturerna är Läkartidningen en god affär för ägaren, […](0 kommentar)

Etiken – levande ledstjärna

I nästa vecka träffas de fem nordiska läkarförbundens etiska råd till ett seminarium i Sverige. Dessa träffar startade i början av 1980-talet och har sedan ägt rum vartannat år. En etisk debatt och en följande korsbefruktning av tankar, idéer och normer fanns naturligtvis även tidigare – både på nordiskt och internationellt plan. Med seminarierna tog […](0 kommentar)

Homeopati och Immanuel Kant

I flera kontrollerade studier har homeopati visat sig ha mätbara effekter på sjukdomssymtom trots avsaknad av rationell biologisk förklaring. Homeopatiska preparat tillförs i en spädning som ofta inte innehåller en enda molekyl av den aktiva substansen. I en stor metaanalys i Lancet (2005;366:726-32) har Shang och medarbetare identifierat 110 placebokontrollerade undersökningar som matchades med lika […](0 kommentar)

Aktuellt

Homosexuella som tar allt större risker
bidrar till ökning av infektionssjukdomar

Smittskyddsinstitutets rapporter om incidensen av sexuellt överförda infektioner ger en mörk bild. Enligt siffror från avdelningen för epidemiologi har antalet fall för samtliga stora grupper av dessa sjukdomar ökat under 2000-talet. Ökningstakten för antalet anmälda gonorréfall bröts 2004 efter en stigande kurva under åtta år, och antalet syfilisfall är första halvåret 2005 lägre än motsvarande […](0 kommentar)

Patientstudie ger hopp om framtida bot mot HIV-infektioner

Hos HIV-smittade finns vilande virus gömda i vissa av immunförsvarets T-celler, de sk CD4+ T-cellerna, och de kan på så vis under mycket lång tid cirkulera i kroppen och vänta på att aktiveras av något agens. Då startar produktionen av nya virus. Virus i T-cellerna kan inte angripas farmakologiskt och de har, sedan man insåg […](0 kommentar)

Tolv läkare seglar med Götheborg mot Kina

Robert Sinclair, anestesiolog som numera tjänstgör som medicinsk rådgivare i Västra Götalandsregionen, är den som samordnat läkarinsatsen på Götheborg. Han säger att det var viktigt i urvalsprocessen att läkarna skulle ha sjövana och erfarenhet att arbeta under enkla förhållanden. – Men det grundläggande var naturligtvis att de skulle vara kloka läkare. Alla tolv läkare som […](0 kommentar)

Liten risk för fågelinfluensa inom EU

Holland har beslutat att stänga in sina tamfåglar till följd av utbrott av fågelinfluensa bland tamfåglar i bland annat Ryssland och Kazakstan. Men det är en överdriven reaktion, anser EUs experter som träffades i Bryssel den 25 augusti. Risken för att smittan ska nå EUs medlemsländer genom smittade flyttfåglar, fåglar som under hösten passerar Europa, […](0 kommentar)

Enhetlig handläggning av tuberkulos efterlyses

Minst nio barn från ett daghem i Bromma, Stockholm, har lungförändringar som sannolikt orsakats av tuberkulos. Behandling är insatt och barnen mår bra. Förmodligen bär ännu fler på smittan. Barnen tillhör inte de förväntade riskgrupperna. I mitten på augusti fick en anställd vid daghemmet i Bromma diagnosen tuberkulos. Hon hade då hostat och känt sig […](0 kommentar)

Färre läkare än väntat upplever problem vid sjukskrivningsärenden

Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, visar i en studie som nyligen presenterades att andelen läkare som upplever problem med sjukskrivningsärenden är överraskande låg. Hela 16 procent uppger att det aldrig är några problem, medan 51 procent uppger problem med dessa ärenden någon gång per år eller per månad, […](0 kommentar)

BB i Kiruna förblir stängt

– Jag är inte förvånad. De jobb som erbjöds i Kiruna var ingenting för seriösa och professionella läkare, säger Robert Svartholm, ordförande i Norrbottens läkarförening. Kritiken har framför allt riktat sig mot den medicinska säkerheten, att ett nyöppnat BB med så litet underlag av födslar skulle få svårt att erbjuda en bra vård. Dessutom skulle […](0 kommentar)

Notiser

Skadade av Vioxx ersätts av försäkring

I Texas, USA, tilldömdes nyligen en patient som skadats av cox 2-hämmaren Vioxx till skadestånd från tillverkaren Merck & Co. I Sverige finns en annan syn på ersättning för läkemedelsskador, genom att alla som fått ett läkemedel utskrivet på recept, eller köpt det på Apoteket, omfattas av Läkemedelsförsäkringen. Läkemedelsförsäkringsföreningen uppger att man fått in 80 […](0 kommentar)