Nr 37 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Svårfångad järnbrist vid renal anemi

Behandling med erytropoesstimulerande läkemedel (i Sverige registrerade preparat är epoetin alfa, epoetin beta och darbepoetin alfa) har en vidsträckt användning vid anemi hos patienter med kronisk njursvikt. Vid behandlingen sker nybildning av erytrocyter med ökad hastighet, och monitorering av järnnivåerna samt behandling med järnpreparat är nödvändigt för en effektiv anemibehandling. Järnbehovet varierar kraftigt hos patienter […](0 kommentar)

Utan vilja – ingen säker vård

Det är nu mer än fem år sedan amerikanska Institute of Medicine (IOM) publicerade rapporten »To err is human: Building a safer health system«. Rapporten skakade om USA och den övriga västvärlden genom att hävda att 98000 människor dör varje år i USA till följd av undvikbara skador i vården; rapporten manade till nationell uppslutning […](0 kommentar)

Nya Rön

Förlänger ett gott skratt livet?

Människan är det enda djur som kan skratta, och ett gott skratt har påvisbara fysiologiska effekter genom att sänka muskelspänningen, öka syretensionen och ge hjärtat viss träning. Även om forskningen är otillräcklig finns det data som stöder att ett gott skratt har positiva hälsoeffekter vad avser skelett och muskler, hjärta och kärl samt de endokrina, […](0 kommentar)

Smärtbehandling visar könsskillnader

Kvinnors upplevelse av smärta är starkare, mer frekvent och mer långvarig än mäns. Könsskillnaden har förklarats i olikheter i känslighet och uthållighet. Avsikten med studien var att undersöka om män och kvinnor med kronisk smärta svarar olika på multidisciplinär rehabilitering. På Royal National Hospital for Rheumatic Diseases i Bath, England, erbjöds 143 smärtpatienter att delta, […](0 kommentar)

Osäkert om urinvägsutredning av nyfödda med en navelartär

Det är väl känt att nyfödda med kromosomavvikelser och andra missbildningar kan ha en navelartär. Vid prenatalt ultraljud rapporteras ungefär hälften ha bara en navelartär som isolerat fynd [1, 2]. Kompletterande utredning och uppföljning av denna grupp har föreslagits så att inte exempelvis hjärtmissbildningar förbises [2]. Det har också diskuterats vilken utredning som ska erbjudas […](0 kommentar)

Magnesiumsulfat effektivt vid barnastma – men hur använda det?

Magnesiumsulfat är ett nygammalt läkemedel vid behandling av akut astma. Det anses ha effekt vid akut astma genom bronkdilatation, då magnesium hämmar bronkmuskelcellernas kalciumupptag. Hämmad degranulering av mastceller och minskad frisättning av acetylkolin från nervterminaler är andra föreslagna verkningsmekanismer. Den första studie som påvisade positiv effekt vid akut astma kom 1987. Fler studier har följt, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Järnbrist vanlig orsak till dålig effekt av epoetinbehandling

Anemi är vanligt förekommande hos patienter med kronisk njursvikt och orsakas bla av inadekvat insöndring av erytropoetin från njurarna. Denna typ av anemi kan kräva behandling med erytropoietin eller darbepoetin alfa. Gemensamt benämns dessa substanser epoetin. Epoetinbehandling utgör en väsentlig del av läkemedelskostnaden vid njurmedicinska enheter. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var år 2003 kostnaden för epoetin […](0 kommentar)

ICF – klassifikation av funktionshinder vid vanliga sjukdomstillstånd

Kommunikation och möjlighet till jämförelser inom sjukvården i Sverige och internationellt underlättas genom enhetlig användning av WHOs diagnosklassifikation ICD. Den används dock idag nästan uteslutande av läkare och har den begränsningen att koderna som regel inte ger någon information om sjukdomens svårighetsgrad eller dess funktionshindrande följder. WHOs tidigare klassifikation av funktionsrelaterade konsekvenser, International classification of […](0 kommentar)

Risken för allvarliga komplikationer vid piercing får inte underskattas

I slutet av 1970-talet började piercing, en typ av kroppssmyckning, användas av punkens anhängare, samtidigt som det blev populärt bland homosexuella och anhängare av sadomasochism. Influenser från modebranschen fick piercingen att spridas bland allmänheten. Första piercingstudion i Sverige öppnades i Stockholm 1983 [1]. Idag är piercing väldigt vanlig bland förebilder i artist- och idrottsbranschen. Man […](0 kommentar)



Internmedicinen
och de sju dödssynderna

Inom internmedicinen liksom inom alla medicinska specialiteter förekommer misstag och felbedömningar av olika slag. De kan utgöras av rent kliniska fel av medicinsk natur eller vara uttryck för systemfel beroende på antingen organisatoriska brister eller fundamentala brister i utövandet av läkarens yrke. Oavsett vilket så utsätts patienterna i den medicinska vardagen regelbundet för situationer där […](0 kommentar)

Barn med ryggmärgsbråck blir vuxna!

Barn med ryggmärgsbråck har från födsel till vuxen ålder behov såväl av kontinuerlig multidisciplinär medicinsk och paramedicinsk uppföljning som av socialt, psykologiskt och pedagogiskt stöd. Detta tillgodoses inom barn- och ungdomshabiliteringen och präglas av hög kompetens, kontinuitet och god kvalitet. Allt fler barn med ryggmärgsbråck börjar nu bli vuxna, och habiliteringen och pediatriken avslutar kontakten […](0 kommentar)

Medicinhistorisk paus

»Hjälper inte bastu, brännvin och tjära då är döden nära«

Alltsedan Prometeus stal elden från gudarna och gav den till människorna har vi haft vördnad för elden. I många svettbadskulturer upptäckte man att stenar kunde absorbera eldens krafter. När man hällde vatten över stenarna bildades ånga, som betydde andlighet. Finländarna – som står för rubrikens ordspråk – kallade denna ånga för »löylö«, livsande, och att […](0 kommentar)

Debatt och brev

Medicinska erfarenheter från en flyktingförläggning

Regeringen har nyligen temporärt upphört med avvisningar av sk apatiska barn och gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över deras vård. Översynen skall redovisas senast den 1 november i år. Medan Socialstyrelsen utreder vill vi skildra några erfarenheter från en flyktingförläggning i mellersta Norrland. Flyktingförläggningen med filial har nu ca 1000 boende – asylsökande från […](0 kommentar)

Integrativ medicin vid Karolinska institutet – några ord på vägen

Karolinska institutet (KI) har fått en privat donation på motsvarande 43 miljoner kronor från den amerikanske affärsmannen Bernhard Osher och hans svenska hustru Barbro. För pengarna ska KI skapa ett centrum i »integrativ medicin«. En föreståndare med professorstitel ska utses [1]. Beteckningen integrativ medicin antyder att okonventionella metoder ska integreras i den vetenskapliga medicinen. Detta […](0 kommentar)

Kontrollerade kliniska prövningar ger bästa svaret

Uffe Ravnskov ifrågasätter resultaten och min tolkning av studien Treating to New Targets (TNT) [1], som av mig refererades i Läkartidningen [2]. Det är naturligtvis viktigt att noga studera resultaten i studier där väsentligt högre dos av ett läkemedel använts än brukligt, i synnerhet så beträffande biverkningar. Jag välkomnar därför Ravnskovs kritiska syn. Det finns […](0 kommentar)

Bör kolesterolet sänkas mera aggressivt?

De flesta som förespråkar statinbehandling menar att behandlingseffekten huvudsakligen beror på kolesterolsänkningen. Denna syn avspeglas i nya amerikanska riktlinjer, enligt vilka det gäller att sänka LDL-kolesterolet så mycket som möjligt [1], en syn som delas av svenska forskare [2]. Att patienter vars kolesterol minskat blott en smula har lika stor nytta av behandlingen som patienter […](0 kommentar)

Korrespondens

Låt glukosamin få säljas som tidigare

Debatten om huruvida endast apoteken skall få sälja läkemedel har hittills handlat om god och säker läkemedelshantering, hög tillgänglighet i hela landet, låga priser samt farmaceutisk kompetens hos dem som säljer läkemedlen. Detta sammanfattas väl i Elisabet Ohlins intervju med Eva Nilsson Bågenholm i Läkartidningen 23/2005 (sidan 1796). Glukosamin klassat som läkemedel Glukosamin i form […](0 kommentar)

Erinran om en erinran

HSAN tilldelade nyligen en distriktsläkare en erinran för att remissvar ej bevakats. Fortfarande har datajournalen klara brister. Det finns ett bevakningssystem i tex Vania-journalen, men då skall sekreterarna manuellt lägga in bevakning av varje remiss i datorn så att avsända remisser ihågkoms och svar efterfrågas efter lämplig tid. När vi byter system nästa höst – […](0 kommentar)

Specialistläkare behövs i den öppna vården

Svensk sjukvård lider idag av svårtillgänglighet och köbildning. Den slutna vården på sjukhus belastas av en tung rutinsjukvård med en åldrande befolkning. Till detta kommer krävande omorganisationer samtidigt som datoriseringsarbete och en ökande administration tar alltmer tid. Dessutom bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete i en ökad utsträckning. Allt detta sammantaget ger mindre tid för patientvård. Problemet […](0 kommentar)

Svenska distriktsläkare kan inte jämföras med allmänläkare i andra länder

Nu har det åter kommit en av dessa OECD-rapporter där »produktiviteten« i svensk sjukvård jämförts med samma i andra europeiska länder (refererad i Läkartidningen 26–27/2005, sidan 1964). Får jag rekommendera OECD att möjligen göra ett studiebesök för att ta reda på fakta? På de offentliga vårdcentralerna i Sverige sorteras patienterna av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna tar hand […](0 kommentar)

Storbritannien jagar afrikansk vårdpersonal

En stor del av de läkare och sjuksköterskor som utbildats i Afrika söder om Sahara rekryteras till arbeten i Storbritannien. Under 2003 utfärdade Storbritannien 5880 arbetstillstånd åt sjukvårdspersonal från Sydafrika, 2825 från Zimbabwe, 1510 från Nigeria och 850 från Ghana. Nära en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna i Storbritannien är utbildade utomlands, jämfört med cirka […](0 kommentar)

Pseudosjukskrivningar – vems är felet?

Utan tvivel har det idag gått inflation i utfärdande av sjukintyg. Sjukskrivning skall ses som ett kraftfullt instrument i den medicinska behandlingsarsenalen. Omkring 50 procent av alla intyg saknar emellertid strikt medicinsk indikation. Visst är det så att sjukpenning har kommit att användas i stor omfattning i samband med bl a arbetskonflikter och nedläggning av […](0 kommentar)

Generisk förskrivning – för patientsäkerheten

I Läkartidningen 32–33/2005 (sidan 2241) skriver Anders Cronlund, utbildningschef vid Läkemedelsakademin, att huvudskälet till generisk förskrivning är läkemedelskostnaderna. För mig är huvudskälet patientsäkerheten. Jag har träffat på en patient som samtidigt tagit de synonyma läkemedlen Glucophage och Metformin, liksom läkare som förskrivit både Neurontin och det synonyma Gabapentin till en patient. För att generisk förskrivning […](0 kommentar)

Datorverktyg i vardagen

Dyrt men bra handdatorprogram

Datorstöd för vård och patientomhändertagande ökar i Sverige och andra länder. I USA har tre fjärdedelar av alla läkare tillgång till handdator med medicinska handböcker http://www.-spyglassconsulting.com/spyglass_whitepaper_doctor.html Antalet program och medicinska handböcker för handdator som står till buds är enormt; många av dem hittar man på specialdesignade internetsajter (tex http://www.handheldmed.com/ ). Utbudet av svensk programvara är […](0 kommentar)

Nya böcker

Bra uppslagsbok för juridiska problem i vårdvardagen

Boken »Specialistsjukvårdens juridik 2005« är ett resultat av ett omfattande samarbete mellan jurister och medicinare av olika specialiteter. I författargruppent ingår inte mindre än tio personer, alla med olika kompetens och bakgrund inom hälso- och sjukvården. Noteras kan att samarbetet inom denna grupp skribenter även har resulterat i boken »Allmänmedicinens juridik 2005«. Inte som alla […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Fåfäng läkarjakt på ångestokocker

En intervju för åtskilliga år sedan med artisten Louise Hoffsten har etsat sig fast i mitt minne. Hon berättade hur det gick till när hon kom till neurologen på Södersjukhuset i Stockholm. Nyskild och trasig och med diverse neurologiska symtom frågar hon läkaren: – Kan det vara ett brustet hjärta? – Ja, svarade doktorn. Men […](0 kommentar)

Nyklippt

Förvirrat i Skåne

Ystads Allehanda (lib) konstaterar att det tycks råda förvirring om kompetensen vid Simrimshamns sjukhus: »En patient som av ett sjukhus får besked om att senare besöka ett annat borde inte ha någon anledning att betvivla riktigheten i rekommendationen. Att en patient ändå tvingas besöka ett tredje sjukhus för att man på det första inte vet […](0 kommentar)

Ledare

Lika vård för alla?

Klarar dagens sjukvårdsorganisation med 18 landsting, två regioner och en kommun – med varierande kompetens och skatteunderlag – av att ge alla boende i Sverige en rättvis och optimal sjukvård? Frågan ställdes nyligen i en debattartikel i Dagens Nyheter av tre ledande läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. De tre oroades starkt av vad de […](0 kommentar)

Danmark en förebild

»Det lärande systemet« kallar danskarna sin nya modell för att hantera avvikelser inom vården – ett system som ska uppmuntra till rapportering men som inte är kopplat till sanktioner. LTs ledare om patientsäkerhet i nr 34/2005 nämnde modellen – i veckans nummer kan ni läsa ett utförligare reportage (sidan 2540). Den nya danska lagen om […](0 kommentar)

Efter syndafloden

Katastrofinsatserna i New Orleans analyseras utförligt i veckans nummer av Nature. Det ligger nära till hands. I fjol publicerade man en artikel som med kuslig precision förutsade att just Louisiana skulle drabbas. Den lokala höjningen av Atlantens vattentemperatur föder jätteorkaner, vilkas flodvågor sedan får fritt spelrum när våtmarkerna, naturens buffert, utdikats. Varför blev hjälpinsatserna så […](0 kommentar)

Aktuellt

Mer accepterat att göra fel med nya lagen

En tid efter att man började samla och analysera avvikelserapporter stod det klart att de flesta fel rör medicineringen. När personalen intervjuades framkom att det uppfattades som legitimt att störa den som portionerar ut medicinen. – Medicinrummet fungerade som en mötesplats. Det var en brist i säkerhetskulturen. Därför tryckte vi upp »Vill inte störas«-skyltar, som […](0 kommentar)

Fler svenskar på utländska läkarutbildningar

Det visar en enkätstudie som Socialstyrelsen låtit göra bland utlandsstuderande som får svenska studiemedel. Orsakerna till ökningen tros vara flera. Sedan 1989 ges studiemedel för utlandsstudier. Antagningspoängen i Sverige är höga. Och genom EUs läkardirektiv är det för läkare utbildade i ett EU/EES-land en enkel procedur att få svensk legitimation. Ungefär hälften av de 650 […](0 kommentar)

Olika stort fackligt inflytande när arbetstider ses över

De tre stora arbetsgivarna är först ut med att se över läkarnas jourarbetstid. Den konkreta orsaken till översynen är att landstingen senast den 1 januari 2007 ska börja tillämpa den nya arbetstidslagens bestämmelser om 11 timmars dygnsvila och maximalt 48 timmars arbetsvecka. Bakom förändringen står EUs arbetstidsdirektiv, som egentligen gäller i Sverige sedan många år. […](0 kommentar)

Rapporteringsplikt i Danmark sätter patientsäkerheten i fokus

Förr ägnades avvikelser inte någon stor uppmärksamhet på danska sjukhus. Att de förekom och ledde till komplikationer visste de flesta. Men det fanns inget system för att rapportera dem, och få hade modet att upplysa om fel de varit med om, eftersom det kunde leda till sanktioner. Klagomål från patienter var en av de viktigaste […](0 kommentar)

Bjudresa till Italien granskas av åklagare

Det var läkemedelsbolaget Pfizer som för två år sedan bjöd vårdpersonalen på en resa till Rom, men enligt statsåklagare Nils-Eric Schultz vid åklagarmyndigheten i Stockholm var gratisresan inte befogad. – Resan hade inte något vettigt program, och därför fanns det inget skäl att åka, säger Nils-Eric Schultz, som nu inlett en förundersökning kring resan. Vårdpersonalen, […](0 kommentar)

Notiser

Ny statssekreterare hos Ylva Johansson

Vårdminister Ylva Johanssons statssekreterare Mikael Sjöberg slutar för att bli generaldirektör för Arbetslivsinstitutet. Han ersätts av Kent Waltersson, tidigare kommunalpolitiker i Linköping och politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet. LT(0 kommentar)

EU-parlamentet antar lag om barnläkemedel

EU-kommissionens förslag till EU-förordning som ska stimulera utvecklingen av barnläkemedel har antagits av Europaparlamentet. När läkemedelsprövningar görs på barngrupper kommer patenttiden för läkemedlet att förlängas med sex månader. En vetenskaplig kommitté, Pediatriska kommittén, inrättas senast sex månader efter att förordningen trätt i kraft. För att bli gällande lag måste förordningen också godtas av ministerrådet. Den […](0 kommentar)