Nr 39 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Patenträttigheter och den fria forskningen

I en intressant artikel berör Kesselheim och Avorn immaterialrättsliga frågeställningar i samband med universitetsbaserad vetenskap och biotekniska produkter [1]. Den snabba utvecklingen inom forskningen av medicinska tekniker och tekniska hjälpmedel, liksom komplexiteten av dessa för att utveckla nya mediciner, fordrar stora investeringar samt gott samarbetsklimat mellan offentliga och privata institutioner. Den medicinska produktutvecklingen kan emellertid […](0 kommentar)

Dags att bryta tystnaden!

Mitt under den svenska sommaren pågick i Rio de Janeiro årets internationella HIV-/aidskonferens. I svenska medier förbigicks den med i stort sett total tystnad. Dagens Nyheter hade en liten notis om skyddande effekt av omskärelse. Vill vi i den rika världen genom tystnad glömma vad som händer utanför våra gränser? En som inte tystnat är […](0 kommentar)

Nya Rön

Otillräckliga bevis för att akupunktur fungerar som analgesiadjuvans under operation

Författarna Lee och Ernst har gjort en värdefull översikt för att få grepp om akupunkturens plats som adjuvant analgesimetod vid kirurgi tillsammans med standardanestesi. Redan i senaste läroboken om anestesi under redaktion av Matts AB Halldin och Sten GE Lindahl tar Torsten Gordh och jag som författare upp och beskriver den sensoriska stimuleringens stora värde […](0 kommentar)

Sverige i topp – en jämförelse av biomedicinsk forskningsproduktion i EU och USA

I en nyligen publicerad artikel i BMJ jämför författarna Soteriades och Falagas den vetenskapliga produktionen inom biomedicin i USA och EU under åren 1994–2004. För att få en tydligare bild av produktionen delar man in EU i tre grupper: a) de första 15 medlemsstaterna (inkluderar även Sverige och Finland), b) de tio stater som kom […](0 kommentar)

Svårt att mäta forskning

Att kunna mäta forskning är en dröm för många forskare, forskningsfinansiärer och politiker. Dagens metoder är oftast baserade på antingen input-variabler, såsom antal forskare eller finansiering, eller antalet publikationer och citeringar (bibliometri). I Soteriades´ och Falagas´ artikel [1] hamnar Sverige i topp vad gäller antalet biomedicinska publikationer och citeringar per 1000 invånare samt antal citeringar […](0 kommentar)

Endast på webben

Upptäckt av magsårsbakterie belönas med årets Nobelpris

Patologen Robin Warren, född 1937, och mikrobiologen Barry Marshall, född 1951, vid University of Western Australia i Perth, Australien, har tilldelats årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. De får priset för upptäckten av bakterien Helicobacter pylori och dess koppling till inflammation i magsäckens slemhinna, liksom till sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Dittills hade inställningen varit […](0 kommentar)

70 procent av landstingen saknar program mot alkoholproblem

Undersökningen visar att i 75 procent av landstingen lyfter man tobaks- och alkoholvanor i sina övergripande styrdokument. Matvanor och fysisk aktivitet förekommer hos endast en tredjedel av landstingen. Gävleborg, Uppsala och Västerbotten nämner och lyfter fram hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande problemområden och begrepp i större omfattning än övriga landsting.   Trots detta saknar trettiosex procent av […](0 kommentar)

Klart för en tredje patientsäkerhetskonferens

Den patientsäkerhetskonferens som just hållits (se artikel på sid 2763) var den andra i ordningen. Den första hölls 2003/2004. Arrangörer var Sveriges kommuner och landsting, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen i samarbete med Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Svenska läkaresällskapet samt Sveriges läkarförbund. Redan nu är det klart att dessa organisationer ordnar en tredje nationell konferens […](0 kommentar)

Dags för VRISS II

I VRISS-projektet (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas), som startats av Sveriges kommuner och landsting, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag och Socialstyrelsen, har ingått 21 team runt om i Landet. Några exempel var teamen finns: Njurmedicin vid Sahlgrenska, Ortopeden, Västerviks sjukhus, Neurokirurgen, Linköpings Universitetssjukhus, Intensivvården, Södersjukhuset i Stockholm. Inom kort, i januarti 2006, börjar VRISS II. Anmälningstiden går ut […](0 kommentar)

Socialmedicin föreslås förbli specialitet

Enligt Socialstyrelsens ursprungliga förslag till framtida specialitetsindelning som presenterades 2002 skulle socialmedicinen helt upphöra som medicinsk specialitet. Bakom låg principen att endast specialiteter med direkt patientkontakt skulle behållas. Men vad detta skulle innebära för den framtida kompetensen inom socialmedicin, folkhälsovetenskap och samhällsmedicin, det behövde utredas särskilt, ansåg Socialstyrelsen. Och efter den nya utredningen vill Socialstyrelsen […](0 kommentar)

Ny SBU-rapport: Många patienter med ångest får inte rätt hjälp

För samtliga ångestsyndrom, till exempel paniksyndrom, fobi eller tvångssyndrom, finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Med undantag för specifika fobier är effekterna av behandling måttliga. Symtomen lindras, men upphör sällan helt och återkommer, med få undantag, när behandlingen avslutats. Det visar en systematisk litteraturöversikt från SBU. Där framgår också att det finns en klar risk att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Serotoninåterupptagshämmare misstänks öka risken för osteoporos

Benvävnaden i skelettet genomgår kontinuerlig remodellering, mer omfattande i trabekulärt ben än i kortikalt, vilket leder till att ungefär 10 procent av benmassan omsätts per år. Remodellering initieras av att osteoklaster resorberar ben genom att både lösa ut mineralkristaller och degradera matrixproteiner, varvid en resorptionslakun uppstår. Denna fylls därefter med nytt ben genom att osteoblaster […](0 kommentar)

Triage – metod för bästa möjliga omhändertagande på akutmottagningen

»Triage« kommer från franskans »trier« med betydelsen sortera/prioritera. Triage är det första steget i omhändertagandet av skadade i situationer när det råder resursbrist. Följaktligen har begreppet kommit att bli centralt inom krigssjukvård och katastrofmedicin. Triage beskrevs första gången av Napoleons generalläkare, baron Dominique Jean Larrey. Han införde ett system där hästdragna vagnar samlade ihop de […](0 kommentar)

Ett kvartssekel med föräldragrupper i barnhälsovården – var står vi idag?

Ett av de viktigaste folkhälsoproblemen idag är den psykiska ohälsan. Ser man till sjukskrivningsstatistik ökar problemet oroande snabbt. Även rapporter om barns och ungdomars hälsa talar för betydande och troligen ökande problematik [1]. Mycket talar för att sårbarheten för psykisk ohälsa grundläggs i tidig barndom och att en trygg föräldrarelation är en skyddsfaktor i sammanhanget. […](0 kommentar)

Fysisk aktivitet lika viktigt som en bra sammansatt kost

Både vad vi äter och hur mycket vi äter påverkar hälsan och risken för att utveckla en rad sjukdomar och åkommor. Enligt WHO [1] är fem av de tio främsta riskfaktorerna som bidrar till ohälsa i västvärlden direkt kopplade till kosten. Dessa är högt blodtryck, alkohol, förhöjt serumkolesterol, övervikt och låg konsumtion av frukt och […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Fullt möjligt att halvera antalet vårdrelaterade infektioner«

Det var ett budskap från Eva Haglind under den nationella patientsäkerhetskonferensen. Hon är chefläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande i genombrottsprojektet VRISS, Vårdrelrelaterade infektioner ska stoppas. Inom projektet uppskattar man att 10 procent av alla som vårdas på sjukhus i Sverige drabbas av en vårdrelaterad infektion. Det övergripande målet för VRISS sattes högt – antalet […](0 kommentar)


Händelseanalys i stället för bestraffning har lett till förbättrad patientsäkerhet i USA

Veterans Affairs, VA, ger vård till anställda och tidigare anställda inom den amerikanska försvarsmakten vid något av VAs 170 sjukhus i USA. Redan 1997 försökte VA utveckla en organisation för utbildning och forskning inom patientsäkerhet, men efter två år och med magert resultat kontaktades James P Bagian. Han har en unik erfarenhet av säkerhetsutveckling, såsom […](0 kommentar)

»Alla skador och risker för skador måste rapporteras och analyseras«

Det är delar i Läkarförbundets recept för att öka patientsäkerheten, som presenterades bland annat i en ledare här i Läkartidningen för en dryg månad sedan (nr 34) under rubriken »Säker vård – en självklarhet«. Ett problem är att just läkarna, enligt många källor, är sämst på avvikelserapportering, senast redovisat under den nationella patientsäkerhetskonferensen. Varför är […](0 kommentar)

»Vi är en del av en stark internationell rörelse för bättre patientsäkerhet«

Och om någon trodde att Sverige på något sätt är ensamt, unikt eller mer framstående i patientsäkerhetsfrågor än andra länder så är det fel. I själva verket är vi som är här idag en del av en stark internationell rörelse för bättre patientsäkerhet. Det sade Socialstyrelsens chef Kjell Asplund när han inför drygt 700 deltagere […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Medicinska biobanken – en unik resurs för medicinsk forskning

Det finns många exempel på betydande biomedicinska upptäckter som genererats genom analys av sparade och nedfrysta blodprov. Att kunna analysera sådana prov med nya metoder som inte fanns när proven togs har varit och är fortfarande av stor betydelse i medicinsk forskning. Det finns otaliga exempel på hur ett framsynt provsparande har löst komplicerade medicinska […](0 kommentar)

En lag för hanteringen av patientuppgifter i sjukvården

Våren 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag till en författningsreglering av personuppgiftsbehandlingen i de nationella kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården (direktiv 2003:42). Bakgrunden till uppdraget var den kritik som bla Datainspektionen riktat mot att hanteringen av integritetskänsliga uppgifter om enskilda patienters hälsa mm i de då drygt 50-talet nationella […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vi måste säga ifrån när människors liv och hälsa står på spel!

Tjugofem verksamhetschefer inom barn- och ungdomspsykiatrin skrev i april i år en artikel om de apatiska flyktingbarnen i Dagens Medicin [1]. Artikeln kritiserades i Läkartidningen (LT) för att vara alltför tillagsinställd gentemot officiella beslutsfattare [2] och för att stödja en inhuman flyktingpolitik [3]. Sten Lundqvist, en av dem som stod bakom artikeln i Dagens Medicin, […](0 kommentar)

Replik: Vårt nya budskap är »en bättre morgondag«

David Finers och Lisbeth Sachs´ debattinlägg om Cancerfondens annonskampanj »Cancern talar« visar att cancerfrågan är viktig och berör. I samband med kampanjen i början av året fick vi en del reaktioner både från människor som tyckte att det var bra att Cancerfonden stack ut hakan i denna viktiga fråga och från dem som ifrågasatte anslaget. […](0 kommentar)

Skrämselpropaganda oetisk metod för Cancerfondens pengainsamling

Är det goda uppsåtet att samla in pengar till cancerforskning något som tillåter att etiska hänsyn får vika? Vi ställer frågan utifrån kampanjen »Cancern talar«, som spreds via massmedier i början av maj 2005. Cancern »talar« till oss I Cancerfondens (fortsättningsvis CFs) tre kampanjtexter »talar« en förkroppsligad Cancer direkt till oss. Cancern berättar att han […](0 kommentar)

Integrativ medicin vid Karolinska institutet – forskning på vetenskaplig grund

Alternativ och komplementär medicin är kontroversiell till sin natur, och det skulle kunna uppfattas som att KI nu är ute på riskabla vägar. Enligt definitionen är alternativa metoder inte grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet – alltså i rak motsats till den konventionella skolmedicinen, som ska vara evidensbaserad. Jag kan därför förstå Jesper Jerkerts (Läkartidningen […](0 kommentar)

Korrespondens

Diagnos prostatacancer: Att vänta på att börja vänta

Jag heter Calle Bengtsson. För några år sedan fick jag diagnosen prostatacancer och behövde hjälp av sjukvården. Jag vet att det kan vara svårt att behöva vänta. Men att vänta på att vänta är ännu värre. Ett besked om att man har en cancer medför en psykisk belastning. Det innebär ofta att olika processer startar […](0 kommentar)

Att befinna sig i limbo

Ordet limbo (medeltidslatin, ungefär »gräns«) används idag för att beskriva en obestämd väntan utan att veta när, eller ens om, något kommer att hända. Det har även betydelsen »vara förbisedd«, »åsidosatt« och »befinna sig i ett obestämt tillstånd«. Det finns en engelsk studie som visar att patienter som har kontakt med sjukvården inte sällan upplever […](0 kommentar)

Varför avbröts kikhostevaccinationen i Sverige 1979-1996?

I Läkartidningen 35/2005 fanns två utmärkta artiklar om kikhosta och kikhostevaccinationen i Sverige av Rose-Marie Carlsson och medarbetare [1, 2]. Vaccinet hade blivit ineffektivt Men i ingen av dem nämns något om orsaken till att man i Sverige gjorde ett 17 år långt uppehåll med kikhostevaccinationen från 1979, nämligen att det svensktillverkade helcellsvaccinet mot kikhosta […](0 kommentar)

En person hade förhöjt PSA-värde – jag själv!

Omständigheternas makt och tillfälligheter påverkar våra liv. Följande lilla historia kan illustrera detta. Läkartidningen hade i våras en liten artikelrunda om PSA-värden och prostata. Med en umgängeskrets av regelbundna motionärer, arbetskamrater, grannar och ordensbröder huvudsakligen i övre medelåldern slog det mig att det kan ju finnas någon bland dessa som har avvikande värde. Även om […](0 kommentar)

Dödsfall av fentanylplåster – letal dos finns kvar i plåstren efter användning!

Fentanyl depåplåster (Durogesic, Fentanyl Hexal) finns i styrkorna 25, 50, 75 respektive 100 µg per timme. Den totala mängden fentanyl i plåstren är betydligt högre än vad som avges under 72 timmar. Efter användning kan kvarvarande mängd fentanyl i plåstren utgöra 30–85 procent av ursprungsmängden [1], vilket motsvarar mellan fyra och åtta gånger den letala […](0 kommentar)

All diagnostik bör utgå från en initial klinisk undersökning

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd skall kunna tillämpas inom hela hälso- och sjukvården, och det är därför inte möjligt att föreskriva om handläggande av unika situationer som kan uppkomma någon enstaka gång. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död innefattar inte frågor om donation, utan bestämmelser om detta finns […](0 kommentar)

Hjärndödsdiagnostik och organdonation – kommentar till de nya föreskrifterna

Ett aktuellt donationsfall vid neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund, kom mig att fundera vidare över Socialstyrelsens föreskrifter om hjärndödsdiagnostik, SOSFS 2005:10 (M), som trädde i kraft den 1 juli 2005. Dessa föreskrifter ersätter SOSFS 1987:32 och skiljer sig däri att de klarare uttrycker att diagnostik med direkta dödskriterier i samtliga fall skall innebära fullständig klinisk […](0 kommentar)

Varför ingen rekommendation av ultraljud vid maxillarsinuit?

En kommentar till Läkemedelsverkets behandlings- och utredningsrekommendation angående rinosinuiter, publicerad i Information från Läkemedelsverket, nr 3, maj 2005. Sedan många år är det välbekant att kliniska och laboratoriemässiga fynd vid misstänkt maxillarsinuit är svåra att korrelera till objektiva resultat som tex utbytet vid punktion. Sannolikt sker en betydande överbehandling. I bästa fall förskrivs penicillin V, […](0 kommentar)

Stora skillnader i tillgång och erfarenhet

Inledningsvis finner vi det mycket glädjande att Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, i detta fall »Läkemedelsbehandling av rinosinuit«, läses, diskuteras, ifrågasätts och kommenteras! Ultraljudets värde diskuterades Ultraljudets plats i diagnostiken diskuterades på expertmötet, även om fokus givetvis, vilket också framgår av rekommendationens titel, låg på läkemedelsbehandlingen. Såväl i rekommendationstexten som i det manus som behandlar diagnostik, och som […](0 kommentar)

Aktuellt

Sjuksköterska ordförande för Läkare utan gränser

Spelar det någon roll om ordföranden är läkare eller sjuksköterska? – Jag har inte tänkt så mycket på det. Fler sjuksköterskor än läkare arbetar ute i fält, så det är väl rimligt att en sjuksköterska är ordförande emellanåt. Internationellt har man sagt att det är viktigt med en person med medicinsk bakgrund i ledningen, så […](0 kommentar)

Salus Ansvars sparare uppmanas flytta sina pengar

De som pensionssparar i Salus Ansvar får nu flytta sitt kapital till SEB Trygg Liv. Salus Ansvar har svårt att infria den garanterade avkastningen på 3–5 procent till de försäkrade. Man har därför ingått ett avtal med SEB om att flytta sina livsparare dit. Hos SEB Trygg Liv ska pengarna placeras i en fondförsäkring som […](0 kommentar)

»Utöka kraven på etikprövning av forskning«

Den nuvarande lagen om etikprövning av forskning som avser människor, som kom den 1 januari 2004, är ofullständig. Bland annat faller studier, som kan skada människor men där syftet inte har varit att skada, utanför det som enligt lagen ska etikprövas. När lagman Erik Lempert, ordförande i den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och regeringens utredare […](0 kommentar)

Allt fler nekas sjukpenning trots läkarintyg

I maj i år betalades sjukpenning ut till 217399 personer. Samma månad fick knappt 1500 personer avslag på sin begäran om sjukpenning eller sin sjukpenning indragen. Trots att det betyder endast 0,68 procents avslag är det mer än en fördubbling jämfört med samma månad i fjol då sjukpenning betalades ut till 250980 personer medan 719 […](0 kommentar)

Notiser

Förtydligande

Nätverket Strama har inte tagit ställning till hur allvarliga konsekvenserna av antibiotikaresistens kan bli i förhållande till HIV eller andra globala infektionssjukdomar i framtiden. Det påpekar Stramas ordförande Otto Cars apropå en artikel i förra numret av LT där han citeras. Uttalandet att antibiotikaresistens kan bli lika allvarligt som HIV är inte Otto Cars eget. […](0 kommentar)

Mobil operationsenhet på besök i Sverige

En trailer innehållande en modern operationsavdelning är på turné i Sverige. Carema specialistvård, som står för satsningen, menar att mobila operationsavdelningar kan hjälpa landstingen att korta långa operationsköer. LT(0 kommentar)

Läkemedel för barn – råd i ny handbok

Det brittiska läkarförbundet, British Medical Association, har sammanställt den forskning som finns kring barn och läkemedel i en ny handbok som vänder sig till läkare och annan vårdpersonal. Boken täcker åldersspannet nyfödd till 18-åringar och är bl a tänkt att fungera som stöd vid förskrivning av läkemedel till barn. Handboken ska uppdateras varje år och […](0 kommentar)

Ny sjukskrivningspolicy på Sahlgrenska

Från den första september fokuserar Sahlgrenska sjukhuset på korttidsfrånvaron. Den som varit sjuk fyra gånger under ett år måste vid femte tillfället ha läkarintyg redan från första sjukdagen. Läkarföreningen säger att det visserligen är positivt att arbetsgivaren engagerar sig i personalens hälsa men undrar vem som ska skriva alla intygen. – Jag tror inte att […](0 kommentar)

Ledare

Reformerad Lex Mariager bättre patientsäkerhet

På Maria sjukhus i Stockholm inträffade 1936 en tragisk händelse som påverkat hälso- och sjukvården på många sätt. Fyra patienter avled sedan de av misstag fått injektioner med desinfektionsmedel i stället för lokalbedövningsmedel. Händelsen ledde snabbt till att det infördes en anmälningsskyldighet inom hälso- och sjukvården. Sverige blev unikt och ledande inom patientsäkerhetsområdet genom att […](0 kommentar)

Depression bland läkarstudenter vanligare än vi tror

Ökande prestationskrav på universiteten har lett till att fler studenter uppvisar allvarliga stressymtom. Sambandet mellan studiestress och förekomsten av depression hos läkarstudenter diskuteras i nummer 11 av New England Journal of Medicine. En intervju med författarna finns på tidskriftens webbplats. Undersökningar från de två mest ansedda universiteten, Stanford och Harvard, tyder på att medicinare faktiskt […](0 kommentar)

Nyklippt

Placebo vs homeopati

Grönköpings forskare tävlar icke utan framgång med sina svenska kolleger när det gäller att sätta nya medicinska landvinningar å den vetenskapliga tapeten, kan presskollegan Grönköpings Veckoblad förtälja:»Homeopatiska läkemedel ha vid en omfattande studie genomförd av hr stadsdoktor Aug. Tert. Salvén befunnits vara lika verkningsfulla som placebopreparat (inbillningsmediciner). Trots detta glädjande forskningsresultat kommer sjukstugan även i […](0 kommentar)

Nya böcker

Liten introduktion till ett outforskat område

Läkemedelsbehandling bör i allmänhet ha ett planerat slut eller omprövas med jämna mellanrum, men utsättning av läkemedel har sällan inspirerat till forskningsstudier. Uppmärksamheten kring multifarmakoterapi, framförallt hos gamla, och skenande läkemedelskostnader har dock bidragit till ett ökande intresse för när och hur man kan och bör pröva utsättning av läkemedel och för de risker och […](0 kommentar)

Läsvärt om barnsängsfeberns betvingare

»Doktor Semmelweis och barnsängsfebern« är skriven av den amerikanske kirurgen och professorn Sherwin B Nuland, på svenska tidigare utgiven med boken »Hur vi dör«. Även denna gång är ämnet för dagen döden, här i form av den farsot som hemsökte de europeiska barnbördshusen i kölvattnet på industrialiseringen. Den organiserade sjukvårdens framväxt var ingalunda något endast […](0 kommentar)

Allmänbildande medicinhistoria

George Franklin Smith (professor emeritus i biologi och pediatrik i Chicago och medicine hedersdoktor i bla Göteborg) tillbringade fyra av sina yngre år som gästforskare vid det världsberömda institutet för medicinsk genetik i London, Galton Laboratory. Redan då, för ca 40 år sedan, kom han att intressera sig för sjukdomen smittkoppor och dess historia. Han […](0 kommentar)

Om moderskärlek, barnmortalitet och fattigdom

Jónína Einarsdóttir är antropolog vid Islands universitet. Åren 1993–1998 bedrev hon fältarbete i Guinea-Bissau, Biomboregionen hos papelbefolkningen. I denna bok tar hon med oss till Biombo och en miljö av fattigdom, hög fertilitet och hög spädbarns- och barnadödlighet. Hennes syfte är att studera maternella reaktioner på barnens död, och hon gör detta på ett personligt […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Lagom onormalitet är bäst

I min familj har vi lågt blodtryck. Vi är inga medicinska sensationer, men det svartnar för ögonen på oss ibland när vi reser oss hastigt. Sånt tycker läkarna att vi ska lära oss att leva med. Vi ska bara komma ihåg att resa oss i ultrarapid. Det är bättre att ha lågt blodtryck än högt. […](0 kommentar)