Nr 40 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Satanistiska ritualmord och övergrepp mot barn

Föreställningar om välorganiserade, vittförgrenade satanistiska nätverk som involverar barn i perversa, sexuella aktiviteter och kannibalistiska ritualmord uppstod i Centraleuropa under tidigare delen av 1400-talet [1] och har beskrivits som den mörka sidan av renässansen, reformationen och den vetenskapliga revolutionen [2]. Rädslan för dessa sekter nådde sin kulmen under de »tidigmoderna europeiska häxförföljelserna« [2, 3] men […](0 kommentar)

Vad är en detaljerad läkemedelsberättelse?

I veckans nummer av Läkartidningen beskriver Tommy Eriksson och medförfattare i sin artikel »Läkemedelsberättelse – ett redskap för att minska överföringsfel vid utskrivningen från sjukhus« ett utskrivningsmeddelande som, utöver en läkemedelslista med aktuella ordinationer, även innehåller information om orsaker till ändrade ordinationer. Jag håller helt och hållet med författarna om både behovet och nyttan av […](0 kommentar)

Nya Rön

Strålbehandling efter radikal prostatektomi minskar risken för recidiv vid lokalt avancerad prostatacancer

I och med att den nyligen avslutade studien SPCG-4 (Scandinavian Prostate Cancer Group) kunde visa på en betydande överlevnadsvinst med radikal prostatektomi jämfört med konservativ behandling har synen på behandling av prostatacancer förändrats världen över. Radikal kirurgi har nu alltmer kommit att bli förstahandsvalet för män med lokaliserad prostatacancer. Ett problem är dock den preoperativa […](0 kommentar)

Laparoskopisk gastrisk bypass vinner i längden

Flera olika metoder har använts för att uppnå god och bestående viktnedgång hos personer med svår övervikt. Tyvärr har endast ett fåtal randomiserade studier jämfört olika tekniker, vilket gör att vi har begränsad kunskap om hur effektiva och säkra operationsteknikerna är. I en randomiserad klinisk studie gjorde vi en jämförelse mellan gastrisk bypass (magsäcken kopplas […](0 kommentar)

Multisnitt-DT och kranskärlssjukdom

Det har under många år funnits ett ökande intresse av att visualisera kranskärlen med icke-invasiv diagnostik, framför allt beroende på att konventionell koronarangiografi är förenad med en potentiell komplikationsrisk och ett visst obehag för patienten. Den alltmer förbättrade tekniken och den allmänna tillgången till datortomografer har också bidragit. I JAMA redovisas en prospektiv singelcenterstudie på […](0 kommentar)

Specifika biomarkörer kopplade till risken för förstagångshjärtinfarkt

Utvecklingen av förstagångshjärtinfarkt är associerad med en lång rad faktorer. Hög ålder, manligt kön, högt blodtryck, rökning, diabetes, högt BMI och hyperkolesterolemi anses vara etablerade riskfaktorer. I avhandlingen studerades om specifika biomarkörer kan förbättra riskbedömningen som tillägg till traditionella riskfaktorer. De studerade biomarkörerna var vävnadsplasminogenaktivator (tPA), plasminogenaktivatorinhibitor-1 (PAI-1), trombomodulin (TM), von Willebrands faktor (VWF), dehydroepiandrosteronsulfat […](0 kommentar)

Endast på webben

Vårdprogram i Sverige

Du hittar länken till Vårdprogram i Sverige i vår lista över olika länkar i navigationsfältet.(0 kommentar)

Svårt bedöma risker i psykiatrin

Det är svårt att i förväg förutse vilka psykiskt sjuka patienter som kommer att begå våldshandlingar. Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som på regeringens uppdrag granskat den samlade forskningen på området. Metoderna för att bedöma vilka personer som kommer att utföra en våldshandling är osäkra, omkring var tredje […](0 kommentar)

Dagens landsting för små anser Socialstyrelsen

Framtidens vård bör bli allt mer kunskapsstyrd. Särskilda kunskapscentra som samlar in och bearbetar kunskap och erfarenheter bör utvecklas inom varje region. Därför bör dagens sex sjukvårdsregioner vara den geografiska basen för framtidens vård, anser Socialstyrelsen som på uppdrag av Ansvarskommittén svarat på frågan om det finns en ”optimal geografisk logik” för den framtida hälso- […](0 kommentar)

Inlägg och svar om SalusAnsvar

Läs debattartiklarna SalusAnsvar Livs haveri väcker frågor om ekonomi och förbundsdemokrati Flytt till SEBTrygg Liv det bästa under rådande förhållanden(0 kommentar)

Metabola syndromet i blåsväder

Sedan många år är det känt att ett antal riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom är ansamlade hos vissa individer i större utsträckning än vad som är slumpens spel. Eskil Kylin (1889– 1975) var en svensk läkare som var bland de första att upptäcka och beskriva detta samband år 1923 [1]. Fetma, nedsatt glukostolerans eller insulinresistens, lipidrubbning och […](0 kommentar)

Fasta sidor på webb

SalusAnsvars VD svarar kritikerna: Fri flytträtt dålig affär

Livförsäkringsaktiebolaget SalusAnsvar befinner sig i en situation som inte är långsiktigt hållbar och där försäkringstagarnas berättigade krav på avkastning blir svåra att infria. På sikt finns det till och med en risk för att vi inte kan uppnå våra garanterade åtaganden till kunderna. Den främsta orsaken till det uppkomna läget är den stora börsnedgången mellan […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Bilder av läkare i fackpress visar gamla genusmönster i ny stöpning

År 1888 blev Karolina Widerström Sveriges första kvinnliga läkare. År 2002 fanns det 11066 kvinnliga läkare i Sverige, vilka utgjorde 40 procent av läkarkåren [1]. På läkarutbildningen idag i Sverige går fler kvinnor än män, och Läkarförbundet räknar med att år 2010 är hälften av alla läkare kvinnor. Kommer detta automatiskt att leda till jämställdhet […](0 kommentar)

Tvättsäcksprojektet – genusskillnader in på bara skinnet

»Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än tvättsäckarna hos damerna?« Den frågan ställdes av en sjuksköterska vid ett möte i samverkansgruppen vid hudkliniken på Danderyds sjukhus och ledde till denna undersökning. Vi fann tidigare okända skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter vad gäller både ordinerad och utförd behandling […](0 kommentar)

»Jag är bara tjänsteman – neutral och könlös«

Genusbegreppet kom till för att betona att kön har en social dimension – det är inte bara biologi, som vi inom medicinen ofta föreställer oss. Det understryker att vi alla »gör kön« [1, 2] i relationer och samspel med andra utifrån maktskillnader mellan könen [3, 4] och rådande normer och föreställningar om kvinnor och män […](0 kommentar)

Skall fetma hos äldre behandlas?

I den takt befolkningspyramiden förskjuts och allt fler individer uppnår högre åldrar kommer förfrågningar från såväl läkare, patienter som anhöriga med krav på viktreduktion även för äldre individer. Eftersom basalomsättningen sjunker med någon procent per levnadsår från 20-årsåldern kan man fråga sig om det är rimligt och ändamålsenligt att ålägga äldre individer restriktioner som begränsar […](0 kommentar)

Delmål – ett arbetssätt i strokevården

Stroke-enheten är grunden i modern strokevård. Arbetet i ett stroketeam ska vara problemorienterat och bedrivas utifrån patientens förutsättningar och de olika personalgruppernas specifika kunskaper. Arbetet karaktäriseras förutom av ett interdisciplinärt förhållningssätt också av tidigt påbörjad mobilisering och rehabilitering i samråd med patienten [2]. En målinriktad rehabilitering ska utgå från en beskrivning av patientens fysiska funktioner, […](0 kommentar)

Kontrastnefropati efter datortomografi

I radiologisk diagnostik har kontrastmedel till uppgift att förstärka skillnader mellan kroppens strukturer och patologiska förändringar samtidigt som de inte skall ha några toxiska effekter. Tyvärr är detta omöjligt, och alla kontrastmedel kan ge upphov till biverkningar. De kontrastmedel som idag används vid urografi, angiografi och datortomografi (DT) är joderade, vattenlösliga medel framtagna för att […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkemedelsberättelse minskar överföringsfel vid utskrivning från sjukhus

Ett utskrivningsmeddelande inkluderande systematisk läkemedelsberättelse och läkemedelslista enligt Lundamodellen är ett enkelt redskap för att minska problemen. Elektronisk informationsöverföring kan ytterligare minska problemen om systematisk information enligt vår läkemedelsberättelse inkluderas. Läkemedelsproblem hos äldre Äldre personer, i synnerhet de som bor i äldreboende, har ofta en komplicerad sjukdomsbild och använder många läkemedel. Detta ger ofta upphov […](0 kommentar)

ST-läkare och kirurg missade välkänd varningssignal vid galloperation

Den 30-årige mannen opererades efter att ha kommit in till ett universitetssjukhus med akuta symtom, som tydde på gallsten. Operationen inleddes laparoskopiskt. När operatören mötte svårigheter tillkallades först ST-läkaren och sedan kirurgen. Socialstyrelsen anmälde ST-läkaren och kirurgen för att de opererat patienten fel så att gallgången delades och att detta inte noterades under den primära […](0 kommentar)

Borde ha misstänkt näsfraktur och ordnat röntgenundersökning

Den 57-åriga kvinnan föll i sitt hem och sökte den 24 maj vid ett sjukhus på grund av näsblödning och ångest. Näsan konstaterades vara devierad åt höger. Den 9 juni sökte hon vid vårdcentralen på grund av näsdeviationen. Hon remitterades till sjukhuset, där hon blev undersökt den 23 juni. Ytternäsan devierade då kraftigt åt höger […](0 kommentar)

Blodproppar i ögonen bör följas upp för att undvika komplikationer

Den 65-årige mannen drabbades av en plötslig synnedsättning. Distriktsläkaren ställde den hypotetiska diagnosen »maculatrombos?« och satte in behandling med acetylsalicylsyra. Fyra dagar senare sökte mannen ögonmottagningen på ett sjukhus där diagnosen blev grenvenstrombos med blödning i papillen. Han behandlades med acetylsalicylsyra i form av Trombyl. Patienten anmälde distriktsläkaren. När han den 10 februari körde bil […](0 kommentar)

Medicinens språk

Diffusa termer med viss diffusion

Medicinens terminologi är en fantastisk skapelse. Den skapades inte på en dag eller ens sju, utan under en lång utveckling. Den terminologiska evolutionen har liksom den biologiska gallrat fram de mest funktionella varianterna. Sammansmältningen av två sinsemellan ganska olika språk, latinet och grekiskan, har givit en maximalt smidig och effektiv avkomma. Effektivitet bygger på klarhet […](0 kommentar)

Nya böcker

Inspiration för läkare att läsa skönlitterära klassiker

Att läsandet av skönlitteratur kan utveckla viktiga sidor av läkarrollen framkom i en insiktsfull analys av distriktsläkaren Christer Petersson i Läkartidningen nummer 35, 2005. Han refererar bland annat till den engelske allmänläkaren John Salinger, som skrivit de två volymerna »Medicine and literature. The doctor´s companion to the classics«, som här recenseras. Salinger är sedan 1998 […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Av fyra pandemier är Likgiltigheten den värsta?

Jag slutade mitt kåseri i Läkartidningen 34/2005 med att påstå att det överlägset viktigaste projektet detta årtusende är »Den mogna människan«. Det låter djärvt men är snarast självklart. Att öka makten men inte mognaden är lika klokt som att börja lagra dynamit och knallhattar under kud- den. Men även WHO skulle kunna, med syfte på […](0 kommentar)

Debatt och brev

SalusAnsvar Livs haveri väcker frågor om ekonomi och förbundsdemokrati

Likt regalskeppet Vasa håller nu ett av marknadens stolta skepp – SalusAnsvar Liv – på att gå i kvav.Felaktig konstruktion, dåligt väder eller bristfälligt ledarskap? Hur mycket får vi ta med oss? Flera läkare, särskilt privatläkare, har en stor del av sitt pensionssparande i Salus. Vi är därför särskilt oroade och har frågor till både […](0 kommentar)

Vi vill ha ökad samverkan mellan komplementär- och skolmedicin

Jesper Jerkert har i ett par artiklar under de senaste månaderna använt osaklig och hårt vinklad argumentationsteknik för att misskreditera miljöpartiet och vårt arbete för att lyfta fram behovet av forskning, regelverk och samverkan inom området komplementär- och alternativmedicin. Nu senast i Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2671-5). Om behandlingseffekter Jerkert citerar mig: »De här behandlingarnas effekter […](0 kommentar)

Vi ignorerar inte forskningen men vill lyfta fram det nya

I Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2671-5) hävdar Jesper Jerkert i en brett upplagd artikel att Miljöpartiet systematiskt ignorerar vetenskaplig kunskap. Med stöd i två motioner samt en rapport påstår han att ovetenskapen blivit regel på vissa områden i vår partipolitik. Det är inte bara en missvisande slutsats. Det är dålig journalistik. Ignorerar inte vetenskaplig forskning Självklart […](0 kommentar)

Flytt till SEBTrygg Liv det bästa under rådande förhållanden

De medlemmar i Läkarförbundet som är försäkringstagare i SalusAnsvars Livbolag har i jämförelse med kunder i andra försäkringsföretag haft en avkastning åren 1996–2004 i nivå med den i Länsförsäkringar, Nordea och SPP. Kunder i Folksam, SEB Trygg Liv och Skandia har haft en något bättre avkastning. Under åren 1998 och 1999 hade SalusAnsvars Livbolag en […](0 kommentar)

Lärobok ger vilseledande information om whiplashskador

I utbildning av läkare och sjukgymnaster vid landets universitet och högskolor är, så vitt känt, Aquilonius och Fagius lärobok »Neurologi« [1] den enda läroboken i neurologi. Boken har därmed ett mycket stort inflytande på läkare och sjukgymnaster. Boken används även som referenskälla i rättsliga processer. Bokens beskrivning av whiplashskador I boken behandlar Hårdemark och Persson, […](0 kommentar)

Ingen grund för kritiken

Johanssons/Tjells (J/T) huvudkritik mot avsnittet om halsryggsdistorsion i kapitlet om skallskador tycks vara att »framställningen [ger] bilden av att psykologiska faktorer utgör den dominerande orsaken till de kroniskt skadelidandes besvär« och att »det inte [finns] stöd för läroboksförfattarnas ensidiga sätt att propagera för att psykologiska mekanismer har en framträdande roll vid utveckling av kroniska besvär […](0 kommentar)

Korrespondens

Doktorn kan ha flera arbetsstrategier

Hanne Kjöller skriver i Läkartidningen 37/2005 (sidan 2616): »Distriktsläkare i min bekantskapskrets berättar unisont hur de vanligtvis rätt tidigt förstår att patientens problem inte primärt är medicinska. Men att insatserna fortsätter att vara det. Ett litet blodprov där för att utesluta det ena, en remiss till magnetkamera här för att utesluta det andra, bli av […](0 kommentar)

En reparativ ortopedisk kirurgi kan ge fantastiska resultat

Som den minnesgode läsaren kanske erinrar sig ställde jag i Läkartidningen 40/2004 (sidan 3098) frågan ifall preventiv osteotomi var en möjlig åtgärd vid knäledsartros. Jag presenterade en bild på min valgusställning av höger ben från 1957. Vad som inte framgick var att mitt vänstra ben också hade en felställning på cirka 10 grader. Jag var […](0 kommentar)

Sir Arthur Conan Doyle KB och Mr David Beckham OBE

Carl Gustaf Carpel har helt rätt när han i Läkartidningen 32/2005 (sidan 2244) påpekar att Arthur Conan Doyle aldrig blev adlad. Conan Doyle blev dubbad till riddare av Kung Edward VII år 1902 och kunde därför kalla sig Sir Arthur. Samma år tackade Sherlock Holmes nej till att bli Sir Sherlock, och Conan Doyle lär […](0 kommentar)

Läkemedelsverket »valde« inte Artrox

I ett inlägg i Läkartidningen 37/2005 (sidan 2587) argumenterar Erik Lindberg för försäljning av glukosaminprodukter utanför apotek. Inlägget innehåller en del felaktiga påståenden, vilka är värda att kommentera. Syftet avgör klassificeringen Läkemedelslagstiftningen slår fast att det är syftet med användningen av en produkt som avgör om produkten skall klassificeras som läkemedel. Glukosaminprodukterna klassificeras som läkemedel […](0 kommentar)

Vi tänker ergo har vi en själ

I artikeln »Psyket som försvann – eller Helhetssynen som plattade till patienten«, Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2640-5), skriver Jörgen Malmquist och Christer Petersson mycket intressant och tankeväckande om hur en ensidig biologisk syn kan hämma vår förståelse av människors sjukdomar. Jag har inga invändningar mot deras tes men beklagar att de bara hänvisat till äldre filosofer […](0 kommentar)

Det är inte för sent att ställa sig på patienternas sida!

I Läkartidningen 34/2005 (sidorna 2332-3) beskriver Johan Fischer hur läkaretiken underordnas sjukvårdspolitiska prioriteringar bla på grund av opportunistiskt handlande av omedvetna kolleger. Sjukronan Sjukronorsförändringen 1970 var inte bara ett sätt att ändra läkarnas avlöningsförhållanden, utan än mera ett uttryck för sjukvårdspolitikernas strävan efter totalt inflytande över sjukvården. I debatten som föregick förändringen hävdades bla att […](0 kommentar)

Ledare

Så kan vi minska sjuktalen

Läkarförbundet har antagit ett nytt policyprogram – Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen – där vi huvudsakligen behandlar läkarens roll i sammanhanget. För läkarprofessionen är sjukfrånvaron en högst angelägen fråga, inte minst mot bakgrund av den kritik som förekommer mot läkares sätt att skriva sjukintyg. Den kraftiga ökningen av antalet konsultationer om sjukskrivning har i kombination med […](0 kommentar)

Manligt och kvinnligt i Läkartidningen

Bodil Eriksson, läkarstuderande, och Eva E Johansson, docent, vid Umeå universitet, har gått igenom alla nummer av Läkartidningen under ett år och funnit att bilder av manliga läkare var fler och i genomsnitt något större än bilder av kvinnliga läkare. Män var oftare än kvinnor i fokus på bilden och framställdes oftare i ledande och […](0 kommentar)

Rättsprocess mot Darwin

Intelligent design« är en mjuk eufemism för kreationismen och vilar på samma grundtanke. Naturens ändamålsenlighet som vi kan observera i både den enskilda cellens organeller och i hur cellerna samspelar i organismen kan bara ha uppkommit genom att en intelligent Skapare har styrt evolutionens gång. Till skillnad från kreationismen är konceptet Intelligent design inte bundet […](0 kommentar)

Aktuellt

Mer tid och resurser åt läkarna för att minska sjukfrånvaron

I torsdags slog Läkarförbundets centralstyrelse fast förbundets policyprogram »Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen«. Skärp vårdgarantin, inför obligatorisk företagshälsovård, sänk ersättningsnivån i sjukpenningen efter ett år, låt personer som inte är fullpresterande arbeta i vården och öka statsbidragen till landstingen med fem miljarder kronor. Det är några av de trettio förslag till åtgärder för att komma till […](0 kommentar)

Kritiska röster mot förslagen

– Vad gör alla sjuka hela dagarna? Den frågan ställde Leif Westerlind, sakkunnig på socialförsäkringsenheten på Socialdepartementet. Han svarade själv: – De flesta gör någonting. Varför går det inte att omvandla den aktiviteten till något man kan göra på sin arbetsplats istället? Det måste bli en bättre kommunikation mellan arbetsgivarana och medicinen. På intygen borde […](0 kommentar)

Tvångsflytt till SEB Trygg Liv kan innebära större risker

De närmare 10000 läkare som berörs av affären mellan Salus Ansvars livbolag och SEB Trygg Liv, kommer successivt få sitt sparade kapital placerat hos SEB Trygg Liv. Under oktober kommer Salus Ansvar börja kontakta kunderna om valmöjligheterna. Någon möjlighet att själv välja helt ny förvaltare genom så kallad fri flytträtt finns inte. Det är ingen […](0 kommentar)

Upptäckten inledde ny era inom bakteriologin

– Jag är så glad att jag nästan inte kan tala. Jag har arbetat med bakteriologi i tjugosju år. Pentti Huovinen minns pristagarnas artikel i Lancet 1984 om upptäckten att Helicobacter pylori orsakade magsår. – Ingen trodde det var sant. När jag gav artikeln till magspecialister vid vårt sjukhus sa ingen någonting. Det tog ungefär […](0 kommentar)

Inbrott försenar forskning

Sjutton illrar har släpps ut, alternativt stulits, vid ett inbrott i ett djurstall på Karolinska institutet, KI. Gärningsmännen slog sig in genom väggen på den barack där illrarna hölls. Väggarna i baracken blev nedklottrade med slagord av typen »befria djuren« och förkortningen »DBF« (Djurens befrielsefront). Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning på KI, säger […](0 kommentar)

Avtal klart om professorers och lektorers pensioner

I flera års tid har det varit oklart hur pensionskostnaden för kliniskt verksamma professorer och lektorer ska fördelas mellan universitet och landsting. Tidigare finansierade staten hela kostnaden, men detta upphörde 2003, då staten ansåg att landstingen skulle ta sin del. Sedan 2002 har Läkarförbundet arbetat för en uppgörelse. Efter årets kommunala avtalsrörelse stod det klart […](0 kommentar)

Upptäckt av magsårsbakterie belönas med årets Nobelpris

Patologen Robin Warren, född 1937, och mikrobiologen Barry Marshall, född 1951, vid University of Western Australia i Perth, Australien, har tilldelats årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. De får priset för upptäckten av bakterien Helicobacter pylori och dess koppling till inflammation i magsäckens slemhinna, liksom till sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Dittills hade inställningen varit […](0 kommentar)

Socialmedicin föreslås förbli specialitet

Tidigare ordföranden i Läkarförbundet Bernhard Grewin har på uppdrag av Socialstyrelsen utrett socialmedicinens framtid. – Den här kompetensen behövs, och det bästa sättet att garantera den är att fortsatt myndighetsreglera den som specialitet för läkare, även om läkarna inte har direktkontakt med patienterna, säger han. Enligt Socialstyrelsens ursprungliga förslag till framtida specialitetsindelning som presenterades år […](0 kommentar)

Universitet ska utveckla global e-hälsa

De medicinska universiteten inom nätverket Universitas 21, U21, höll sitt årliga möte i Lund förra veckan. Nätverket antog då en resolution som blir startskottet för ett samarbetsprojekt mellan U21 och WHO kring så kallad e-hälsa. Projektet syftar till att sprida medicinsk kunskap över hela världen med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi. U21 har haft ett […](0 kommentar)

Höga avgifter kan ligga bakom färre ansökningar om etikprövning

Enskilda forskare och organisationer har sedan »Lagen om etikprövning på människa och biologiskt material från människa« trädde i kraft den 1 januari 2004 löpande pekat på svagheter i lagen. Bland annat skrev Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ett gemensamt brev till regeringen i december 2004 där man lyfte fram hur kostnaden för etikprövning slår hårt mot […](0 kommentar)

Många överklagar nämndbeslut

Under 2004 fick Centrala etikprövningsnämnden in 45 överklaganden, och detta år har redan 37 överklaganden inkommit. – Det har blivit fler sådana ärenden att pröva än vad vi trodde det skulle bli då den nya lagen började gälla. Nu har vi anställt ytterligare två jurister, som bland annat ska pröva sådana ärenden, säger chefsjurist Eva […](0 kommentar)

Notiser

Jan Schöldström död

Jan Schöldström, chef för Läkarförbundets förhandlingsavdelning, har avlidit efter en tids sjukdom. Han hade vid sin bortgång varit anställd på förbundet i närmare 30 år och under många år varit förbundets chefsjurist och avdelningschef. Jan Schöldström var en nyckelperson i förbundets juridiska arbeteoch förhandlingsverksamhet. Förutom internt stöd till kansliorganisationen företrädde han också enskilda medlemmar i […](0 kommentar)

30 miljoner till ovanlig sjukdom

EU ger 30 miljoner kronor i stöd till forskning om den ovanliga och ärftliga sjukdomen APS 1 (autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1). Forskningen leds från Uppsala universitet men i projektet ingår forskare från andra delar av Europa, Australien och Hong Kong. Projektet ska utveckla bättre diagnostik och behandling men också att ge ny kunskap om […](0 kommentar)

Hemliga avtal i norsk avtalsrörelse

Förhandlingsdirektören i Den norske lægeforening, Øyvind Sæbø, slutade nyligen sin anställning och sitt förtroendeuppdrag för paraplyorganisationen Akademikerne Helse med omedelbar verkan. Enligt Legeforeningen hade han i maj i år tillsammans med dåvarande ordföranden i Legeforeningen, Hans Kristian Bakke, som avgick sista augusti, tecknat skriftliga överenskommelser med arbetsgivarföreningen Navo i strid med förhandlingsprinciper som Legeforeningens centralstyrelse […](0 kommentar)