Nr 41 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Antihormonell bröstcancerbehandling

För tre decennier sedan var behandling av bröstcancer förbehållen allmänkirurger, och behandlingen var likartad för alla patienter: mastektomi med axillutrymning. Psykosocialt omhändertagande och uppföljning omfattade huvudsakligen några tröstande och uppmuntrande ord. Hormon- och cytostatikabehandling prövades vid avancerad sjukdom men med få och kortvariga behandlingssvar. Idag är allt förändrat: kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, psykosocialt omhändertagande, palliativ behandling […](0 kommentar)

Amlodipin bättre än atenolol vid hypertoni

Behandlingen av hypertoni har under det senaste året kommit i centrum av debatten för kardiovaskulär prevention till följd av SBU-rapporten 2004 om behandling av måttligt förhöjt blodtryck [1] samt kort tid därefter publiceringen av en metaanalys i Lancet som hävdade att dokumentationen för betablockeraren atenolols kliniska effekter var svag [2]. Ytterligare data för debatten har […](0 kommentar)

Nya Rön

Betablockerare räddar liv under kirurgi

Vilka läkemedel skall patienten ha under kirurgiska operationer? För 30 år sedan var det regel att hoppa över all kronisk medicinering. Syftet var att slippa bryta den preoperativa fastan och förhindra interaktioner med anestesiläkemedlen. Från mitten av 1980-talet blev det dock uppenbart att »utsättning« av hjärtmediciner, särskilt av betablockerare, är olämpligt. En nyare tanke är […](0 kommentar)

Ryggbesvär inte alltid psykosocialt betingat

Många epidemiologiska studier har visat att psykosociala faktorer har betydelse för förloppet vid ryggbesvär. I den här refererade studien har Jellema och medarbetare undersökt om tidig psykosocial intervention i primärvård vid akuta, ospecifika ländryggsbesvär kan förbättra utfallet i form av funktionsförmåga, upplevd förbättring och sjukskrivning på grund av ländryggsbesvär. Totalt 41 distriktsläkarmottagningar i Holland inkluderade […](0 kommentar)

Vävnadsodling – plastikkirurgens nya verktyg

Vävnadsodling, tissue engineering (TE), är en ung men snabbt växande forskningsgren som syftar till att bibehålla, återställa eller förbättra vävnaders och organs funktioner. Vanligtvis betyder TE att man kombinerar autologa celler som odlats utanför kroppen med någon form av tredimensionell matrix eller mall och transplanterar denna cell–matrixenhet tillbaka till patienten. I teorin har TE många […](0 kommentar)

Endast på webben

Fågelinfluensan – dagsläget!

WHO Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen(0 kommentar)

Fel bild av sjukskrivningar i Sverige

– Från hösten 1997 ökade antalet sjukdagar markant. Men det var sjukperiodernas längd som tilltog – inte antalet sjukskrivna, säger forskaren Tor Larsson på Arbetslivsinstitutet, i ett pressmeddelande. Forskningsrapporten är den första rapportern från RAR-projektet, som är ett av arton projekt i regeringens satsning på försök att minska ohälsan i offentlig sektor. Läs hela rapporten:Den […](0 kommentar)

Amlodipin bättre än atenolol vid hypertoni

Behandlingen av hypertoni har under det senaste året kommit i centrum av debatten för kardiovaskulär prevention till följd av SBU-rapporten 2004 om behandling av måttligt förhöjt blodtryck [1] samt kort tid därefter publiceringen av en metaanalys i Lancet som hävdade att dokumentationen för betablockeraren atenolols kliniska effekter var svag [2]. Ytterligare data för debatten har […](0 kommentar)

Miljöklassificering av läkemedel på Fass.se

På Fass.se kan man nu få miljöinformation om vissa läkemedel. Informationen vänder sig till både läkare och patienter. Bakom miljöklassificeringen står Apoteket AB, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket, Stockholms läns landsting och Sveriges Kommuner och Landsting. Den miljöinformation som ges på Fass.se innefattar t ex hur snabbt substanserna bryts ned i naturen och om de lagras i vattenlevande […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Begränsa utredningen vid cancer utan känd primärtumör

Ett stort antal cancerpatienter debuterar med metastasering, och trots omfattande utredning förblir åtskilliga tumörers primärursprung aldrig kända [1]. Terminologin har under åren varierat för okänd primärtumör, men internationellt har uttrycket CUP (carcinoma of unknown primary) blivit vedertaget [2]. CUP definieras således som metastatisk cancer där primärtumörens ursprung inte går att fastställa trots standardiserad utredning. CUP […](0 kommentar)

AGREE-instrumentet praktisk metod för utvärdering av kliniska riktlinjer

Eftersom behovet av riktlinjer inom sjukvården har ökat de senaste åren, både internationellt [1] och inom Sverige, har samtidigt intresset för kvalitetsgranskning och utveckling av gällande medicinska riktlinjer ökat [2]. Företrädare för sjukvårdsprofessionen och beslutsfattare anser idag att dessa är verktyg för att sjukvården ska fungera konsekvent och effektivt med målet att minska gapet mellan […](0 kommentar)

Fem sekunder … så botar gynekologen hydronefros/hydrouretär

Prolaps eller framfall är en vanligt förekommande sjukdom hos kvinnor. Som en konsekvens av förlossningar och stigande ålder får praktiskt taget alla kvinnor en uttänjd bäckenbotten. Genetiskt dålig bindväv förklarar varför vissa kvinnor drabbas oftare än andra. Såväl slidans väggar som livmodern kan sjunka ned. För lekmän är framfall alltid synonymt med att livmodern sänker […](0 kommentar)

Forskningsetiska riktlinjer: delvis olika krav i olika typer av studier

Syftet med denna artikel är att synliggöra några av de etiska frågor som aktualiseras i olika typer av forskning samt att visa hur en analys av sådana frågor kan gå till. Vi börjar med klinisk forskning, och därefter diskuterar vi epidemiologiska studier. En klinisk studie på utvecklingsstörda barn Willowbrook State Hospital är en institution för […](0 kommentar)

Livet efter stroke – ny nationell studie

Genom kvalitetsregistret Riks-Stroke har det varit möjligt att följa hur den akuta strokesjukvården förbättrats under en tioårsperiod. Strokeenheter finns nu vid nästan alla sjukhus, även om platstillgången vid vissa sjukhus fortfarande är otillräcklig. Stroketeam arbetar mångprofessionellt och systematiskt med diagnos och funktionsbedömningar, aktivering och rehabilitering. Även anhörigstödet i akutskedet har uppmärksammats på många håll. Uppföljningen […](0 kommentar)

Medicinsk konstpaus

Goyas sista självporträtt delar han med sin läkare

I Francisco de Goyas sista självporträtt visar han sig själv som sjukdomspinad patient under ett nattligt astmaanfall. Hans lätta cyanos, kroppshållningen, huvudets position med det rufsiga håret och den vänstra handens grepp kring lakanet är perfekta observationer. Man anar hur han kämpar för att få luft. Med i bild är hans vän och läkare doktor […](0 kommentar)

Michelangelos David skelar

Ett av Michelangelos mästerverk, statyn av den bibliske hjälten David i färd med att besegra Goliat, har en anatomisk egenhet: David skelar! Det är ögonläkaren S Shaikh och konsthistorikern J Leonard-Amodeo från Florida som har granskat några anatomiska egenheter hos Davidsstatyn. Högerhanden är större än den vänstra med förstorad abductor digiti minimi, kanske för att […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Har man gjort fel vill man inte att någon ska få veta om det«

Det sade Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm här i Läkartidningen för ett par veckor sedan (nr 39). En sådan patientsäkerhetsansvarig läkare finns på anestesikliniken vid Universitetssjukhuset i Lund, Anna Spencer, som bildar en grupp tillsammans med två sjuksköterskor. Uppdraget är relativt nytt, gruppen utsågs i april i år på initiativ av klinikchefen Eva Ranklev. – […](0 kommentar)

Höger höft blev vänster för radiolog

Den 63-åriga kvinnan genomgick en röntgenundersökning med anledning av rörelseinskränkning och smärtor i höger höft. Röntgenundersökningen bedömdes av radiologen, som i sitt utlåtande skrev att det fanns förändringar i den vänstra höftleden med kraftig höjdreduktion av brosket lateralt och centralt i leden som tecken på artros. Kvinnan behandlades senare på grundval av detta utlåtande. Radiologen […](0 kommentar)

Patolog förväxlade operationspreparat – patient fick falskt positivt cancerbesked

Den 60-årige mannen opererades för ileus den 29 mars. Enligt PAD-utlåtandet om operationspreparatet i april visade undersökningen en inflammation av tarmen samt fyra lymfkörtelmetastaser av okänt ursprung. En omfattande utredning av patienten kunde dock inte påvisa någon malign sjukdom. Förklaringen visade sig vara en förväxling av operationspreparaten från patienten (X) med operationspreparaten från en annan […](0 kommentar)

Debatt och brev

Inrätta team för förstagångspsykoser! Hög tid för rikstäckande vårdmodell

I Sverige drabbas varje år mellan 1000 och 1500 personer för första gången av en psykos. I Stockholms län innebär det omkring 250 personer. Av dem blir drygt hälften förtidspensionerade inom fem år [1]. Det är få tillstånd som är så mång-skiftande som ett första insjuknande i psykos. Insjuknandet sker ofta några veckor eller månader […](0 kommentar)

Ny läkarroll i sjukskrivningsproblematiken?

Vår statsminister säger att antalet långtidssjukskrivna minskar i en högre takt än förväntat. Han ser det som ett gott tecken. Vad jag kan komma på finns det minst fyra sätt att få långtidssjukskrivningarna att minska: 1. Patienten får tidigt den vård hon är berättigad till och blir frisk och kommer därmed ur sjukskrivningsstatistiken. 2. Patienten […](0 kommentar)

Okunnigt och oetiskt

Miljöpartisterna Mikaela Valtersson och Lena-Maj Anding har i Läkartidningen 40/2005 (sidorna 2880-2) svarat på den kritik som jag framförde i 38/ 2005 (sidorna 2671-5). Jag citerade där en rad uttalanden av mer eller mindre ledande mp-politiker. Uttalandena hämtades ur motioner, rapporter, pressmeddelanden och massmedier. De avslöjar okunnighet och brist på kritiskt tänkande i vetenskapligt avgörbara […](0 kommentar)

Det vi hänvisar till är dokumentet från den medicinska expertgruppen

Vi hänvisar inte till Whiplaskommissionens slutrapport utan till det dokument, »Diagnostik och tidigt omhändertagande av whiplashskador«, som utarbetats av Svenska Läkaresällskapets och Whiplashkommissionens medicinska expertgrupp. Diagnostiska kriterier I denna expertgrupp fanns representanter från nio sektioner inom Svenska Läkarsällskapet. Gruppen hade som målsättning »att åstadkomma riktlinjer för hur man i svensk sjukvård skall avgränsa och definiera […](0 kommentar)

Oroväckande att läroboksförfattare sprider grundlösa påståenden

I sin kommentar till vår kritik mot hur läroboken »Neurologi« belyser whiplashskador undviker författarna att kommentera varför de belyst problemen ensidigt (Läkartidningen 40/2005, sidorna 2883-5). Kommissionens rapport Författarna har i stället hänvisat till Whiplashkommissionens rapport. Den rapporten har tillkommit och bekostats av försäkringsbranschen, varvid representanter från branschen är starkt representerade. Kommissionens uppfattning har därvid inte […](0 kommentar)

Korrespondens

Vi förbereder studie om pisksnärtsskada och ögonsymtom

I ett inlägg i Läkartidningen 24/2005 (sidan 1925)har dr Bo Sonnsjö föreslagit att apoptos och kärlskada i det centrala nervsystemet skulle kunna förklara sådana syn- och ögonrelaterade symtom som är vanligt förekommande hos patienter med kvarstående problem efter pisksnärtsvåld mot nacken. 181 patienter från Sverige har opererats Sedan 2002 har till dags dato 181 patienter […](0 kommentar)

Allmänmedicinare och sjukhusspecialist – när mötas de två?

Då jag själv har mycket god erfarenhet av ortopeder i »öppen vård« välkomnar jag Hans Fredins inlägg i Läkartidningen 37/2005 (sidan 2589). Att på ett informellt och nära sätt ha tillgång till en spjutspetskompetens, i mitt fall en dag per vecka på vårdcentralen, ger ett enkelt och snabbt remissförfarande och upplevs som mycket positivt av […](0 kommentar)

Allmänläkarens helhetssyn utesluter inte specialiststöd

Tack för kommentar, en förutsättning för en fortsatt debatt. Faktum kvarstår: en allmänläkare kan inte äga total kunskap om hela sjukdomspanoramat. Det är inte heller att förvänta sig. Så har t ex en allmänläkare två veckors grundutbildning i ortopedi för att handlägga de cirka 20 procent av sitt patientklientel som söker med besvär från rörelseorganen! […](0 kommentar)

Vitamin B12 och folat – en balansfråga?

En studie, nyligen publicerad i JAMA, visar att tablettbehandling med vitamin B12, 1,5 mg dagligen, och folsyra, 5 mg dagligen under två år, reducerade antalet höftfrakturer från 43 till 10 per 1000 patientår [1]. Studien var randomiserad, prospektiv, placebokontrollerad och dubbelblind. Minskningen av höftfrakturer var signifikant (p(0 kommentar)

Oförsiktighet med generaliseringar bidrar till dålig attityd mot minoriteter

Prevalensen av STD (sexuellt överförda infektioner) är högre bland homosexuella män än bland heterosexuella, eftersom promiskuitet är vanligare bland homosexuella män än bland heterosexuella, vilket i sin tur beror på ett flertal olika faktorer (inte minst att det enbart handlar om män). Därför är det alldeles rätt att peka ut homosexuella män som riskgrupp för […](0 kommentar)

Nya böcker

Alternativmedicin: essäer med utifrån gjorda betraktelser

Den här antologin om alternativ (eller komplementär eller integrativ) medicin har sitt ursprung i ett seminarium som hölls i augusti år 2002. Redaktör är fil dr Motzi Eklöf, verksam vid Tema hälsa och samhälle, Linköpings universitet. Hon har tidigare publicerat arbeten inom området och står här för inledning, introduktion och avslutning. Av övriga 14 bidragsgivare […](0 kommentar)

Vrenen – en intressant bekantskap

Sannolikt har en science fiction-bok inte tidigare anmälts i Läkartidningen men jag finner »VREN. De glömda rummen« så fascinerande att jag tycker att den bör recenseras här, inte endast därför att den är skriven av en kollega, röntgenläkaren Lotta Olivecrona. Boken är visserligen utgiven av ett ungdomsförlag, men jag tror den får läsare i alla […](0 kommentar)

På irrvägar genom tid och rum

Upptakten i »Vägs ände« kunde inte vara mer dramatisk när den dyker upp efter ett par inledande korta kapitel. Det sker under överrubriken »Vinter« och med datum den 13 januari 1995. »I köket fumlade han ett tag bland lådorna innan han hittade den vassaste trancherkniven É så vad återstod annat än att rycka sig loss […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Arbetar vi för mycket?

»Jag anser att allt arbete bör organiseras så att det utförs av någon annan.« Detta var en maxim som jag fick lära mig av en gammal lärare i historia. Han praktiserade den inte själv. Och jag har aldrig lyckats leva efter den. Men nu tycks den vara en praktiskt tillämpad norm för allt fler. En […](0 kommentar)

Ledare

Klimathot mot hälsan

Intresset för miljöns och klimatets effekter på hälsan har ökat dramatiskt i USA efter orkanen Katrinas härjningar. En läsvärd översikt i ämnet finns i veckans nummer av New England Journal of Medicine. Författaren Paul Epstein, institutionen för globala miljöfrågor på Harvard, skisserar hälsokonsekvenserna på kort och lång sikt. En tydlig växthuseffekt, fler och kraftigare värmeböljor, […](0 kommentar)

Framgång i EU-arbetet

Många läkare väljer att arbeta i ett annat land, och bland studenterna är det vanligt att läsa hel utbildning eller vissa kurser utomlands. Läkarförbundet samarbetar i olika internationella organisationer, varav CPME, Comité Permanent des Medicins Européens, är en av de viktigare. CPME arbetar med de frågor som är gemensamma för Europas läkare. För närvarande är […](0 kommentar)

Aktuellt

Vaccinering mot papillomvirus väntas redan 2007

Varje år får ungefär 450 svenska kvinnor diagnosen livmoderhalscancer, av dem dör drygt 40 procent av sjukdomen. I hela världen dör nästan 300000 kvinnor varje år av livmoderhalscancer. Minst 95 procent av fallen orsakas av humant papillomvirus (HPV). En stor studie med kvinnor från 13 länder som pågått i två år har visat hundraprocentigt skydd […](0 kommentar)

Övergripande riskanalys »byråkratiskt tjafs«

Landstingspolitikerna måste agera och tillskjuta de pengar som behövs för en säker vård av hög kvalitet. Det kräver Stockholms läns läkarförening efter chefläkarnas avgång och Socialstyrelsens kritik. Läkarna på Karolinska har länge ifrågasatt sjukhusets sparkrav, se till exempel LT nr 17/2005. Men den senaste veckans turbulens kring Karolinska Universitetssjukhuset ändrar ingenting. Sparkraven ligger fast för […](0 kommentar)

Socialstyrelsen orolig för patientsäkerheten

– Vi har en oro för att patientsäkerheten är i fara i samband med sammanslagningen, säger Torsten Mossberg, chef för Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm, efter ett möte med sjukhusledningen 3 oktober. Det handlar bland annat om risker med förlängda väntetider och stödfunktioner som inte följt med när verksamheter flyttat. Sammanslagningen har inte föregåtts av […](0 kommentar)

Chefläkare avgår – fick inget gehör

Två av sjukhusets fyra chefläkare har slutat, båda i Solna. Den ena är Bo Ringertz. Den 1 oktober återgick han i klinisk tjänst, som reumatolog på sjukhuset. – Jag avgick för att jag såg att besparingarna slog väldigt hårt mot Karolinska Universitetssjukhuset i sin helhet. I våras fick Bo Ringertz allt fler samtal om brister […](0 kommentar)

Skrev ut narkotikaklassade läkemedel för 150 kronor

En läkare vid en vårdcentral i Värmland har skrivit ut narkotikaklassade läkemedel per telefon, skickat recepten i brev till patienterna och bifogat inbetalningskort med doktorns eget kontonummer. 150 kronor tog läkaren för den tjänsten. Det hela uppdagades för några veckor sedan då läkaren råkat skriva fel adress på ett brev som returnerades till vårdcentralen där […](0 kommentar)

Konsekvensanalysen politikernas ansvar

Hon håller inte med om att fokus legat på ekonomi och inte på patienter. – Vi är ju tvungna att ha fokus på båda delarna. Besparingarna har vi ålagts att göra. Självklart har vi som ledning varit tvungna att ägna oss åt att få struktur och ledning på plats. Men kvalitetsarbetet har fortgått hela tiden. […](0 kommentar)

Sex landsting lagom, anser Socialstyrelsen

Framtidens vård bör bli allt mer kunskapsstyrd. Särskilda kunskapscentra som samlar in och bearbetar kunskap och erfarenheter bör utvecklas inom varje region. Därför bör dagens sex sjukvårdsregioner vara den geografiska basen för framtidens vård, anser Socialstyrelsen som på uppdrag av Ansvarskommittén svarat på frågan om det finns en »optimal geografisk logik« för den framtida hälso- […](0 kommentar)

Utökad momsplikt på läkarintyg

Numera är det syftet med de medicinska åtgärderna som avgör momsfrågan. Om undersökningen syftar till att skydda hälsan hos patienten råder fortsatt momsbefrielse. Med begreppet skydda menas också bevara och återställa hälsan. I stort sett ska övriga läkartjänster momsbeläggas med 25 procent. Tidigare var alla undersökningar hos legitimerad läkare skattebefriade medan skatteplikt endast gällde för […](0 kommentar)

Notiser

Brister i förebyggande insatser

Socialstyrelsen har i en kartläggning konstaterat brister i vårdens förebyggande arbete. Många landsting har övergripande formuleringar om folkhälsa eller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, men mer sällan nämns vilken verksamhet som ska arbeta med sådana frågor. Evidensbaserade metoder, till exempel stöd vid rökstopp och metoder att identifiera alkoholvanor, behöver tillämpas i större utsträckning. Men sådana metoder […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Utsättning av Neurontin vid fantomsmärta

Gabapentin visar strukturell likhet med neurotransmittorn GABA och används vid partiell epilepsi, postherpetisk neuralgi och smärtsam diabetesneuropati. I Fass rekommenderas att gabapentin trappas ned vid utsättning hos patienter med epilepsi, eftersom alltför snabb utsättning av antiepileptika kan medföra risk för ökat antal anfall eller till och med status epilepticus [1]. I Fass är dock inga […](0 kommentar)