Nr 42 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

»Tid är hjärtmuskel«

Begreppet »tid är hjärtmuskel« har snart inte undgått någon som är involverad i att behandla patienter med akut hjärtinfarkt. Frågan är dock hur vi bäst minimerar fördröjningstiden från symtomdebut med ST-höjning på EKG till reperfusion. Idag finns fem reperfusionsstrategier representerade i Sverige: Traditionell trombolys given på sjukhus. Prehospital trombolys given i ambulans. Primär PCI (perkutan […](0 kommentar)

Nya Rön

Musik har en semantisk komponent

Likheterna mellan musik och språk är tydliga. Båda är kommunikationssystem med rösten som primärt uttrycksmedel i sång eller tal. Båda är allmänmänskliga och finns i någon form hos alla kända folkslag och kulturer. Båda använder sig av hierarkiskt ordnade syntaktiska strukturer: Toner binds samman till motiv, fraser och melodier i musiken och språket kan sönderdelas […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Läkaren skulle själv ha undersökt patienten

Den 43-åriga kvinnan anmälde allmänläkaren och berättade bland annat att hon på sommaren 2003 fick öroninflammation och sökte på vårdcentralen. De örondroppar hon fick hjälpte inte och hon sökte därför allmänläkaren. Hon fick nya droppar och man spolade hennes öra hårt med vatten två gånger i veckan. Det var en sköterska på mottagningen som »vecka […](0 kommentar)

Radiologerna borde ha registrerat förändringen i kvinnans hjärna

Den då 28-åriga kvinnan, opererades 1980 för meningiom. På grund av tilltagande huvudvärksbesvär remitterades hon i oktober 2003 till sjukhus för röntgenundersökning. I första hand begärdes datortomografiundersökning, eftersom hon opererats med insättning av clips och metallsuturer. Vidare upplystes att hon tidigare reagerat kraftigt allergiskt på jodkontrastmedel. Två cm stor tumörförändring Den 18 december 2003 genomgick […](0 kommentar)

»Doktorn handlade helt rätt – fälldes utan en fair prövning«

Orden kommer från Mats Holmström, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svensk förening för otorhinolaryngologi. Han är en av flera öron-, näs- och halsläkare som reagerat mycket starkt mot ett beslut i Ansvarsnämnden HSAN. Beslutet, som vi berättade om i Läkartidningen nr 40, såg ut så här: »Eftersom patienten varit med om ett relativt […](0 kommentar)

Hjärtinfarkt måste uteslutas om inte symtomen entydigt talar för annan sjukdom

Patienten kom till jourcentralen på kvällen sedan han under eftermiddagen hade drabbats av buksmärtor i epigastriet, som tryckte upp bakom bröstbenet. Han berättade att han för tio år sedan hade haft ett duodenalsår och läkaren bedömde att mannens besvär kom från magsäcken. Hon ordinerade magsårsmedicin och skickade hem patienten. Ett dygn senare fördes mannen med […](0 kommentar)

Tillät behandlingsmetod som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet

En 80-årig kvinna sökte den 17 september vid en privatklinik på grund av, enligt journalen, krypningar, ryckningar och domningar i båda benen, kärlbristning och svullnad vid anklarna, kalla fötter och strumpebandsränder. Hon bedömdes lida av venös insufficiens och fick fram till den 18 november vid 16 tillfällen behandling med elektromagnetiska och elektroniska impulser. Kvinnan anmälde […](0 kommentar)

Endast på webben

Stora brister i hemsjukvården

Läs rapporten:Borta bra men hemma bäst?(0 kommentar)

Apotekens utlämning av Tamiflu begränsas

Det var efter larm från Apoteket AB om nya kraftiga hamstringstendenser som Läkemedelsverket måndagen den 24 oktober beslutade om att maximera utlämningen av Tamiflu. – Om den ökade rekvisitionen skulle sprida sig skulle man kunna få brist på Tamiflu. Det skulle kunna bli kolossala problem, säger Björn Beermann, professor vid Läkemedelsverket. Det handlar om att […](0 kommentar)

Effekten av beta-blockerare ifrågasatt

Beta-blockerare bör inte vara förstahandsvalet vid okomplicerad hypertoni. Det föreslår Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet, tillsammans med två andra forskare i en artikel på tidskriften The Lancets webbplats 18 oktober. Slutsatsen har de dragit efter en metaanalys av studier av patienter med okomplicerad hypertoni, det viss säga högt blodtryck utan annan […](0 kommentar)

Ylva Johansson föreslår EU-direktiv för vården

Ylva Johansson vill ha ett EU-direktiv som reglerar vård i annat EU-land. Patientrörlighetsdirektiv kallar hon det. För det första vill hon reglera vad som ska gälla när man på resande fot söker vård i annat land. Till exempel: – Vad gäller för journalen? Vad gäller vid felbehandling och vid biverkningar av mediciner? Vem har tillgång […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Patientskador i svensk sjukvård får långvariga samhällsekonomiska effekter

Patienter som skadas i samband med behandling i svensk hälso- och sjukvård kan rikta ersättningsanspråk till vårdgivaren. Sedan år 1997 är vårdgivaren skyldig att ha en patientförsäkring som täcker sådan ersättning. Landsting och regioner samt Gotlands kommun är försäkrade genom Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Anmälningen görs hos Personskadereglering AB (PSR), som genomför personskadeutredningar, beslutar i […](0 kommentar)

Behandling av venösa bensår kostsamt för sjukvård och samhälle

Kostnaderna för att behandla venösa bensår i Sverige idag är höga. I en nyligen publicerad studie beräknades de årliga kostnaderna för att behandla den här patientgruppen till mellan 266 och 666 miljoner kronor [1], där den stora differensen beror på skillnader i publicerade prevalenstal. Det högre beloppet bedömdes i studien vara det mest adekvata. Utöver […](0 kommentar)

Hypotermi efter perinatal asfyxi minskar risken för hjärnskada

Under de senaste åren har ett flertal lovande experimentella studier på nyfödda djur gett hopp om möjligheter att kyla nyfödda barn och därmed begränsa hjärnskadorna efter asfyxi. Kylning efter hjärtstopp hos vuxna har samtidigt blivit en del av standardbehandlingen på många centra. Ett par väl genomförda pilotstudier på nyfödda barn visar att måttlig hypotermi går […](0 kommentar)

Syrgas som felkopplats till urinkateter orsakade subkutant emfysem

I litteraturen finns åtminstone två tidigare fall av subkutant emfysem efter syrgasinsufflation i urinblåsan beskrivna, båda från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg [1]. I båda fallen insjuknade patienten på en sjukvårdsinrättning, och ett av symtomen var smärta i nedre delen av buken. I ett av de båda fallen uppvisade patienten dessutom peritonitstatus. Vi beskriver ett parallellfall […](0 kommentar)

Marburgfeber i Angola – epidemin kväst, men sjukdomen finns kvar

Nyligen har uppmärksamhet riktats mot ett utbrott av hemorragisk feber som pågår i Uigeprovinsen i norra Angola. Utbrottet tros ha börjat i oktober 2004. Den 21 mars 2005 kunde Centers for Disease Control and Prevention (CDC) konstatera att agens var Marburgvirus. Man hade då kunnat påvisa virus i nio av de tolv fall som man […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Opioider – skillnad i förekomst av urtikaria

Opioider kan delas in i tre grupper: naturliga (morfin, kodein), semisyntetiska (oxykodon, buprenorfin) och syntetiska (fentanyl, petidin, dextropropoxifen) [1]. Alla opioidanalgetika orsakar histaminfrisättning i varierande grad. Histaminfrisättningen kan ge upphov till lokala effekter som urtikaria och klåda vid injektionsstället eller systemisk effekt [2]. Urtikaria vid injektionsstället förekommer vid injektion med petidin och morfin, men i […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Vem äger upptäckten, doktoranden eller professorn?

I en av de många biografierna om Alexander Fleming, penicillinets upptäckare, beskrivs hur han en septembermorgon 1928, i solen, på gräsmattan utanför sitt laboratorium på St Mary´s Hospital i London, visade en agarplatta med stafylokockkolonier för två bakteriologkolleger. En stor mögelkoloni växte på plattan, och de samtidigt växande stafylokockkolonierna tycktes sky mögelkolonin, de växte inte […](0 kommentar)

Ledare

Ett försuttet tillfälle

Utrikesdepartementet (läs regeringen) har i somras presenterat ett förslag till lag om bl a hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige. Förslaget har väckt oro inom delar av läkarkåren – se t ex en debattartikel i LT 38/2005, sidan 2676. Den föreslagna förändringen är inte till alla delar bra, och borde snabbt ha tillställts läkarnas […](0 kommentar)

Drogtest i skolan?

Ska skolhälsovården i sitt drogförebyggande arbete även använda sig av slumpvisa drogtest på skolans elever? Ja, anser skolöverläkaren Nils Lundin i en debattartikel i veckans nummer (se sidan 3053). Att skolhälsovården har ett viktigt ansvar när det gäller missbruksfrågor i skolmiljön är inte kontroversiellt. Att informera om droger och deras skadeverkningar är närmast en självklarhet, […](0 kommentar)

Inte rädd att flyga

Att två chefspiloter i ett flygbolag skulle avgå i protest mot att ekonomiska åtstramningar hotar flygsäkerheten och få stöd i sin bedömning av luftfartsmyndigheten är mindre sannolikt. Både regelverket och de ekonomiska konsekvenserna av uteblivna biljettintäkter och opinionsstormar i medierna avhåller effektivt från besparingar som drabbar passagerarnas säkerhet. Rädslan för att kunderna skall svika finns […](0 kommentar)

Debatt och brev

Finasterid – risk för »oavsiktlig doping«

Nyligen har det i tidningarna skrivits om en elithandbollsspelare, som vid ett dopingtest testat positivt för finasterid. Han hade tagit preparatet, ordinerat av en distriktsläkare, för att motverka håravfall. Varken han själv eller läkaren kände tydligen till att finasterid var dopingklassat. Han har uppgivit att han inte hade någon avsikt att dopa sig. Minskar omvandlingen […](0 kommentar)

Slumpvisa drogtest – en del av skolhälsovårdens förebyggande arbete!

På flera håll i landet arbetar man inom skolan fram olika slags drogpolicy [1]. Huvudsyftet med en drogpolicy ska vara att göra elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö så pass trivsam att detta ska väga tyngre än eventuella behov av eller utmaningar till att pröva droger. Ett gott skolklimat är en av de viktigaste drogförebyggande insatserna […](0 kommentar)

Enkel analys bättre än bortförklaringar

Åke Bruce (ÅB) efterlyser statistik. SCBs Undersökningar om Levnadsförhållanden har kartlagt tidsanvändningen 1990/91 och 2000/01, bla den fria tiden [1]. Svenska folket ägnar »tv och radio« ca 8 minuter mera tid, men »Läsning« har minskat med 9 minuter och »Social samvaro« med 8 minuter. »Idrott och friluftsliv« har ökat, 8 minuter. Inget pekar på att […](0 kommentar)

Felaktig användning av statistik

I ett debattinlägg i Läkartidningen [1] spekulerar Johan Hedbrant om eventuella samband mellan lanseringen av nyckelhålet och överviktsutvecklingen, om kolhydrater (utan närmare specificering) är en viktig orsaksfaktor till denna utveckling samt om en möjlig mekanism bakom orsaken till typ 1-diabetes. Vidare diskuteras kort kostbehandlingen av typ 2-diabetes. I mitt bemötande uppehåller jag mig främst vid […](0 kommentar)

Hedbrant ute på svag is

I Läkartidningen 32–33/2005 (sidan 2238) hävdar Johan Hedbrant att det finns ett samband mellan introduktionen av gröna nyckelhålsmärkningen 1989 och den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Hans huvudpunkt är att »nyckelhålssymbolen« fått oss att äta mindre fett och mer kolhydrater, vilket ökat förekomsten av övervikt. Nyckelhålssymbolen (grön eller svart), såsom den introducerades 1989, är […](0 kommentar)

Dra inte alla kolhydrater över en kam

Enligt en omhuldad uppfattning är övervikts- och fetmaepidemin i västvärlden kolhydraternas fel, och lösningen anses vara att äta mer fett och protein. Införandet av nyckelhålsmärkningen lanseras som en tänkbar orsak till viktökningen [1]. Vi vill ta upp ett antal frågor som sällan kommer fram i debatten. Maten i ett evolutionsperspektiv När blev det viktigt för […](0 kommentar)

Kvinnans »överaktiva« blåsa – ett icke evidensbaserat tillstånd?

Enligt SBUs »Behandling av urininkontinens« [1] beräknas 500000 patienter, huvudsakligen kvinnor, besväras av urininkontinens resulterande i en årlig kostnad mellan 3 och 4 miljarder kronor. Tillståndet är alltså ett folkhälsoproblem där en effektivisering av utredning och behandling skulle ge stora ekonomiska och humanitära vinster. Försöken att effektivisera behandlingen av trängningsinkontinens har emellertid fått oönskade bieffekter; […](0 kommentar)

Korrespondens

Genetiska (van)föreställningar i olika tider

Med anledning av Olle Byströms brev till Läkartidningen 32–33/2005 (sidan 2242) och Stephan Rössners notis i 26– 27/2005 (sidan 1983) vill vi komma med kompletterande upplysningar. Unverricht–Lundborgs sjukdom Erik Ask-Upmark var en framstående läkare, men hans fördomsfullhet är välomvittnad. Nedvärderingen av Listerlandets befolkning baserades säkerligen på Herman Lundborgs undersökningar (1903, 1912 och 1913) av en […](0 kommentar)

Mp slösar pengar på hokus pokus

Lena-Maj Anding (mp) skriver i Läkartidningen 40/2005 (sidan 2882) om miljöpartiets projekt i Stockholms läns landsting att sprida idéer kring alternativmedicin. Anding är naturligtvis fri att sätta sitt hopp till vilka medicinska metoder som helst – så länge hon inte pådyvlar dem på andra. Eller låter någon annan betala. »Ginseng eller sjukhussäng?« Det är emellertid […](0 kommentar)

SalusAnsvar:Flytterbjudandet är bra för spararna

I Läkartidningen 40/2005 (sidan 2827) ställs ett antal frågor avseende det erbjudande om flytt till SEB Trygg Liv som pensionsspararna i SalusAnsvar Liv kommer att få. Med anledning av artiklarna vill jag göra några förtydliganden. Situationen inte hållbar Livförsäkringsaktiebolaget SalusAnsvar befinner sig i en situation som inte är långsiktigt hållbar och där försäkringstagarnas berättigade krav […](0 kommentar)

Aktuellt

Hopp om lugnare arbetstempo i Pippi Långstrump-land

Sju månader har gått. Intensivkursen i svenska är strax slut. Sverige väntar. Ett nytt land, nytt språk, nytt jobb. För psykiatern Iza Rozek är det en tuff utmaning. Hon har lärt sig tala svenska, men visst gnager en viss oro över jobbet där nyanser och knappt märkbara små ord kan vara avgörande för kommunikationen. I […](0 kommentar)

Landsting hittar läkare genom rekryteringsresor

Mest ihärdiga är Kalmar som har ett bolag för ändamålet och också bistår med rekrytering till andra landsting (se artikel ovan). Flera landsting har ordnat rekrytering på egen hand och många har använt sig av Arbetsförmedlingen utland (som inte längre finns utan är en integrerad del av de lokala arbetsförmedlingarna) i gemensamma rekryteringsprojekt. Arbetsförmedlingen arbetar […](0 kommentar)

Tuffa språktest inför svenskt jobb

Studierna i svenska sker i Polen, men initiativet togs i Kalmar. Där har man rekryterat många läkare genom åren och även utvidgat kontaktnätet till övriga landet. Drivkraften bakom språkprojektet är framför allt Håkan Petersson, personaldirektör i Kalmar läns landsting. Han har själv spridit idén i samband med sina kontakter med andra landsting. Och fått stort […](0 kommentar)

Var tionde utfärdad legitimation till läkare utbildad i Polen

Förra året legitimerade Socialstyrelsen 1868 nya läkare. Av dem hade 743 läkarexamen från andra EU-länder, exklusive Norden. Det är mer än en tredubbling jämfört med året innan. I sammanhanget är det värt att nämna att EU utvidgades med 10 länder den första maj ifjol. Bland annat kom Polen med i EU. 200 av fjolårets läkarlegitimationer […](0 kommentar)

Muslimskt bönerum blev verklighet på NÄL

Idén kom ursprungligen från en muslimsk läkare, som lämnade förslaget till chefskuratorn Shujaat Noormohamed. Det nya muslimska bönerummet är väl integrerat i vården på NÄL men motiveras först och främst av Lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet. – Lagen kräver aktiva åtgärder. Man ska som muslim inte känna att man inte kan ta ett jobb […](0 kommentar)

Miljöklassificering av läkemedel på Fass.se

På Fass.se kan man nu få miljöinformation om vissa läkemedel. Informationen vänder sig till både läkare och patienter. Bakom miljöklassificeringen står Apoteket AB, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket, Stockholms läns landsting och Sveriges Kommuner och Landsting. Den miljöinformation som ges på Fass.se innefattar t ex hur snabbt substanserna bryts ned i naturen och om de lagras i vattenlevande […](0 kommentar)

Carema tar över på Österlen

All kirurgi i Simrishamn upphör den 1 december när nuvarande avtal löper ut, ett led i att koncentrera kirurgin i Skåne. – Jag tycker det är sorgligt. Man tar bort en välfungerande kostnadseffektiv avdelning, säger narkosläkaren Ulla Feuk, en av de läkare som får lämna Simrishamn. Det uppdrag som Carema tar över innebär också att […](0 kommentar)

Vård och omsorg blir ett i Norrtälje

– Det är ett stort lyft. Vi tycker det här är bra, säger Anne Engqvist, ordförande för läkarna på Norrtälje sjukhus. Förändringen ska gälla från årsskiftet. Idén med en gemensam organisation kom från de lokala sjukvårdscheferna i Norrtälje för två år sedan, då som ett alternativ till Stockholmslandstingets föreslagna kraftiga sparåtgärder. I stället för att […](0 kommentar)

Effektivare operationer med roboten Holger

Robotens första insatser motsvarade de högt ställda förväntningarna. Två män som opererades för prostatacancer genomgick lyckade operationer och kunde skrivas ut dagen efter ingreppet. Normal vårdtid efter en dylik operation är fyra–fem dagar. – Syftet med roboten är att använda den vid olika kirurgiska ingrepp i sådana sammanhang där det är svåråtkomligt, förklarar Ingemar Ihse, […](0 kommentar)

Minskade sparkrav på Karolinska

Hans Vallin, den chefläkare som sitter i sjukhusledningen på Karolinska, har i likhet med de två avgående chefläkarna, se LT nr 41/2005, varit orolig för den framtida patientsäkerheten. – Jag uttryckte tydligt i sjukhusledningen att om man drev kostnadsreduktionen fullt ut och pressade personalen ytterligare så skulle risk för försämring av patientsäkerheten kunna uppstå. Detta […](0 kommentar)

Notiser

Fritt att arbeta i andra EU-länder

Alla medborgare i EU har rätt att arbeta i alla EU-länder. Läkare och en del andra yrken med legitimation eller auktorisering omfattas av så kallade sektorsdirektiv. Det innebär att medlemsländerna kommit överens om ett gemensamt regelverk för dessa yrken. Den som vill arbeta i ett annat land än där auktoriseringen utfärdades från början ska efter […](0 kommentar)

Etiska regler också för medicinteknikindustri

Sjukvårdsanställdas kontakter med medicintekniska företag ska styras av ett nytt etikavtal från och med årsskiftet. Precis som sjukvårdens kontakter med läkemedelsindustrin regleras i ett etikavtal kommer nu ett motsvarande avtal för kontakter med medicintekniska företag. Avtalet har tecknats mellan Sjukvårdens leverantörsförening och Svensk instrument- och diagnostikaförening, Sindif, å ena sidan och Sveriges Kommuner och Landsting […](0 kommentar)

Misstänkt dödshjälp under orkanen Katrina

Personalen vid sjukhuset Memorial Medical Center i New Orleans anklagas för dödshjälp i samband med orkanen Katrina. Enligt Washington Post undersöker åklagaren i Louisiana nu anklagelserna sedan en av sjukhusets läkare berättat att han hört diskussioner om eutanasi för de svagaste patienterna. Personalen har beskrivit mardrömslika förhållanden då vattnet steg och strömmen bröts. Glenn Casey, […](0 kommentar)

Nyklippt

Synen på psykiskt sjuka

Gäller rättssystemets princip att hellre fria än fälla även samhällets syn på de psykiskt sjuka, undrar Dagens Nyheters (ob lib) ledarskribent Johannes Åman: »Vansinnesdåd sprider skräck. Hur kunde det ske? Varför ingrep ingen och förhindrade att en så farlig person gick lös? De frågorna måste ställas. Problemet är bara att man ofta inte på förhand […](0 kommentar)