Nr 44 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Naturläkemedel – egenvård på egen risk!

I detta nummer presenterar Helena Jernström och medarbetare en kartläggning av användningen av naturläkemedel och hormoner bland nyinsjuknade bröstcancerpatienter i Lund. De pekar på de potentiella riskerna för interaktioner mellan naturläkemedel och läkemedel vid cancerbehandling. Bristen på kunskaper om risker för interaktioner mellan naturläkemedel och »vanliga« läkemedel är inte begränsad till cancerområdet, men den smala […](0 kommentar)

Metabola syndromet i blåsväder

Sedan många år är det känt att ett antal riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom är ansamlade hos vissa individer i större utsträckning än vad som är slumpens spel. Eskil Kylin (1889– 1975) var en svensk läkare som var bland de första att upptäcka och beskriva detta samband år 1923 [1]. Fetma, nedsatt glukostolerans eller insulinresistens, lipidrubbning och […](0 kommentar)

Nya Rön

Insulinresistens och inflammation – starka riskfaktorer för hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en viktig orsak till sjuklighet och död i världen, och sökandet efter modifierbara riskfaktorer är centralt för att minska lidandet vid denna folksjukdom. Huvudmålet med denna avhandling var att undersöka nya metabola riskfaktorer för hjärtsvikt, med fokus på insulinresistens och inflammation. Det sekundära målet var att undersöka hur hög validitet hjärtsviktsdiagnosen har i […](0 kommentar)

Bön, musik och handpåläggning av tveksamt värde för hjärtpatienter

Tidigare studier av (för)bönens effektivitet inom medicinen har gjorts, dock oftast av tvivelaktig kvalitet. En nyligen publicerad studie av Micthell W Krucoff och medarbetare tycks dock fylla höga formella krav. 748 hjärtpatienter från nio olika centra i USA som skulle genomgå hjärtkateterisering eller PTA någon gång under åren 1999–2002 enrollerades i en studie, där de […](0 kommentar)

Endast på webben

Egen produktion av vaccin enda alternativet

Det är kontentan av Socialstyrelsens rapport om förutsättningarna för att säkra tillgången till vaccin i Sverige vid en eventuell influensapandemi, som överlämnades till regeringen i förra veckan. – Jag kommer att arbeta för att det blir en svensk eller nordisk samproduktion av vaccin och att vi ska ha den produktionen på plats så snart som […](0 kommentar)

Tamiflu i kombinat räcker till dubbelt så många

Enligt en artikel i tidskriften Nature den 3 november 2005 tror nu läkare att det finns ett sätt att dubblera effekten av det antivirala läkemedlet Tamiflu. Genom att kombinera Tamiflu med probenecid hämmas läkemedlets utsöndring i urinen. På så sätt hinner kroppen ta upp mer av den aktiva substansen och dosen kan halveras med bibehållen […](0 kommentar)

Naturläkemedel kan hämma effekten av cytostatika

Läs artiklarna: Naturläkemedel – egenvård på egen risk Bruk av naturläkemedel dokumenteras sällan i journalen Naturläkemedel och hormonpreparat – potentiell risk för bröstcancerpatienter(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Hyperakusi – ett outforskat område

Hyperakusi (hyperacusis)definieras som extrem känslighet för vardagens ljud och är förenat med mycket lidande och handikapp [1]. Termen omnämndes redan 1938 [2] och används fortfarande inom främst audiologin och otologin. Än så länge finns det relativt lite forskning kring hyperakusi. Däremot finns det omfattande forskning om ljudkänslighet i stort och om negativa konsekvenser av buller […](0 kommentar)

Cellens kalciumjonsignalering – från grundforskning till patientnytta

Kalciumjonen (Ca2+) är naturens favorit bland signaleringsjonerna. Den kontrollerar cellulära processer från livets början till livets slut: fertilisering, celldelning, differentiering, genuttryck, exocytos, kontraktion, nervimpulser och celldöd (Figur 1). Man kan fråga sig varför denna jon är utvald till att styra så många processer i människokroppen. I ett evolutionärt perspektiv spekulerar man över om havet under […](0 kommentar)

Bruk av naturläkemedel dokumenteras sällan i journalen

År 2003 såldes i Sverige naturläkemedel för cirka 1 miljard kronor [1], vilket motsvarar hela läkemedelskostnaden (öppenvård och slutenvård) för Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2004. Det är välkänt att inte bara friska personer utan även många patienter använder naturläkemedel [2-5], ett begrepp som infördes i Sverige 1993. Naturläkemedel är substanser vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt […](0 kommentar)

Naturläkemedel och hormonpreparat – potentiell risk för bröstcancerpatienter

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige med en incidens på 10 procent, motsvarande ett årligt insjuknande hos mer än 6800 svenska kvinnor [1]. År 2000 uppgick kostnaden för förbrukning av naturläkemedel till 1,1 miljarder kronor i Sverige [2]. En studie från norra Sverige har rapporterat att 20–25 procent av kvinnorna använde […](0 kommentar)

Nya rön om fragil X-syndromet komplicerar genetisk vägledning

Symtomatologi, genetik och molekylärbiologi vid det klassiska fragil X-syndromet har tidigare beskrivits i Läkartidningen [1]. Vid en heldagsworkshop, anordnad av Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, i oktober förra året diskuterades de nya etiska problemställningar som aktualiserats genom de senaste fem årens forskningsresultat. Vid workshopen fick de nära 30 deltagarna en genomgång av genetik, klinik och […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Borde ha misstänkt aortadissektion«

En 33-årig man fick på kvällen i liggande ställning plötsligt svår smärta i nedre delen av halsen åtföljt av andfåddhet. Han förlorade medvetandet under cirka en halv minut. Hans sambo har uppgivit att han inte hade några kramper. När ambulanspersonal anlände var mannen gråblek, kallsvettig och hade lågt systoliskt blodtryck (70). Han fördes till ett […](0 kommentar)

Subaraknoidalblödning kan inte alltid ses vid skiktröntgen – lumbalpunktion skulle ha gjorts

Den 59-årig kvinnan fick den 7 maj plötsligt svår huvudvärk. De följande dagarna kände hon också stelhet i nacken. Då huvudvärken inte gav med sig uppsökte hon den 13 maj vårdcentralen, där en läkare bedömde att hon kunde ha drabbats av subaraknoidalblödning. Hon remitterades samma dag till lasarett. Skiktröntgen av huvudet utföll normalt men i […](0 kommentar)

Måste utredas akut med tanke på botbar ryggmärgspåverkan – patienten hade diskbråck

Den 41-åriga kvinnan lades in akut den 23 februari vid ett länssjukhus på grund av bröstsmärtor med utstrålning i bägge armarna. Hon sökte åter akut den 3 augusti för samma besvär. Utredningen som gjordes gav dock ingen förklaring till besvären. Vid ett besök hos en reumatolog den 11 oktober bedömdes hon ha spondyloatrit och ordinerades […](0 kommentar)

Borde starkt ha misstänkt endocarditis lenta

Den 75-årige mannen fick under mars 2003 ihållande feber. I primärvården kunde man inte hitta någon orsak till febern. Den 26 april lades han in på en medicinklinik. Det konstaterades att han hade aortainsufficiens samt förhöjt CRP och SR. Analys med elektrofores visade en akutreaktion. Han fick antibiotika och skrevs ut för kontroll i primärvården. […](0 kommentar)

Tyvärr blev det bara en gäspning

Josef Milerad tar i sin medicinska ledare 42/2005 »Inte rädd att flyga« upp frågan om säkerhetsarbetet i sjukvården och ställer med all rätt frågan om det finns ett stenålderstänkande som bromsar detta genom »att jaga syndabockar istället för att skapa en intelligent organisation som upptäcker felbedömningar innan de hinner orsaka skada«. Redan tidigt på 1970- […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vi ska bli tydligare

Hans Gilljam och Kjell Larsson pekar i sitt debattinlägg på att läkare och Läkarförbundet måste bli tydligare i opinionsbildningen vad gäller tobaksarbetet. Vi är helt eniga. Läkarförbundet beslöt därför att tillsammans med de andra vårdförbunden inom Saco försöka formulera vad vi som förbund kan göra för att påverka och hur vi kan få vårdprofessionerna att […](0 kommentar)

Sjukdomsorsaken blev mindre viktig än symtomen – vad gick snett?

Tobaksrökning är vår största enskilda hälsorisk och förkortar livet för mer än varannan vanerökare. De flesta rökare har insett detta och sliter med konflikten att vilja sluta men inte kunna. När de söker hjälp ger vården ibland inget, och oftast otillräckligt stöd. Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet, skriver i en ledare i Läkartidningen (nr […](0 kommentar)

Syftet med intyget/utlåtandet avgör om det är momspliktigt

Nya rättsfall från EG-domstolen har lett till att Skatteverket gjort ett nytt ställningstagande beträffande undantaget från momsplikt för sjukvård. Eftersom vi fått flera frågor kring detta har en komplettering gjorts till den tidigare skrivelsen om skatteplikt för vissa tjänster av legitimerad läkare mfl. Kompletteringen finns på Ühttp://skatteverket.se/ rattsinfo/stallningstaganden/main_ moms. htmlY´. Syftet avgör Avgörande för eventuellt […](0 kommentar)

Korrespondens

Diktafoner är ett farligt gift …

Häromdagen när jag gick rond på sjukhemmet hörde jag mig själv muttra om mina vikarier: »Om inte folk dikterade så förbannat skulle den här världen vara ett bättre ställe.« Syster sa: »Jag har hört det förut. Jag var gift med en läkare i trettio år.« Så går det till i Norge På den tidendå jag […](0 kommentar)

Sista ordet om OBE?

Svar till Carl Gustaf Carpel i Läkartidningen 43/2005 (sidan 3162). Skall man vara semantiskt korrekt står bokstäverna OBE för »Officer of the British Empire«, men det är underförstått att det rör sig om »Officer of the Order of the British Empire«. The New Shorter Oxford English Dictionary skriver också ut det som: »OBE = Officer […](0 kommentar)

Klang och jubel för nya docenter

IGöteborgs-Tidningen fanns nyligen en kort notis med rubriken »Oavlönade docenter vid Sahlgrenska«. I texten gavs namn på två som utnämnts till oavlönade docenter. Sahlgrenska akademin borde glädja sig åt att två doktorander efter mycket slit och kanske uppoffringar lyckats så väl. Tidningstexten ger snarare intrycket av att det väsentliga är att de är oavlönade. I […](0 kommentar)

Sämre för barnen i norra Botkyrka efter sammanslagningen av KSoch Huddinge

För barnen i Norra Botkyrka har vården försämrats i och med sammanslagningen av Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset. Genom okunnighet, nonchalans eller ointresse för problemen i det mångkulturella Sverige har kompetent svensk personal flyttats från segregerat invandrarområde till tjänst i privilegierad norrort. Kanske är det i första hand en effekt av dåligt ledarskap. Men den […](0 kommentar)

Nya momsreglerna för läkarverksamhet – bör inte vissa intyg vara skattebefriade?

Efter att ha läst instruktionerna i Läkartidningen 41/2005 (sidan 2928) om hur de nya momsreglerna skall tillämpas för läkarverksamhet inställer sig omedelbart några frågor som bör besvaras av Riksskatteverket och möjligen tas upp till diskussion i Läkarförbundet på lämplig nivå för yttrande och påtryckning till statsmakten. Angående momspliktiga tjänster framgår tydligt att vissa intyg som […](0 kommentar)

Om det verkar vara för bra för att vara sant, är det sannolikt det

I Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2625-6) skriver Jörgen Malmquist att alternativmedicinen bör sättas under luppen och Jesper Jerkert om att det är oetiskt att uppmuntra till användning av behandlingar som saknar evidens. Vanligt att idrottare tar kosttillskott Det kan då också erinras om att inom idrottsrörelsen finns ett mycket utbrett bruk av kosttillskott som är långt […](0 kommentar)

Ledare

Vill vi axla chefsansvaret?

Den 1 januari 1997 infördes begreppet verksamhetschef. Det ersatte titeln chefsöverläkare (psykiatrin undantagen) som var en chefsposition förbehållen läkare. Detta öppnade för andra än läkare att bli chefer för kliniker, vårdcentraler eller verksamhetsområden. En undersökning nyligen av Dagens Samhälle visade att av 1 791 verksamhetschefer inom landsting och regioner, var 1 045 läkare, 480 sjuksköterskor […](0 kommentar)

Mammografi räddar liv

Med tanke på den hätska debatt som rått rörande värdet av mammografi kommer en undersökning i veckans nummer av New England Journal of Medicine (NEJM 2005;353:1784-92) att tilldra sig ett stort intresse. Arbetet utgår från organisationen Cancer Surveillance Modeling Network (CISNET), ett internationellt konsortium som analyserar effekten av olika interventioner. Författarkollektivet tillhör CISNETs bröstcancergrupp, och […](0 kommentar)

Aktuellt

Läkarna får utökat ansvar med nya vårdgarantin

– Läkarna kommer att erbjudas vässade verktyg för att klara det utökade ansvar som nu hamnar hos professionen, lovar Johan Calltorp, professor inom hälso- och sjukvårdsadministration och ledare för nationella projektgruppen som arbetat fram den nya vårdgarantin. När läkarna fattar belut om behandling som ska verkställas inom högst 90 dagar stämmer de av detta mot […](0 kommentar)

»90+90 dagar är för lång tid«

– Vi anser till och med att vårdgarantins 90+90 dagar är för lång och har i vårt sjukförsäkringsprogram i stället föreslagit 30+90 dagar. För den sjukskrivne som väntar på behandling är sex månaders väntan en oerhört lång tid. Även samhällsekonomiskt är det en lång tid och på sikt bör garantin sänkas ytterligare. Eva Nilsson Bågenholm […](0 kommentar)

Var fjärde vuxen tar naturläkemedel

Uppgifterna kommer från en studie som sjuksköterskan Hans Krona gjort på uppdrag av landstingsstyrelsen. Siffrorna gäller förra året. En tidigare kartläggning, inom ramen för det nationella forskningsprojektet Swedish National Study on Aging and Care (Snac), bland Blekinges äldre befolkning visade att 20 procent av dem mellan 60 och 96 år använde naturläkemedel. – Eftersom verkligheten […](0 kommentar)

Information om naturläkemedel finns men kräver frågvis kund

I två vetenskapliga studier som presenteras längre fram i Läkartidningen framkommer att läkare sällan noterar i journalen huruvida patienten använder naturläkemedel. Det innebär att till exempel eventuella interaktionsrisker med receptbelagda preparat riskerar att helt förbises. En studie i Blekinge visar att endast en fjärdedel av dem som använde naturläkemedel och receptbelagda läkemedel parallellt hade informerat […](0 kommentar)

Varierande kunskap bland apotekspersonal

– Vi har väl fortfarande lite problem med naturläkemedel. Det säger Karin Ringqvist Mattson, naturläkemedelsansvarig på Apoteket AB. Hon är lite bekymrad över att Läkartidningens reporter har lite besvär att få adekvat information om de risker som finns med omega-3-fettsyror (se artikeln intill). Huruvida det vilar ett upplysningsansvar på försäljaren kommenterar hon så här: – […](0 kommentar)

Notiser

Länsrätt stoppar upphandling av äldrevård

Det personalägda Brommageriatriken AB förlorade nyligen sitt landstingsuppdrag att driva specialiserad äldre- och hemsjukvård i Bromma utanför Stockholm. Upphandlingsbeslutet har väckt protester och en namninsamling har lämnats till vårdminister Ylva Johansson. Uppdraget som är värt omkring 250 miljoner kronor årligen i fyra år gick istället till Stiftelsen Stockholms sjukhem som lämnat ett lägre anbud. Brommageriatriken […](0 kommentar)

Biverkningar ska rapporteras i Uppsala

I Uppsala kommun uppmanas sedan första oktober konsumenterna själva att rapportera misstänkta biverkningar från läkemedel och naturläkemedel. Det är Läkemedelsverket som står bakom projektet, som också är ett samarbete med apoteken i Uppsala. Bakgrunden till projektet är Läkemedelsverkets regeringsuppdrag att föreslå förbättringar i dagens system för biverkningsrapportering. Förhoppningen är att konsumenternas egna rapporter ska möjliggöra […](0 kommentar)

Färre döda i Jönköpings län

Antalet dödsfall på sjukhusen i Jönköpings län ska minskas med 25 procent. Det är målet för en kampanj som nu sätter i gång i landstinget i Jönköping. Idag dör cirka 100 patienter i månaden på de tre sjukhusen i länet, om ett och ett halvt år ska de bara vara 75 varje månad. Urban Jürgensen, […](0 kommentar)

KI klättrar på rankninglista

Karolinska institutet är det fjärde bästa biomedicinska universitet i världen. Det framgår av tidningen The Times Higher Education Supplements rankning. Karolinska institutet har därmed klättrat tre placeringar jämfört med ifjol. Allra högst upp ligger Harvard, Cambridge och Oxford. LT(0 kommentar)