Nr 46 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

In vitro-fertilisering i nytt skede

In vitro-fertilisering (IVF) som kliniskt användbar behandling för infertilitet har nu 27 år på nacken, 23 år i Sverige. IVF används idag i många länder och på alla kontinenter. Upp emot en halv miljon behandlingscykler genomförs årligen, varav cirka 60 procent i Europa. Över 2 miljoner barn har fötts efter IVF. I de nordiska länderna […](0 kommentar)

Dilemmat att fatta beslut vid svår stroke

En betydande andel av de strokepatienter som dör på amerikanska sjukhus har varit intuberade och respiratorbehandlade. Vid utsättandet av denna livsuppehållande behandling har patientens önskemål och vilja kommit att vägas in i allt större omfattning. Sättet detta görs på varierar från sjukhus till sjukhus, vilket återspeglas i hur stor andel av alla dödsfall på amerikanska […](0 kommentar)

Nya Rön

Internet används flitigt av föräldrar inför beslut om barns operationer

Internetanvändningen ökar snabbt i de flesta länder, och allt mer av medicinsk rådgivning finns utlagd på nätet. Vid Cincinnati Childrens´ Hospital Medical Center har man undersökt huruvida föräldrar till barn som skall opereras med vanliga ingrepp inom ÖNH-området (rörinsättning, abrasio, tonsilloperationer) har använt information de fått från Internet i ställningstagandet till om deras barn skall […](0 kommentar)

Ge inte aktiverat protein C vid lindrig sepsis

Behandling med aktiverat protein C vid svår sepsis med låg mortalitetsrisk har studerats i en internationell multicenterstudie. Vid behandling av svår sepsis/septisk chock har aktiverat protein C tidigare visats reducera den relativa dödligheten med ca 20 procent, och subgruppsanalyser visar att mortalitetsreduktionen jämfört med placebo ökar ju fler organ som har dysfunktion. I expertgruppsrekommendationer förordas […](0 kommentar)

Hög solskyddsfaktor ökar inte solandet

Hudcancer ökar kraftigt globalt, och solexponering är den i särklass viktigaste kända riskfaktorn. Daglig användning av solskyddskrämer minskar riskerna för skivepitelcancer, men för malignt melanom är det oklarare. Man har till och med misstänkt att solskyddskrämanvändning kan vara en riskfaktor snarare än en skyddsfaktor. Den ökade risken skulle bla bero på att användning av solskyddskrämer […](0 kommentar)

Insulinresistens – oberoende riskfaktor för blodtrycksökning enbart hos yngre med normal vikt och normalt blodtryck

Att högt blodtryck och insulinresistens ofta samexisterar har visats i en uppsjö av epidemiologiska tvärsnittsstudier. Dessutom visar en mängd experimentella studier att insulinresistens kan bidra till utvecklingen av högt blodtryck via effekter på kärlbädden och njurarna. Trots detta har tidigare longitudinella epidemiologiska studier varit motsägelsefulla med avseende på om insulinresistens är en oberoende riskfaktor för […](0 kommentar)

Telefonsamtal efter läkarbesök ökar följsamheten vid läkemedelsförskrivning

För att en behandling ska bli framgångsrik är det viktigt att patienten följer överenskomna råd och ordinationer. Internationella studier visar att patienters följsamhet är lägre än 50 procent vid behandling av kroniska sjukdomar, tex hypertoni. Att hitta enkla metoder att höja patientföljsamheten är därför viktigt. I denna studie visade man att telefonkontakt efter läkarbesök ökar […](0 kommentar)

Stroke i höger hjärnhalva missas ofta

En viktig studie av Foerch och medarbetare talar för att det kan finnas en systematisk underdiagnostik av TIA och stroke i höger hjärnhalva. Analys av en stor tysk databas på drygt 20000 patienter med TIA eller stroke visade att 56 procent var lokaliserade till vänster hemisfär och 44 procent till höger. Hjärnblödningar uppvisade ingen sidoskillnad, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Ett ägg vid provrörsbefruktning

In vitro-fertilisering (IVF) är den mest framgångsrika metoden att behandla barnlöshet, oavsett orsak till barnlösheten. Sedan det första IVF-barnet föddes i England 1978 och i Sverige 1982 har fler än 1 miljon barn fötts efter IVF i världen och fler än 20000 barn i Sverige. IVF-barnen representerar i många länder 2–4 procent av alla nyfödda […](0 kommentar)

Video vägleder vid anläggning av gastrostomiknapp hos barn

Uppfödning med gastrostomi används alltmer för barn med svårigheter att svälja och/eller mera långvarigt behov av ökad energitillförsel. Den traditionella vägen med uppfödning via ventrikelsond kan vara tillräcklig för kortare perioder, men på sikt ger sonden irritation i hals och svalg, bekymmer med ökad salivation innebär, hosta och, förutom den kosmetiska aspekten, återkommande problem när […](0 kommentar)

Färre dödsfall och livshotande födoämnesreaktioner

År 1997 redovisade vi i Läkartidningen en sammanställning av 60 rapporter om svåra livsmedelsreaktioner som inträffat under åren 1993–1996 [1]. Resultatet var baserat på en spontanrapportering av läkarkåren efter upprop i olika sammanhang om vårt intresse för sådana reaktioner. Syftet var att genom fortlöpande rapportering kunna bedöma hur vanliga svåra reaktioner är och om några […](0 kommentar)

»Orättvis« effekt av fysisk aktivitet

Låg förmåga att omsätta energi under fysiskt arbete (dålig kondition) är en riskfaktor för plötslig död [1], som är mycket vanlig i Sverige [2]. Tillståndet försvårar också möjligheten till preventiva effekter av fysisk aktivitet. Det beror på att de preventiva effekterna är kopplade till energiomsättningen. Detta gäller för allmänna råd till »alla individer«, liksom för […](0 kommentar)

Endast på webben

Välkommen förbättring vid IVF

Den höga tvillingfrekvensen efter in vitro-fertilisering (IVF), cirka 25 procent, har varit ett stort problem. Tvillinggraviditeter innebär ökade risker för såväl barnen [1-5] som kvinnorna [4, 6]. Riskerna har varit kända länge, men oron för att graviditetsfrekvensen skulle minska om endast ett preembryo överförs har varit så stor att klinikerna har varit tveksamma till att […](0 kommentar)

Goda resultat då endast ett preembryo återförs efter in vitro-fertilisering

Tvillingfödsel efter befruktning in vivo utgör cirka 1 procent av alla förlossningar i Sverige. Efter in vitro-fertilisering (IVF) har tvillingfrekvensen under de senaste åren varit cirka 25 procent [1, 2]. Andelen tvillingbarn utgör således cirka 40 procent av IVF-barnen. Anledningen till den höga tvillingfrekvensen är att två preembryon huvudsakligen har återförts efter IVF-behandling. Tvillinggraviditet innebär […](0 kommentar)

Flyktingpolitiken behöver reformeras

I augusti 2005 publicerade JAMA ett temanummer om våld och mänskliga rättigheter [1-3] inkluderande två artiklar om psykisk ohälsa i flyktingpopulationer och en metaanalys av flyktingars livsvillkor och psykiska hälsa. Ämnet är angeläget, eftersom omkring 1 procent av världens befolkning beräknas – mer eller mindre mot sin vilja – ha förflyttats antingen från sitt hem […](0 kommentar)

De apatiska barnen – en utmaning för svensk barnsjukvård

I »Elementär barnpsykiatri« kan man läsa att psykiska trauman kan framkalla »en apatineuros som kan te sig antingen som en schizofreni av kataton typ eller som en depression med stark hämning« [1]. Så beskrev Anna-Lisa Annell redan 1958 det tillstånd som vi nu blivit mycket bekanta med hos asylsökande flyktingbarn [2-7] i vårt land. Senare […](0 kommentar)

In vitro-fertilisering har kommit i ett nytt skede

Läs artiklarna In vitro-fertilisering i nytt skede och Ett ägg vid provrörsbefruktning Läs även artiklarna som publicerades i Läkartidningen i nummer 32–33 förra året Välkommen förbättring vid IVF och Goda resultat då endast ett preembryo återförs efter in vitro-fertilisering(0 kommentar)

Debatt och brev

Djurskyddsmyndigheten – ett politiskt hot mot svensk forskning

Medicinsk forskning syftar till att hjälpa läkare att bota, lindra eller förhindra sjukdom. Den bygger på en omfattande aktivitet, från praktisk sjukvård till nyfikenhetsstyrd grundforskning. Den senare delen gör för närvarande dramatiska framsteg, genom molekylärbiologins, genetikens och andra grundläggande vetenskapers framgångar. Det är en stor utmaning att omsätta nya medicinska kunskaper till praktisk sjukvård. Experiment […](0 kommentar)

Slumpmässiga frivilliga drogtest har även en preventiv verkan

Robert Wålinder hävdar i Läkartidningen 45/2005 (sidorna 3399-400) att jag misstolkar både Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och har en dold agenda i min debattartikel »Slumpvisa drogtest – en del av skolhälsovårdens förebyggande arbete!« (Läkartidningen 42/2005, sidorna 3053-4). Men eftersom Arbetsdomstolen både friat och fällt anställda som vägrat drogtestning, så finns ett utrymme att använda sig […](0 kommentar)

Frivillighet och evidens

Nils Lundin visar i sin artikel i Läkartidningen 42/2005 (sidorna 3053-4) att en minoritet av gymnasieeleverna uppfattat drogtesten som frivilliga. Likaså citeras en förälder och en elev som förordar obligatorisk testning respektive testning av alla elever (inte bara elever i yrkesprogram). Frivilligheten saknas eller har inte betonats tillräckligt i den information som lämnats. Syftet med […](0 kommentar)

Korrespondens

Inget samband med sammanslagningen

»Sämre för barnen i Norra Botkyrka efter sammanslagningen av Huddinge och KS«. Gösta Alfvén, barnläkare i Hallunda skriver i Läkartidningen 44/ 2005 (sidan 3247) under ovanstående rubrik. I inlägget redovisas inte några fakta som visar att just sammanslagningen mellan HS och KS medfört denna påstådda försämring. I själva verket har en barnläkare sökt en utannonserad […](0 kommentar)

Etiskt godkännande i efterhand av Gillbergs undersökning?

»Gillbergaffären« utlöste långdragna diskussioner kring sekretess, offentlighetsprincipen och rättsskipning, som alstrat så mycket förvirring i själva sakfrågan att nu även en gammal och meriterad hedersman som C G Gottfries har bevekats att försvara lagbrott, domstolstrots och dokumentförstörelse (Läkartidningen 34/21005, sidorna 2326-7). Hur fel allt kan bli när en diskussion emotionaliseras till faktablindhet, visar den återkommande […](0 kommentar)

Kammarrätten borde inte ha prövat etiska nämndens beslut

Dr med Michael G Koch har fått uppfattningen att mitt inlägg i Gillbergärendet är emotionellt betingat. Förmodligen antar han att jag vill försvara kollegan Christopher Gillberg och att jag i denna min ambition blir faktablind. Jag känner inte Christopher Gillberg närmare och under den nu fleråriga diskussionen om hans forskning har jag bara träffat honom […](0 kommentar)

Diskussion pågår med branschen om sänkt salthalt i fler livsmedelsprodukter

Mattias Aurell påpekar i en kommentar till artikeln om de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) [1] att rekommendationer om salt inte nämns specifikt. Det är glädjande att Aurell finner artikeln i övrigt läsvärd. Avsikten med min artikel var att kortfattat redogöra för innehållet i NNR med tyngdpunkt på nyheter och förändringar som införts sedan den tredje […](0 kommentar)

»Inget socker tillsatt, då måste det ju vara bra«

Arla, JO-bolaget, Skånemejerier och Brämhults har på grund av vikande juiceförsäljning börjat med märkningen »Inget socker tillsatt – 100 procent juice« på sina förpackningar (God morgonjuice, JO, Tropicana, Bravo och Brämhults juice). En undersökning som jag själv gjorde utanför en stormarknad i Skövde visade att 26 av 30 slumpvis utvalda personer trodde att juice med […](0 kommentar)

Ingen »förflyttning« – barnläkaren kapabel att själv fatta sina beslut

I Läkartidningen 44/2005 (sidan 3247) tar Gösta Alfvén upp den viktiga frågan om resurstilldelning i underprivilegierade områden. Han hävdar att barnen i Norra Botkyrka får sämre vård i och med sammanslagningen av Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset genom att »dåligt ledarskap« skulle ha flyttat kompetent personal från segregerat invandrarområde till tjänst i privilegierad norrort. Den […](0 kommentar)

Rekryteringen i Polen ett komplement som blivit en stor tillgång för vår sjukvård

Landstinget i Kalmar län har liksom flertalet av övriga landsting under flera år haft svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialiteter men också till vissa geografiska områden. Ett komplement till den ordinarie rekryteringen har då varit att rekrytera utomlands till dessa områden. Vårt landsting valde att koncentrera sig på Polen, mycket beroende på att vår […](0 kommentar)

Missad chans att upplysa om saltets roll

Wulf Becker ger en trevlig översikt av den nyligen publicerade NNR (Nordic Nutrition Recommendations 2004) [1], men lyckas med konststycket att inte nämna ordet »salt« en enda gång. Ordet »natrium« nämns en gång i en uppräkning av faktorer som kan vara skadliga för hälsan. 15 sidor om salt i NNR NNR innehåller dock inte mindre […](0 kommentar)

Läkarrekrytering utomlands – en personlig betraktelse

Det var i slutet av 1990-talet som problemet med läkarförsörjningen i Kalmar läns landsting blev akut, särskilt inom primärvården, omtalar landstingets personaldirektör Håkan Petersson i Läkartidningen 42/2005 (sidan 3011). Rekrytering från Polen Han blickade då söderut och påbörjade en rekrytering av läkare från Polen. Till dags dato har snart 300 läkare och tandläkare kommit till […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Skrev ut sköldkörtelhormon till kvinna med hypertyreos

Den 76-åriga kvinnan sökte den 5 maj på vårdcentralen och prov togs, bland annat på sköldkörtelns funktion. Den 7 maj sökte hon hos hyrläkaren, som ordinerade behandling med Levaxin, 50 mikrogram dagligen. Den 4 juni återkom kvinnan för kontroll av ämnesomsättningsprov. Hon undersöktes då av en annan läkare. Resultatet av proven från den 5 maj […](0 kommentar)

Höftfraktur kunde inte uteslutas – patienten skulle ha röntgenundersökts

Den 54-åriga kvinnan besökte den 18 januari i år vårdcentralen efter att ha fallit på sin arbetsplats tre dagar tidigare. Hon undersöktes av distriktsläkare A, som bedömde att det var en mjukdelsskada med muskelsmärta och spasm. En vecka senare återkom patienten och undersöktes nu av distriktsläkare B, som bedömde att det var en muskelbristning i […](0 kommentar)

Orsaken till patientens buksmärtor borde ha utretts innan han skrevs ut

Den 78-årige mannen behandlades i december och i januari vid ett lasarett och ett universitetssjukhus för en hjärntumör. Man anlade en Rickhamreservoar, som dock fick tas bort på grund av en hjärnhinneinfektion. Den 8 februari insattes på medicinska kliniken vid lasarettet en sond till magsäcken genom bukväggen. Den 14 februari skrevs patienten ut från sjukhuset […](0 kommentar)

Sjukhistoria och fynd talade för att patienten mycket sannolikt fått infarkt i hjärnstammen

Den 55-årige mannen sökte den 20 juli på en vårdcentral för att han plötsligt fått yrselkänsla, sväljningssvårigheter och gångsvårigheter. Vid undersökningen framkom inga säkert avvikande fynd, men han sändes med ambulans till sjukhus med frågeställning om stroke. Han kom till sjukhuset omkring kl 17. Vid midnatt lämnade han sjukhuset utan att ha fått träffa någon […](0 kommentar)

Genomlysning var inte tillräckligt – en konventionell röntgen borde ha gjorts

Pojken ådrog sig en klämskada i höger lillfinger den 1 november. Han undersöktes samma dag på akutmottagningen av ortopeden. Undersökningen gjordes med en röntgengenomlysningsapparatur, varefter ortopeden bedömde att det inte förelåg någon fraktur. Pojken fick ett 2-fingersförband, som han skulle ha i en vecka. Den 13 november återkom han tillsammans med sina föräldrar till akutmottagningen […](0 kommentar)

Felet ursäktligt, menar länsrätten och friar tidigare fälld familjeläkare

En 84-årig man lades den 17 december in på ett vårdboende på grund av demens och en ohållbar hemsituation. I slutet av december fick han diarré. Den 5 januari kontaktade en sjuksköterska på vårdboendet primärvårdschefen för att höra om patienten skulle få intravenös vätska. Beskedet blev att vätska skulle tillföras som dryck och att vätskelista […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Trimetoprim och trombocytopeni

Det finns 127 fall rapporterade till det svenska biverkningsregistret där patienter utvecklat trombocytopeni under trimetoprim–sulfametoxazolbehandling [1]. Det finns även fallrapporter i litteraturen [2, 3]. I en dansk studie, där man under flera decennier studerade läkemedelsinducerad trombocytopeni, var trimetoprim–sulfametoxazol det vanligast rapporterade läkemedlet [4]. I en amerikansk studie uppskattades den relativa risken vara 38/1 000 000 […](0 kommentar)

Neurologiska biverkningar av tramadol

Epileptiforma kramper är en mycket sällsynt biverkan av tramadol och förekommer huvudsakligen vid överdosering, eller vid samtidig behandling med andra läkemedel som sänker kramptröskeln (t ex selektiva serotoninåterupptagshämmare, tricykliska antidepressiva och antipsykotiska läkemedel) [1]. Enligt Fass bör risken för krampanfall alltid beaktas vid förskrivning av tramadol, och tramadol ska endast i undantagsfall förskrivas till patienter […](0 kommentar)

Nya böcker

Lärobok i medicinsk angiologi i ny utgåva

Kardiovaskulära sjukdomar är alltjämt vanligt förekommande. De drabbar många av oss någon gång i livet. För den stora grupp av läkare inom olika specialiteter som kommer i kontakt med sjukdomsgruppen är kunskap om patofysiologi och aktuella behandlingsrekommendationer av utomordentlig nytta. Boken »Kärlsjukdomar – lärobok i medicinsk angiologi« har just detta syfte. Den har tillkommit på […](0 kommentar)

Ledare

Alla läkares tidning

Läkartidningen är inne i en spännande fas. Tidningen har under många år fungerat väl och upplevs som en viktig informationskälla för läkare. Läsarundersökningar visar att LT är mycket uppskattad av läsarna, och mer än 80 procent av läkarna läser tidningen regelbundet. Trots detta har antalet prenumeranter och annonsintäkter minskat. För Läkar-förbundet är det angeläget att […](0 kommentar)

Reklam för riksstämman

I takt med att vi får allt fler subspecialiteter och grenspecialiteter ökar intresset för kongresser med fokus på smala områden. Samtidigt har flera tidigare välbesökta specialitetsövergripande möten fått problem med sjunkande deltagarantal. Detta är en förståelig utveckling när kunskapsvolymen ökar. Det blir svårt att hålla jämna steg med utvecklingen om man inte avgränsar sitt ämnesområde. […](0 kommentar)

Nyklippt

Psykologer i primärvården

Smålandsposten (m) efterlyser mer psykologkompetens på vårdcentralerna: »Varje år besöker tre miljoner svenskar i vuxen ålder en läkare på en vårdcentral. Enligt svenska psykologförbundet har en miljon av dessa besökare problem som är relaterade till psykisk ohälsa. I en rapport pekar de på det orimliga i att 90 procent av landets vårdcentraler inte kan erbjuda […](0 kommentar)

Aktuellt

Influensavaccin och Tamiflu slut på apoteken

– Jag kan inte dra någon annan slutsats efter den stora förskrivningen under oktober, säger Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket. Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm håller med. Eftersom läkarna inte följt rekommendationerna bör specifik information i bara denna fråga gå ut. – Man kan gott gå ut en gång till, säger hon. Bara under oktober […](0 kommentar)

Svenskt företag avlastar engelska sjukhus

– Här får patienterna kvalitetsvård. Vi har inte samma problem med MRSA som på NHS-sjukhus, patienterna har enskilda rum och väntetiderna är kortare. Ofta kan jag operera en patient inom en månad eftersom verksamheten inte bryts av akuta operationer. Det är något Sverige borde ta efter, säger han per telefon efter en lång arbetsdag på […](0 kommentar)

Samma möjligheter till abort för utländska kvinnor

Det föreslår utredaren, landshövding Eva Eriksson, som i förra veckan överlämnade utredningen om utländska aborter till regeringen. Genom att helt enkelt ta bort första stycket i 5 § i abortlagen (1974.595) skulle även utländska kvinnor kunna få abort i Sverige utan den prövning av särskilda skäl som hänvisas till i dagens lagtext. – Jag är […](0 kommentar)

Vi laddar inför 2006

Att efterträda Kristina Räf som chefredaktör på Läkartidningen är ingen lätt uppgift. Med sina mer än 30 år på tidningen tillhör hon de legendariska redaktörernas gäng. Efter att ha hjälpt mig över de första svårigheterna som alltid dyker upp när man är ny på jobbet kliver hon nu ut i den sörmländska myllan för att […](0 kommentar)

Medicinskt och tekniskt samarbete med Kina

Hans von Holst, forskningschef vid Centrum för teknik i vården, CTV, (ett samarbete mellan KTH, KI och Stockholms läns landsting), lyfter fram fyra områden för det svensk–kinesiska samarbetet: Grundforskning inom teknik och hälsa. Utbildning på olika nivåer och inom olika fackområden för både kineser och svenskar, särskilt genom CTVs försorg. Internationellt konferensutbyte om till exempel […](0 kommentar)


Reformering
av engelsk sjukvård
väcker starka reaktioner

För engelsmän är NHS förmodligen en lika högt värderad institution som kungahuset. Men liksom den rojalistiska fernissan på senare år fått en del repor har NHS blivit mer sargat. Långa väntetider, omodern teknisk apparatur och dåligt underhållna faciliteter. Samtidigt åldras befolkningen och kraven på sjukvården ökar. Diagnosen många ställt lyder: kronisk underfinansiering. Både politiskt och […](0 kommentar)