Nr 48 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Flyktingpolitiken behöver reformeras

I augusti 2005 publicerade JAMA ett temanummer om våld och mänskliga rättigheter [1-3] inkluderande två artiklar om psykisk ohälsa i flyktingpopulationer och en metaanalys av flyktingars livsvillkor och psykiska hälsa. Ämnet är angeläget, eftersom omkring 1 procent av världens befolkning beräknas – mer eller mindre mot sin vilja – ha förflyttats antingen från sitt hem […](0 kommentar)

De apatiska barnen – en utmaning för svensk barnsjukvård

I »Elementär barnpsykiatri« kan man läsa att psykiska trauman kan framkalla »en apatineuros som kan te sig antingen som en schizofreni av kataton typ eller som en depression med stark hämning« [1]. Så beskrev Anna-Lisa Annell redan 1958 det tillstånd som vi nu blivit mycket bekanta med hos asylsökande flyktingbarn [2-7] i vårt land. Senare […](0 kommentar)

Ord kan göra ont

Fördomar, vanföreställningar och slentrian är svåra att ändra, kanske särskilt när de förekommer i sjukvården. Stämmer dessutom våra föreställningar med ett allmänt empatiskt förhållningssätt blir de lätt odiskutabla sanningar. Detta blir uppenbart när det gäller vårt sätt att bemöta och informera patienter under olika obehagliga och smärtsamma procedurer. Medkänsla innebär då ofta att vi som […](0 kommentar)

Nya Rön

Oroande data om nyfödda barn och smärta

Peters och medarbetare ställer i ett aktuellt och välskrivet arbete frågan: »Leder neonatal kirurgi till ökad smärtsensitivitet senare i barndomen?« 164 barn för vilka större kirurgi planerades under de tre första levnadsmånaderna (>36 GW PCA) inkluderades i studien. Materialet delades in i tre grupper: en grupp med barn som tidigare inte genomgått kirurgi (kontrollgrupp, grupp […](0 kommentar)

Trevlig miljö ökar motionsbenägenheten

I denna korta BMJ-rapport beskriver författarna någonting till synes så banalt som omgivningens trevnad och dess betydelse för benägenheten att vara fysiskt aktiv eller att ha viktproblem. Materialet baserade sig på en stor miljöundersökning, LARES, som i början av seklet genomfördes i åtta europeiska länder. Inspektörer skattade miljön med avseende på bla graffiti, hundbajs, parker […](0 kommentar)

Frågan om aspiration och vila vid ledinjektion

Ledinjektioner med kortison används ofta i behandlingen av reumatiska sjukdomar för att lindra ledvärk och svullnad. Infektion i den injicerade leden är en sällsynt, men fruktad komplikation. I detta material var förekomsten(0 kommentar)

Amerikansk konsensus om vikten av likvorundersökning vid MS-diagnostik

Likvorundersökning har i flera decennier använts som ett kompletterande test utöver klinisk bedömning i diagnostiken av multipel skleros (MS). Tekniken förfinades och förbättrades under 1980– 1990-talen. I Europa genomförde The Committee of the European Concerted Action for Multiple Sclerosis, med representanter från tolv europeiska länder, under början av 1990-talet ett omfattande arbete för att nå […](0 kommentar)

Dyspné riskfaktor för kardiellt orsakad död

Förekomst av dyspné vid ansträngning är ett mycket viktigt symtom. Det menar forskare från USA som undersökt dyspné som riskfaktor för att dö av kardiovaskulär orsak. Studien är av kohorttyp och bygger på data från 17991 patienter som genomgått myokard-SPECT-undersökning i vila och under kardiell stress. Den upplevda ansträngningen under kardiell stress, vilken bla skapades […](0 kommentar)

Kroniskt sjuka barn riskerar andningssvikt vid influensa

Forskare från USA har studerat risken för barn med olika kroniska sjukdomar att drabbas av respiratorisk svikt i samband med en influensainfektion. Kohortstudien bygger på data från 745 barn och ungdomar under 21 års ålder som vårdats på sjukhus i Philadelphia för en influensainfektion under perioden mellan 2000 och 2004. Av dessa hade 322 minst […](0 kommentar)

Endast på webben

Grattis, Carl Johan Sundberg!

Carl Johan Sundberg får priset för sin ”livslånga entusiasm för att förklara vetenskap på ett tydligt och lättfattligt sätt”. Dessutom framhålls att Carl Johan Sundberg är grundare till den vetenskapliga konferensen Euroscience Open Forum som hölls i Stockholm förra året och som nästa gång hålls i München 2006. På Karolinska institutet har han förutom egen […](0 kommentar)

Rätt behandling av inbillad fulhet

Han hänvisade till de första nationella behandlingsriktlinjerna som utgivits nyligen av brittiska National Institute for Health and Clinical Excellence, NICE. Enligt Andréewitch är det oklart hur många svenskar som lider av problemet. Möjligen har en procent av befolkningen någon gång under livet dysmorfofobi, och omkring tio procent av patienterna på en hudmottagning har en defekt […](0 kommentar)

Gömda utestängda från vård – studie från Läkare utan gränser

Läs studien “Gömda utestängda från vård”(0 kommentar)

Bättre ångestvård kräver gemensam insats – med ledning av evidens

Hur många som kommer att läsa samtliga 776 sidor i SBUs rapport om ångestsyndrom [1] är egentligen inte det mest intressanta. Det väsentliga är hur berörda personer och organisationer agerar i förhållande till rapportens huvudbudskap. Den avgörande frågan för patienter med ångest är alltså hur vårdens professioner, huvudmän och andra beslutsfattare kommer att se till […](0 kommentar)

Läkarförbundet kritiskt till ”vårdotek”

Det är Apoteket AB som tillsammans med vårdföretaget Capio lanserar begreppet vårdotek, apotek där sjuksköterskor har ett mottagningsrum för enklare vård och medicinsk rådgivning. – Man kan se det som en triage-verksamhet. Västra Götaland får lägre kostnader än för ett läkarbesök och kan använda läkarbesöken till dem som är svårare sjuka, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör […](0 kommentar)

Säga nej till sjukskrivning – dilemma för allmänläkaren

Läs artiklarna Svårt för doktorn att säga nej till sjukskrivning och »Inte doktorns bord« – ett vanligt dilemma i sjukskrivningskonsultationer och Konkreta råd kring att sjukskriva – en efterlängtad bok(0 kommentar)

Ledare

Ljus i decembermörkret?

Indelningen i läkarspecialiteter är ett viktigt instrument för att inom vården utveckla funktionella arbetsområden för klinisk verksamhet, utbildning och forskning. Medicinens utveckling har varit ett skäl till att specialitetsväsendet från och till setts över och anpassats, men även ekonomiska och politiska intressen har påverkat systemets utformning. Den senaste stora översynen omfattade såväl specialiteternas antal och […](0 kommentar)

Husdjur på recept

Nästan alla barn älskar husdjur, liksom många vuxna. Enligt en översikt i veckans nummer av BMJ (2005;331:1252-4) kan denna kärlek till djuren ha en djupare biologisk innebörd. Djurkontakter tycks befrämja både välbefinnande och fysisk hälsa. Det är barnen som ivrigast brukar önska sig ett eget djur, men hälsonyttan i just denna grupp är minst bevisad. […](0 kommentar)

Nyklippt

Den sjuka sjukskrivningen

En rad tidningar kommenterar rapporten om de dyra sjukskrivningarna från Studieförbundet näringsliv och samhälles Välfärdsråd. Nerikes Allehanda (lib) tar upp de stora besparingar som är möjliga: Om sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna kunde komma tillbaka till den nivå vi befann oss 1996 skulle enorma resurser frigöras. Det skulle räcka till att finansiera den borgerliga alliansens alla skattesänkningar. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Asylprocess grogrund för apati hos vissa barn

En retrospektiv studie har gjorts av asylsökande barn som sökt barnpsykiatrisk behandling. Syftet har varit att kartlägga barnens tidigare sjuklighet, diagnos, etnisk bakgrund och mödrarnas psykiska hälsa samt att utvärdera vilken roll permanent/tillfälligt uppehållstillstånd (PUT/TUT) har för tillfrisknande. Resultaten har jämförts med resultaten i en undergrupp barn som någon gång under kontakten behövt hjälp med […](0 kommentar)

»Inte doktorns bord« – ett vanligt dilemma i sjukskrivningskonsultationer

Sjukskrivningstalen i Sverige har varierat under de senaste årtiondena [1]. Politiska faktorer, arbetslöshet, antalet karensdagar med flera faktorer bidrar till fluktuationerna. Det är framförallt långtidssjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättningar som står för den stora ökningen av kostnader [1]. Det finns inte någon motsvarande statistik som visar att befolkningen på ett avgörande sätt blivit sjukligare. I […](0 kommentar)

Kinoloner – bot som blivit hot

Fallbeskrivning: »En medelålders man med abscesser i pankreas, två drän genom bukväggen och sedan tre veckor behandling med ciprofloxacin i tablettform vårdas på ett universitetssjukhus. Odling visar växt från dränen av Escherichia coli, resistenta mot samtliga tillgängliga perorala antibiotika inklusive kinoloner.« Ovanstående fall får illustrera att behandlingsproblem på grund av antibiotikaresistens har blivit vanligare även […](0 kommentar)

Ovanliga bakteriefynd i sår hos tsunamipatienter

Till avdelningen för klinisk mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet (med bakteriologisk diagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset i både Huddinge och Solna) har odlingar från sekret (till stor del sårsekret), urin och nedre luftvägar kommit från totalt 229 patienter som sökt vård efter att ha råkat ut för tsunamikatastrofen i Asien den 26 december 2004. Redan tidigt i det […](0 kommentar)

Abort – en tabubelagd rättighet

Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 pendlat mellan 30 000 och 38 000 per år, vilket innebär att var fjärde känd graviditet avslutas med inducerad abort [1]. Varannan svensk kvinna gör i snitt en abort under sin livstid. Abort är såle- des en del av kvinnors reproduktiva historia, och en metod för planerat föräldraskap […](0 kommentar)

Medicin och samhälle

Världens aidskatastrof angår svenska läkare

Vad angår världens aidskatastrof svenska läkare? Genom vår kunskap och yrkesetik har vi ett ansvar för medmänniskors hälsa. Det ansvaret kan inte begränsas till patienten i stolen framför oss, inte ens till renodlat medicinska frågor. Svenska läkare har spelat en framträdande roll i bekämpandet av socialt relaterade sjukdomar och för att höja folkhälsan, tex tidigare […](0 kommentar)

En förnekelse med katastrofala konsekvenser

Religioner, sekter eller andra som av en av eller annan anledning förnekar en del av verkligheten brukar bortförklara allt som motsäger deras grundtes. Är motbevisen kristallklara slår de dövörat till och vägrar att svara på frågor. Även inom medicinen finns förnekelser och engagerade förnekare. En kategori är rena charlataner som försvarar sina önsketänkanden. De brukar […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Skrevs ut trots allvarliga varningstecken för suicid

Den 58-årige mannen kom den 11 augusti med ambulans till medicinska akutvårdsmottagningen vid ett länssjukhus efter att ha hittats medvetslös på en ö. Enligt sin flickvän hade han i en vecka druckit mycket alkohol i suicidalt syfte. Han lades in för observation. Prov togs, vilka var i huvudsak utan anmärkning frånsett ett prov på etanol. […](0 kommentar)

En 9-årig flicka fick tillväxthormon utan korrekt indikation av doktor utan adekvat kompetens

En 76-årig kvinna blev under slutet av år 2000 förvirrad, vilket bedömdes bero på stroke. Hon led även av insulinbehandlad åldersdiabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och lindrig hjärtsvikt. Doktorn beslutade att behandla henne med injektion av Genotropin. Denna behandling gavs under tre veckor och två till tre gånger per år. En 9-årig flicka upplevde att […](0 kommentar)

Barnläkare skadade 2-årig flicka med förstoppning sedan han missat stolgången

Flickan undersöktes den 15 juni 2005 av barnläkaren, eftersom hon hade haft besvär med förstoppning. Barnläkaren försökte med ett finger känna om det fanns avföringsklumpar i stolgången. Efter undersökningen observerades en blödning från vaginamynningen och bakjour och jourhavande barnkirurg kontaktades. En ytlig slemhinneskada konstaterades vid introitus vaginae. Flickans far anmälde barnläkaren för att ha skadat […](0 kommentar)

ST-läkare felbedömde PAD-svar efter konisation – missade cancer

Den 55-åriga kvinnan, fick den 16 oktober 2003 ett cellprov taget i samband med en hälsokontroll vid vårdcentralen. Provsvaret gick till kvinnokliniken vid ett universitetssjukhus. Den medicinskt ansvarige läkaren A bedömde att provet visade på avvikelser och att fortsatt utredning skulle ske på kvinnokliniken. Den 16 januari 2004 genomgick patienten en granskning av slemhinnorna i […](0 kommentar)

Missade appendicit hos 5-årig flicka

En 5-årig flicka insjuknade med buksmärtor, kräkning och feber. Hon sökte vid ett barnsjukhus och undersöktes vid 04-tiden av en underläkare. Han bedömde att ingen akut kirurgisk sjukdom förelåg och flickan skickades vid 6-tiden hem med rådet att under dagen uppsöka ett annat barnsjukhus för utredning. Hon återkom vid 14-tiden och man misstänkte då appendicit. […](0 kommentar)

Nya böcker

Väckarklocka för läkare, politiker och beslutsfattare

Det är en av alla dessa vackra höstdagar när jag läser Lars O Kallings »Den yttersta plågan. Boken om aids«. Jag väntar på visum till Indien för att arbeta för Läkare utan gränser i Manipur, en av delstaterna med »afrikanskt hög« HIV-förekomst och hittills praktiskt taget utan tillgång till behandling. Detta trots att Indien är […](0 kommentar)

Konkreta råd kring att sjukskriva – en efterlängtad bok

Bengt Järvholm och Christer Olofsson har i »Sjukskrivningsboken« gjort en sammanställning av kunskap och erfarenheter vid sjukskrivning. I förordet anger de att boken kommit till som ett svar på önskemål om råd om hur man gör när man sjukskriver. De anger att det i stor utsträckning saknas vetenskaplig kunskap, men att de samlat sin erfarenhet […](0 kommentar)

Inlägg utifrån

Kan vi leva tills vi dör?

Vård och medicinsk forskning lägger ned mycket av resurser och arbete på att förebygga hjärt–kärlsjukdom (coronary heart disease, CHD). Och de ansträngningarna har, vad jag förstår, varit framgångsrika. Problemet är: Om ett visst antal patienter tack vare detta inte avlider av CHD – finns det då risk att de avlider av något annat? De flesta […](0 kommentar)

Aktuellt

Svårt för doktorn att säga nej till sjukskrivning

Det är onsdagen den 26 oktober. I ett konferensrum på vinden i ett gammalt trähus i centrala Borgholm sitter fyra allmänläkare. Två spelar rollspel, de andra ser på. En agerar läkare. En är patienten, deltidssjukskriven sedan ett år. Provtagningar visar inga tecken på sjukdom och nu har försäkringskassan sagt nej till förlängning. Patientens budskap är […](0 kommentar)

150 sökande till 20 platser

Tredagarskursen »Allmänläkaren och sjukintyget« gavs i oktober för elfte gången. Den finansieras av Provinsialläkarstiftelsen och läkarnas arbetsgivare. Det brukar vara omkring 150 sökande till 20 platser. När staten för några år sedan började satsa särskilda medel på utbildning av distriktsläkare och företagsläkare i försäkringsmedicin blev kursen en del av den utbildningen som ges i försäkringskassans […](0 kommentar)

»Gödsla inte med kinoloner i onödan«

En gång om dagen i genomsnitt, kanske mer. Så ofta träffar en distriktsläkare på en vanlig vårdcentral i Sverige en kvinna med okomplicerad distal urinvägsinfektion. Det bästa enligt Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), är att behandla dessa med nitrofurantroin, pivmecillinam eller trimetoprim. Trots det behandlade öppenvården 2002 så många som var femte […](0 kommentar)

»Kärleksakuten« ingång till vinnande artikel

Fyra av årets pristagare vinner med sin debutartikel i Läkartidningen. En av dem är Helena Carré. I februari börjar hon sin AT i Umeå, men innan dess lär hon sig väva på en folkhögskola i Danmark. – Jag vill gärna arbeta med infektioner och smittskydd men jag har också alltid velat bli textildesigner, säger hon […](0 kommentar)

Igenkännande ämne fick många att höra av sig

Ska vi verkligen fortsätta lova alla evig lycka och ungdom, smärtfrihet och starkt skelett, frihet från depression och ångest? Så skriver distriktsläkaren Lars Erik Adolfsson i sin artikel som blev årets debattartikel i Läkartidningen. – Väldigt trevligt, kul att man kan bli uppmärksammad för en debattartikel, säger Lars Erik Adolfsson, som blev överraskad över utnämningen […](0 kommentar)

»Uppskattning från kolleger behöver vi mer av«

– Många av artikelförfattarna har haft mod att visa sina personliga åsikter. Det säger Johan Rönnelid, docent i klinisk immunologi och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av åtta jurymedlemmar som har utsett årets artiklar. Han tänker speciellt på artiklarna i kategorin »Etik och läkarroll« och nämner till exempel Poul Kongstads artikel om […](0 kommentar)

Notiser

Vetenskapspris för studier på läkares hälsa

Ann Fridner, projektledare för Houpe -studien av läkares hälsa, arbetsmiljö och jämställdhet på Karolinska Universitetssjukhuset, har fått 1,6-miljonerklubbens vetenskapspris. Hon får priset »för sin forskning fokuserad på jämställdhet mellan manliga och kvinnliga läkare samt forskare i Sverige och i Europa. En forskning som belyser viktiga frågeställningar och som kommer vara ett betydelsefullt redskap i debatten«, […](0 kommentar)

LT-medarbetare får kommunikationspris

Carl Johan Sundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, och en av Läkartidningens medicinska redaktörer, tillhör de 23 nominerade till prestigefyllda Descartes-priset för framstående insatser i vetenskapskommunikation. Han är initiativtagare till EuroScience Open Forum som ägde rum i Stockholm förra året och har under många år varit engagerad i att utbilda läkarstudenter och molekylärbiologer i […](0 kommentar)

Fd ordförande lämnar alla uppdrag i SFAM

Johan Berglund, tidigare ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, lämnar styrelsen. Han lämnade nyligen ordförandeposten på grund av åtalet mot honom, se LT 47/2005, men satt kvar i styrelsen. Nu har han på styrelsens uppmaning helt lämnat styrelsen. Orsaken är nya uppgifter som kommit till styrelsens kännedom och som påverkar styrelsens förtroende för Berglund. LT(0 kommentar)

Debatt och brev

Morgondagens psykiatri i centrum

Många av våra kroppsliga och psykiska folksjukdomar är kopplade till ett stort antal gener i ett märkvärdigt samspel med individens miljö eller livsstil. Detta gäller inte bara hjärt–kärlsjukdomar, diabetes och cancer, utan också vanliga psykiska lidanden. Oväntat snabba framsteg har gjorts inom forskning för att förstå vilka genuttryck som betyder något för psykisk sårbarhet och […](0 kommentar)

Dags att Sverige bejakar rätten till hälso- och sjukvård i annat EU-land

I Läkartidningen 2004 publicerade vi en artikel om svenskars rätt till sjukvård i annat EU-land [1]. Den hade sin bakgrund främst i de nya, banbrytande sjukvårdsdomar av Regeringsrätten där denna rätt erkändes [2]. Vi har fått många reaktioner på artikeln i form av e-post mm. Det framgår tydligt av dessa reaktioner att rätten för den […](0 kommentar)

En bristfällig myndighetsskrivelse – var finns barnet, omsorgen och vården?

Nyligen gav Socialstyrelsen ut ett nytt Meddelandeblad med titeln »Uppgivenhetssymtom hos asylsökande barn« (artikel-nr 2005-1-19). Bland bladets adressater finns verksamhetschefer inom barn- och ungdomsmedicin och skolhälsovård. Vi inom Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn är alltså direkt tilltalade men varken vi eller andra barnläkare har haft någon möjlighet att påverka utformningen av bladet. Det märks. Bladet […](0 kommentar)

Om rutinerna för god handhygien inte följs hjälper inga enkelrum i världen!

Hans Blomqvist [1] har, liksom vi, med uppmärksamhet läst en i Lancet publicerad engelsk undersökning som påstår att det inte lönar sig att flytta MRSA(meticillinresistenta Staphylococcus aureus)-positiva patienter till enkelrum [2]. Vi delar helt hans tolkning »att isoleringen per se kanske inte är viktigast, utan följsamheten till basala hygienföreskrifter«. Allt fler studier beskriver ökad mortalitet […](0 kommentar)

Korrespondens

Alfred Bjure, engagerad reumatolog

I en Medicinhistorisk minipaus i Läkartidningen 45/2005 (sidan 3328) berättar Nils Brage Nordlander om radiologen Hugo Laurells speciella intresse för ortostatisk arteriell anemi. Ett intresse som han delade med Alfred Bjure, kollega på medicinkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bjure, som själv upplevde återkommande ischemiska episoder, beskrev tillståndet och dess orsaker i föredrag och artiklar. […](0 kommentar)

Bättre bläckfisk än inget alls

I Läkartidningen 45/2005 (sidan 3424) tar Göran Greider upp läkarkårens enligt honom bristfälliga rapportering av biverkningar. Han avslutar med: »Utan den [läkemedelsindustrin] vill nog ingen av oss leva, men det är viktigare än någonsin att läkarkåren sakta men säkert slingrar sig ur dess bläckfiskarmar och gör sig mer självständig. Det har ju trots allt varit […](0 kommentar)

Juice höjer blodsockernivån mer än frukt

Om någon tror att JO Bolagets juicer med märkning »Inget socker tillsatt – 100 % juice« innehåller mindre socker än annan juice av samma slag, så tror tyvärr den personen fel. De innehåller heller inte mer juice än andra juicefabrikat i våra livsmedelsbutiker. Tre patienter Tre av mina diabetespatienter – varav en redan strokedrabbad – […](0 kommentar)

Symbolen upplysning till felinformerade konsumenter

I sitt inlägg »Inget socker tillsatt, då måste det ju vara bra«, Läkartidningen 46/2005 (sidan 3484), menar Ylva Gefvert att symbolen »inget socker tillsatt« på juiceförpackningar är missvisande. Det håller vi på JO Bolaget inte med om. Syftet med symbolen JO Bolaget, med varumärkena God Morgon, Bravo, Tropicana, Del Monte och JO, har valt att […](0 kommentar)

Första fallet av evidensbaserad medicin

Jag är medveten om att man redan för länge sedan anade att något kunde vara fel med skeppskosten. Så tidigt som 1227 gjordes försök med tillägg av frukt som äpplen, päran och citroner, men någon »beprövad medicin« för sjukdom blev detta inte förrän James Lind 1747 gjorde sin kontrollerade studie på tolv sjömän, som led […](0 kommentar)

Hjälp jordbävningsoffren i Pakistan!

AAPKI (Aspiring and Activating People Towards Keen Innovation) är ett svenskt läkarinitiativ för att hjälpa jordbävningsoffren i Pakistan. I enlighet med FNs uppmaning om globalt stöd till de drabbade hoppas vi med ert stöd – läkares och andra medmänniskors – kunna sända tusen svensktillverkade timmerstugor till katastrofområdet. Vår avsikt är att hjälpa barnfamiljer, i första […](0 kommentar)

James Lind var inte först

I Läkartidningen 45/2005 (sidan 3323) beskriver Olav Thulesius i en »Medicinhistorisk minipaus« hur skeppsläkaren James Lind år 1747 gjorde en stor insats, när han emot gängse regler av »beprövad medicin« beslutade sig för att testa sin hypotes att färsk frukt var nyttig och kunde bota skörbjugg. James Lind var nog inte riktigt först. Ett historiskt […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Interaktion mellan karbamazepin och flukonazol

Karbamazepin metaboliseras i hög grad till den aktiva 10-, 11-epoxiden. Metabolismen katalyseras främst av CYP3A4, men även andra enzymer är iblandade. Karbamazepin inducerar CYP3A4, CYP1A2 samt CYP2B6 [1-3). Flukonazol utsöndras främst oförändrat i urinen (80 procent). Den återstående fraktionen metaboliseras, sannolikt via CYP2C9 och CYP3A4. Flukonazol är en hämmare av CYP2C9 och CYP3A4. Hämningen av […](0 kommentar)