Nr 49 2005

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Svenska, extremt underburna barn klarar sig bättre, internationellt sett

Vården av mycket omogna barn diskuteras intensivt i västvärlden. Orsaken är främst den relativt höga andel barn som drabbas av svåra skador i nyföddhetsperioden och som också riskerar problem senare i livet. Olika uppfattningar i etiska frågor råder. Socialstyrelsen tillsatte för några år sedan en arbetsgrupp med avsikt att allsidigt belysa problemen kring vården av […](0 kommentar)

Amerikansk långtidsuppföljning visar på allvarliga funktionsbegränsningar

I Sverige föds cirka 240 barn per år efter en graviditetslängd understigande 28 veckor [1]. Den graden av underburenhet motsvaras av den födelsevikt ((0 kommentar)

Klena data om läkemedel vid hjärtstopp

Baserat på tillgänglig litteratur har man kalkylerat att bland patienter i hela Europa som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus kan mellan 20000 och 30000 människor varje år räddas till livet. Detta är en siffra som dramatiskt skulle kunna öka om ännu bättre behandling kunde erbjudas. Behandlingen av patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus brukar […](0 kommentar)

Nya Rön

Kognitiv beteendeterapi bra mot sömnlöshet

Sömnlöshet (insomnia) beskrivs vanligen ha tre kännetecken: subjektiva sömnbesvär, negativa dagtidssymtom och obehag eller funktionsbegränsning i någon viktig del av livet. Insomnia är ett mycket vanligt tillstånd och drabbar i princip alla människor någon gång under livet. Långvarig sömnlöshet är mindre vanligt men brukar ändå rapporteras av 4–7 procent i en allmänbefolkning. Psykologiska mekanismer har […](0 kommentar)

Koffein ökar inte risken för hypertoni

Koffein har en känd, kortvarigt blodtryckshöjande effekt, och det har spekulerats i att kaffedrickande skulle kunna leda till hypertoni även på längre sikt. Nu visar en amerikansk studie av forskare från bla Harvarduniversitetet att så inte är fallet. Kohortstudien omfattar drygt 155000 kvinnor utan hypertoni som följts under tolv år och fått svara på frågor […](0 kommentar)

Neonatal screening av hörselnedsättning fungerar bra

Bilateral permanent hörselnedsättning på 40 dB eller mer ses hos drygt en promille av alla nyfödda barn. För att säkerställa normal språkutveckling är det viktigt att dessa barn identifieras tidigt så att habilitering kan sättas in före 8 månaders ålder. I slutet av 1990-talet visade en omfattande studie av barn födda i Wessex-området i England […](0 kommentar)

Stresshantering kan minska långvarig smärta och främja välbefinnandet

Stressrelaterade besvär/sjukdomar och långvarig muskelvärk utgör ett betydande hot mot folkhälsan i de flesta industrialiserade länderna och förväntas av WHO bli allt vanligare under de kommande decennierna. De patogena effekterna av långvarig stress utgör en svår börda för individer, organisationer och samhället i stort. Stresshantering kan således vara viktigt för att bevara och främja långvarig […](0 kommentar)

Sömnapné oberoende riskfaktor för stroke

Obstruktiv sömnapné är en oberoende riskfaktor för stroke. Det visar en studie från amerikanska Yale-universitetet. Kohortstudien har utgått från 1022 patienter som sökt vård vid en sömnklinik. 68 procent av dessa fick, efter sömnregistrering, diagnosen obstruktiv sömnapné och behandling för detta. Deltagarna graderades efter hur svår apnén var. Det visade sig att den hårdast drabbade […](0 kommentar)

Därför är tumörceller evigt unga

Man har länge känt till att tumörsjukdomar och en mängd åldersrelaterade syndrom uppvisar förändringar i kromosomernas ändstrukturer, de sk telomererna. I oktobernumret av Nature Structural and Molecular Biology rapporterar ett europeiskt forskarlag att man upptäckt att telomererna bildar en unik DNA-struktur. Forskarna har även identifierat de proteiner som kontrollerar bildningen av den unika DNA-strukturen och […](0 kommentar)

Endast på webben

Apatiska asylsökande barn
– en sammanställning

Artiklarna har publicerats under olika vinjetter såsom Medicinsk kommentar, Klinik och vetenskap samt som Debatt och Korrespondens. Här är de samlade i en pdf. KLicka på rutan “Läs artikeln som PDF” uppe till höger.(0 kommentar)

Läkartidningen blir medlemstidning

På Läkarförbundets webbplats kan du läsa svar på några frågor kring att Läkartidningen blir medlemstidning.(0 kommentar)

Naturpreparat kan orsaka blyförgiftning

Preparataet innehåller 8,2 milligram bly per tablett. Enligt förpackningstexten rekommenderas fyra tabletter per dag. Det innebär ett veckointag på 230 milligram bly, vilket är sextio (60!) gånger mer än Världshälsoorganisationens rekommenderade maxgräns. Ayur-veda AYU 69 Shaktiton uppges ge ”subtil näring till hjärnan och nervsystemet” och vara ”balanserande för alla sju vävnaderna i kroppen och underlivsorganen”. […](0 kommentar)

Peter Rost sparkad

(0 kommentar)

Stora framtida risker för extremt för tidigt födda barn

Läs artiklarna Barn som fötts med extremt låg födelsevikt och Svenska, extremt underburna barn klarar sig bättre, internationellt sett(0 kommentar)

Rapport från riksstämman

Vaccin mot reumatoid artrit väntas Forskare i Göteborg med medicine doktor Inger Gjertsson i spetsen hoppas kunna utveckla ett DNA-vaccin mot reumatoid artrit. Forskargruppen har redan tagit fram ett sådant vaccin i en djurmodell av sjukdomen. Vaccinet omskolar immuncellerna. Med hjälp av viruspartiklar skickas DNA in i immuncellerna och orsakar där ett överskott av det […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Från kontroversiellt bifynd till Nobelpris

En osannolik framgångssaga – så kan man närmast beskriva händelseutvecklingen under de drygt 20 år som gått sedan Robin Warren och Barry Marshall publicerade hypotesen att gastrit och peptisk ulkussjukdom i själva verket är infektionssjukdomar orsakade av samma bakterie [1]. Den stora skepsis som dominerade under de första tio åren efter upptäckten av »magsårsbakterien« har […](0 kommentar)

TNF-blockad vid reumatoid artrit kan ge svår fibrotiserande alveolit

Behandlingsmöjligheterna för patienter med reumatoid artrit (RA) har under de senaste åren väsentligt förbättrats genom tillkomsten av nya biologiska läkemedel, särskilt hämmare av det proinflammatoriska cytokinet tumörnekrosfaktor-alfa (TNF). Dessa läkemedel kan kraftfullt minska inflammationen och även brosk- och bendestruktionen [1-3]. Säkerheten har förefallit god i de kliniska studier som föregått registrering, men därefter har många […](0 kommentar)

Ökad risk för infektion med biologiska immunmodifierande antireumatika

Reumatoid artrit (RA) är en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom, som drabbar ungefär 1 procent av befolkningen, med en årlig incidens på 24/100000 i Landstinget Kronoberg [1]. RA-diagnosen baseras på kliniska fynd, reumafaktor och röntgenundersökning enligt kriterier från American College of Rheumatology [4]. Ett nytt test för antikroppar mot cykliska citrullinerade proteiner (CCP) har hög specificitet […](0 kommentar)

Antivirala läkemedel vid influensa – aktuella rekommendationer

Influensa är en virusinfektion som någon gång drabbar alla människor. Det finns två typer av virus som orsakar influensa, influensa A- och influensa B-virus. Av influensa A-virus finns många olika subtyper. Influensavirus karakteriseras av två ytmolekyler, hemagglutinin (H eller HA) och neuraminidas (N eller NA). Det finns 16 olika H- och 9 olika N-typer, som […](0 kommentar)

Influensa, fåglar och pandemihot

Det råder för närvarande viss förvirring kring begreppet influensa. Bäst känner vi sjukdomen som en återkommande vinterinfektion med växlande utbredning. Sedan årtionden tillbaka lever vi dessutom med hotet om nästa världsomspännande influensa, en pandemi. Det mest omtalade exemplet på en svår pandemi är spanska sjukan, för mer än 85 år sedan. Två senare influensapandemier (1957 […](0 kommentar)

Korrespondens

Slopa begreppet »neuropsykiatri« inom barn- och ungdomspsykiatrin

Jag läste med stort intresse Jörgen Malmquists och Christer Peterssons artikel »Psyket som försvann – eller Helhetssynen som plattade till patienten« i Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2640-5). Underrubriker såsom »Psykiskt deformeras till neurologiskt«, »Stark medikaliseringstrend« och »Människan är ingen neurobiologisk ö« kan inte missförstås. Formuleringen i sammanfattningen »Vi ger exempel på hur psyket inom en sådan […](0 kommentar)

En beskrivning av miljögiftet kvicksilver som väcker frågor

Efter att ha läst debattinläggen av Jesper Jerkert i Läkartidningen 37 och 41/2005 (sidorna 2581 respektive 2971) så skulle jag vilja inkomma med en stilla undran omkring några frågor. Utredning En är om Jerkert verkligen har satt sig in i utredningen »Dentala material och hälsa« (SOU 2003:53). Utredningen handlar mycket om vård och bemötande av […](0 kommentar)

Amalgamenheten kritiserades av tungt vägande expertis

Wilhelm Jülke skriver att patienter med påstådda amalgamproblem har blivit illa bemötta, och att amalgamet utgör ett miljöproblem. Jag har inte skrivit om någotdera. Jag har skrivit att politiker har givit riktade pengar till Amalgamenheten i Uppsala, trots att enheten har fått hård vetenskaplig kritik. Amalgamenheten har dömts ut av Socialstyrelsen, Vetenskapsrådet och SBU [1], […](0 kommentar)

Apotekets förkylningsråd inte ogrundade

Svar på Läkartidningens medicinska chefredaktör Josef Milerads inlägg om Apotekets naturläkemedel och kommentar om nikotinläkemedel (LT 45/ 2005, sidan 3279). Apoteket har ett begränsat sortiment av godkända naturläkemedel, men har tillhandahållandeskyldighet för alla naturläkemedel på enskild kunds förfrågan. Naturläkemedel är godkända av Läkemedelsverket, som kontrollerar att naturläkemedel är verksamma för sitt ändamål. Apoteket har ingen […](0 kommentar)

Debatt och brev

Läkartidningen och naturprodukterna – var finns den nyanserade informationen?

I Läkartidningen 45/2005 (sidan 3292) refereras en amerikansk studie som visar att ett specifikt Echinacea-preparat inte hade någon effekt vid en experimentell virusinfektion. Rubriken på referatet är: »Ingen effekt av solhattsextrakt mot förkylning – varför fler studier?« Både referatet, rubriken och Josef Milerads ledarstick om »Ogrundade förkylningsråd på Apoteket« är behäftade med felaktigheter och visar […](0 kommentar)

Bättre ångestvård kräver gemensam insats – med ledning av evidens

Hur många som kommer att läsa samtliga 776 sidor i SBUs rapport om ångestsyndrom [1] är egentligen inte det mest intressanta. Det väsentliga är hur berörda personer och organisationer agerar i förhållande till rapportens huvudbudskap. Den avgörande frågan för patienter med ångest är alltså hur vårdens professioner, huvudmän och andra beslutsfattare kommer att se till […](0 kommentar)

Misstro mot okritisk vetenskapej liktydigt med skepsis mot naturmedel

Det är positivt och välkommet att Apoteket (se sidan 3823) och Jan Bruhn har synpunkter på vad som är korrekt information om naturläkemedel. Mindre glädjande är att man i sina inlägg helt glider över den viktigaste frågan, nämligen om Apotekens hälsoråd är (eller bör vara) evidensbaserade. Tystnaden på denna punkt skapar en vag maggropskänsla att […](0 kommentar)

Notiser

Sjukvården borde diskutera friskfaktorer

Samhället, läkarna och den medicinska forskningen fokuserar för ensidigt på riskfaktorer, enligt Gösta Eliasson, en av cheferna för Familjemedicinska institutet, Fammi. Att ensidigt leva därefter kan beröva människor glädjen, friheten och tilliten till den egna kroppen. Sjukvården borde också ta fasta på individernas friskfaktorer och hjälpa människor att bättre utnyttja dem, anser han. – Det […](0 kommentar)

Anders Milton kritiserar psykiatriundervisningen

Dagens psykiatriundervisning är inte anpassad till verklighetens krav, enligt psykiatrisamordnare Anders Milton. Till exempel erbjuds inte undervisning i kognitiv beteendeterapi på många av utbildningsorterna. Bristerna i undervisningen orsakar onödigt lidande för patienterna, enligt Milton. Vetenskapligt beprövade metoder tas inte till vara. Patienter får vänta för länge på behandling, får fel behandling eller fel diagnos. Ett […](0 kommentar)

Fett i levern riskfaktor för flera sjukdomar

Fettansamling i levern gör levern inflammationskänslig och ökar därmed risken för skrumplever, leversvikt och levercancer. Det är därför viktigt att varna överviktiga patienter för sådana risker, enligt Ulrika Bromé, docent och överläkare vid Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Enligt Ulrika Bromé har en femtedel av befolkningen fettlever. Och två procent av befolkningen har fettrelaterade inflammatoriska förändringar […](0 kommentar)

Vaccin mot reumatoid artrit väntas

Forskare i Göteborg med medicine doktor Inger Gjertsson i spetsen hoppas kunna utveckla ett DNA-vaccin mot reumatoid artrit. Forskargruppen har redan tagit fram ett sådant vaccin i en djurmodell av sjukdomen. Vaccinet omskolar immuncellerna. Med hjälp av viruspartiklar skickas DNA in i immuncellerna och orsakar där ett överskott av det sjukdomsalstrande äggviteämnet, vilket leder till […](0 kommentar)

Pisksnärtskadades tidiga smärtor dåligt dokumenterade

Dokumentera smärtan från början! Det är uppmaning till akutmottagningar och primärvård från Läkaresällskapets medicinska expertgrupp på Whiplashrelaterade skador (WAD). Rehabiliteringsläkare Gunilla Brodda Jansen, som ingår i gruppen, säger att det ofta inte finns någon dokumentation alls om patientens skattning av smärta eller en bedömning av WAD-graden i journaler från patientens första vårdkontakt efter olyckan som […](0 kommentar)

Pris till blivande läkare

Under Riksstämmans sista dag delade Svenska läkaresällskapet tillsammans med sin kandidatförening ut priser. Sebastian Thams, läkarstudent i Stockholm, fick 10 000 kronor för sin artikel »A role for MHC class I molecules in synaptic plasticity and regeneration of neurons after axotomy«, som publicerades i Proc Natl Acad Sci U S A, Dec 2004. David Bäckström […](0 kommentar)

Samhällets kostråd inte adekvata för äldre

Samhällets kostrekommendationer fokuserar på att motverka övervikt och hjärt–kärlsjukdom genom ett minskat kaloriintag, ökad konsumtion av frukt och grönt samt fet fisk. Dessa rekommendationer passar inte för äldre människor. – Måttlig övervikt hos äldre är bra, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet. Han menar att kostbudskapet måste differentieras för olika grupper […](0 kommentar)

Regeringsförslag mot antibiotikaresistens och vårdrelaterad sjukdom

Övergripande krav på god hygien ska införas i Hälso- och sjukvårdslagen. Detta enligt propositionen »Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar« (prop 2005/06:50), som regeringen tog beslut om förra veckan. I propositionen föreslås bland annat att Socialstyrelsen ska inventera antibiotikaanvändningen inom öppen- och slutenvård och att Smittskyddsinstitutet ska göra en översyn av […](0 kommentar)

Aktuellt

Järninfusioner minskar symtomen vid restless legs

–Effekten är utomordentligt god, snabbt insättande och långverkande, och biverkningarna är ringa, säger Lena Leissner, överläkare på neuroklinikens sömnenhet vid Universitetssjukhuset i Örebro, som presenterade studien vid riksstämman. I multicenterstudien, som var randomiserad och dubbelblind, fick sammanlagt 60 patienter i Avesta, Örebro och Göteborg intravenöst järn (29 stycken) eller placebo (31 stycken). Patienterna tankades med […](0 kommentar)

»Vi saknar ett språk för att förstå våra känslor«

På stämmans första dag hade deltagare som kom med pendeltåget mötts av en grupp demonstranter som ihärdigt trummade ut sin organisations budskap, att psykiatrin helt enkelt borde avskaffas. Av detta märktes intet på själva stämman. Tvärtom. Svensk psykiatrisk förening fyller visserligen 100 år i år, men den verkliga anledningen till stämmans val av tema var […](0 kommentar)

Samförstånd kring vikten av klinisk forskning

Josef Milerad, Läkartidningens medicinska chefredaktör, inledde symposiet om akademisk medicin med att resonera kring den praktiska nyttan med forskning, intresset för forskning och den klyfta som ibland kan skönjas mellan medicinsk teori och praktik. Nina Rehnqvist, generaldirektör vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) hade inte svårt att se nyttan med klinisk forskning eller att […](0 kommentar)

Grattis, Carl Johan Sundberg!

Carl Johan Sundberg får priset för sin »livslånga entusiasm för att förklara vetenskap på ett tydligt och lättfattligt sätt«. Det framhålls att Carl Johan Sundberg var grundare till den vetenskapliga konferensen Euroscience Open Forum som hölls i Stockholm förra året och som nästa gång hålls i München 2006. På Karolinska institutet har han förutom egen […](0 kommentar)

Ökade möjligheter för läkare att anmäla olämpliga bilförare

– Tiotusen är en låg siffra. Det finns många bilförare med demensjukdomar, strokepatienter och aktiva alkoholister som kör bil, säger Vägverkets chefläkare Lars Englund som deltagit som expert i utredningen. Idag är det ytterst ovanligt att körkort återkallas på grund av sjukdom förklarar Lars Englund. Ungefär varannan distriktsläkare har aldrig gjort någon sådan anmälan. Det […](0 kommentar)

»Allmänhetens kunskap om HIV och STD har minskat«

– Vi får fortfarande samma frågor nu som för 20 år sedan, sa Åsa Norelius, socionom på Aids-jouren. Fortfarande är människor oroade över smittorisker från offentliga toalettsitsar och att äta från samma tallrik som en smittad, berättade hon. – Allmänhetens kunskap om HIV och sexuellt överförbara sjukdomar (STD) har minskat. Det finns en övertro på […](0 kommentar)

Förutsägbar politisk debatt

– Släpp fram entreprenörskap, även inom vården, sa Kenneth Johansson (c) – Vi tycker inte att det ska finnas vinstintressen i vården. Vården ska inte vara styrd av marknadstänkande utan av behov, sa Ingrid Burman (v). – Det är för lite diskussion om kvalitet i dag. Vi vill ha öppna kvalitetsregister, där alla ska vara […](0 kommentar)

Riktlinjer för missbruksvården klara tidigast våren 2006

Tidigast våren 2006 kommer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksvården att vara klara. Det berättade projektledaren docent Ola Arvidsson, då det pågående arbetet med riktlinjerna presenterades på riksstämman. En av de stora utmaningarna är att hitta gemensamma begrepp och definitioner som fungerar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst. – Inom socialtjänsten finns ingen tradition så […](0 kommentar)

Vad var bäst på årets riksstämma?

Carl Gustaf Olofsson, psykiater, Skellefteå: – Skolläkarföreningens symposium om prevention av psykisk ohälsa. Det är bra att höra att det finns effektiva metoder att påverka den psykiska ohälsan, det finns en optimism. – Jag tyckte också att psykoterapiseminariet var bra. Vilija Barkauskaite, läkare från Litauen, doktorand på Karolinska institutet: – Det är första gången jag […](0 kommentar)

Bristande kunskap om sekter i psykiatrin

– När en sektmedlem som blivit psykiskt sjuk kommer under behandling, då får denna inte pågå ostört, andra medlemmar hindrar, stör och misstänkliggör vården. Det kallar jag »bisvärmseffekten«. Det sa Göran Roth, psykiater på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, vid symposiet »Sekter och psykisk sjukdom/psykisk kris«. Göran Roth beskriver hur sektens företrädare uppfattar sjukvårdens insatser för medlemmen […](0 kommentar)

Internetbaserad KBT når fler patienter

Att Internetbaserad KBT är en effektiv behandlingsform och att det finns en hel del studier som tyder på att behandlingen är lika bra som vanlig gruppbehandling framkom under symposiet under torsdagen. Idag finns inte tillräckligt med behandlare av KBT, och att använda sig av nätet är ett sätt att ge fler patienter behandling för till […](0 kommentar)

Negativa attityder hinder för läkemedel mot alkoholberoende

Henry Kranzler är professor i psykiatri vid University of Connecticut School of Medicine i USA. I över 20 år har han arbetat kliniskt men ägnar sig nu åt forskning och utbildning. Vid årets medicinska riksstämma var han inbjuden gästföreläsare. Henry Kranzler menar att gapet mellan vad som är möjligt att behandla farmakologiskt och hur behandlingen […](0 kommentar)

Svenskarnas sjukskrivning ett mysterium, enligt Reed

Den amerikanske psykiatern Presley Reed, redaktör för verktyget The Medical disability advisor, var en av stämmans allra sista talare. På symposiet »Vad kan vi lära oss om sjukskrivning från andra länder?« betonade han faran med långa sjukskrivningar. – Vår filosofi är att det är ett grundläggande mänskligt behov att arbeta och vara produktiv. För honom […](0 kommentar)

Mölndals vårdcentral inför sextimmarsdag

Med tvåskift under utökade öppettider,07–20 måndag till torsdag och med 25 procent av lönerna till läkare och sjuksköterskor resultatbaserade, räknar Mölndals vårdcentral med att kunna fördubbla produktionen i befintliga lokaler. En och en halv läkartjänst och en sjukskötersketjänst tillförsgenom utökade deltidsjobb. Sextimmarsdag för personalen har inte varit målet. Det handlar i första hand om möjligheten […](0 kommentar)

Inte ens hälften av sjukhusen har plan för jämställdhet

Det är slutsatser som Kvinnliga Läkares förening (KLF) drar utifrån en undersökning som de själva presenterade i förra veckan. KLF har precis som 2001 och 2002 begärt ut jämställdhetsplaner från sjukhus och sjukvårdsorganisationer i hela Sverige och säger att situationen är ännu sämre nu än då. –Omorganisationer med sammanslagningar och splittringar är ett problem, säger […](0 kommentar)

Ledare

Lokal drive för arbetstiden

Läkare arbetar för mycket! Det budskapet snurrade runt i många massmedier för några veckor sedan, och lokalt vaskade tidningarna fram uppgifter om läkare som under 2004 arbetade betydligt mer övertid än Arbetstidslagens tak på 200 timmar per år. Man hittade läkare som arbetat både 400 och 600 timmar på övertid. De två som arbetat mest […](0 kommentar)

Läkaretik för chefer och andra

När samhällsekonomin tvingade fram en hård styrning av sjukvårdens resurser hämtades förebilderna från näringslivet. Vården fick ekonomer, och VD:ar och nyutnämnda läkarchefer fick tuffa kontrakt med lojalitetsklausuler. Att hålla sin budget och vara lojal mot ledningens beslut är dock lite knepigare i verksamheter som hanterar människor som lider än i företag som svarvar kullager eller […](0 kommentar)

Nyklippt

Den nyckfulla vården

Avsaknaden av personnummer kan vara ett livshotande tillstånd, konstaterar Expressen (ob) apropos vården för gömda vuxna flyktingar: »Enligt hälso- och sjukvårdslagen måste landstingen ge ’omedelbar vård’ till alla som vistas på svensk mark. Svenskar slipper se flyktingar som ligger och dör av brustna blindtarmar utanför akutintag. Men exakt vad ’omedelbar vård’ betyder vet ingen. Och […](0 kommentar)

Lotteriet till läkaryrket

Systemet med lottning till läkarutbildningen kritiseras i en krönika i Göteborgs-Posten (lib): »Sedan hösten 2002 har det varit krav på 20,0 i betyg (högsta) på alla läkarprogram. Det har Tibella, men det räcker inte ändå. Det är lotten som avgör. I Stockholm får man göra tre tuffa test om man efter lottningen hamnat bland de […](0 kommentar)