Nr 01 2006

Kultur

Vad är en människa?

Vad är egentligen en människa? Svarsalternativen kan bli många. Ett djur, en sinnrik organism, en meningssökande och tolkande varelse, ett väsen som lider och som kan ge och få kärlek? Ett väsen som innerst inne vet att tiden är utmätt? En kropp som hyser en andlighet som har samband med Gud? Människor vars arbete består […](0 kommentar)

Ett hem utöver det vanliga

Märkliga saker kan inträffa på Hållpunkten, mottagningen för hemlösa. Auktionstidningen – auktionsverkets tidning om konst och antikviteter – damp ned i de hemlösas brevlåda. På 40 glansiga sidor kan man botanisera bland höstens utrop. »En auktionshöst med många spännande nyheter« utropar auktionsverkets VD entusiastiskt. Här kan man hitta en högklassig Hauptsekretär, en del intressant ryskt […](0 kommentar)

En snäll doktor är modig och klok

Stefan Einhorn har kommit ut med en fjärde bok om »att leva med etiken i sitt hjärta«, »Konsten att vara snäll«. De tidigare tre är »En dold Gud«, »Ont i kroppen« och »Den sjunde dagen«. Den fjärde boken har raskt blivit bestseller och julklappshit, den är dessutom redan såld till fem länder utanför Sverige. Varför […](0 kommentar)

Sagan om barnet i kuvösen

Bakjouren vid nyföddhetsavdelningen på det världsledande sjukhuset brukar alltid vara lite annorlunda. Men i år var det något alldeles särskilt. Som vanligt gick jag upp för Eugeniabacken. Det var isigt och inget vidare sandat. När jag passerade Radiumhemmet var det mycket tyst och mörkt. Man hade minskat antalet sängplatset till en fjärdedel och sparkat chefen […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Klopidogrel bör ges som standard

Klopidogrel, som tillägg till acetylsalicylsyra (ASA), minskar risken för en ny ischemisk händelse vid instabil angina och icke-ST-höjningsinfarkt [1]. Däremot har effekten av klopidogrel vid akut ST-höjningsinfarkt inte tidigare studerats. I Sverige är perkutan koronarintervention (PCI) idag den vanligaste reperfusionsmetoden vid ST-höjningsinfarkt, och trombocythämning med både ASA och klopidogrel är standardterapi vid PCI med stentimplantation. […](0 kommentar)

Lägre LDL-kolesterol är bättre!

År 2005 har bjudit på tre studier som belyser betydelsen av LDL-kolesterolsänkningens storlek vid statinbehandling för effekten på hjärt–kärlsjukdom. Tidigare har studien »Treating to New Targets« (TNT) [1] kommenterats i Läkartidningen [2]. Senare har ytterligare två studier publicerats: dels »Incremental Decrease in End Points Through Aggressive Lipid Lowering« (IDEAL) [3], dels metaanalysen Cholesterol Treatment Trialists’ […](0 kommentar)

Nya Rön

Viktigt för barn att gå till skolan

Barn som går till skolan i stället för att färdas med t ex buss eller bil är mer aktiva även utanför skolan. Det visar en studie som genomförts av forskare vid Edinburgh-universitetet. Studien bygger på data från 103 elever mellan 13 och 14 års ålder som har fått bära accelerometer vid höften, ett instrument som […](0 kommentar)

Fetma etablerad riskfaktor för reflux och körtelcancer i matstrupen, visar metaanalys

Nyligen har en metaanalys publicerats som bekräftar fynden från inte minst stora populationsbaserade studier i Sverige och övriga Skandinavien om ett måttligt starkt dos–responssamband mellan ökande kroppsmassa och såväl refluxsymtom som refluxesofagit. Även om metaanalysen omfattar ett begränsat antal studier är resultaten väsentligen entydiga. Bland personer som har ett kroppsmasseindex (BMI) över 30 kg/m2 var […](0 kommentar)

Vykort som profylax mot upprepad självförgiftning

Det har gjorts oräkneliga försök att förhindra upprepning av avsiktlig självförgiftning med hjälp av olika »psykosociala« interventioner i oselekterade patientgrupper. Ingen har visats vara effektiv. Författarna rapporterar en randomiserad, kontrollerad studie av en intervention avsedd att förebygga att patienter som kommer till sjukhus efter avsiktlig självförgiftning upprepar detta beteende. Interventionen var att man i tillägg […](0 kommentar)

Rimonabant bra även vid metabola syndromet

Rimonabant är en selektiv kannabinoid 1-receptorblockerare som ger viktnedgång och förbättrar kardiovaskulära riskfaktorer hos feta patienter. I tidigare s k RIO-studier har man visat effekter på metabola variabler utöver viktnedgång. I denna undersökning koncentrerar man sig på patienter med dyslipidemi eller en kolesterol/HDL-kolesterolkvot >4,5 hos kvinnor och >5 hos män. Patienterna behandlades under ett års […](0 kommentar)

Föräldrar bör följa med sjuka barn i ambulansen

Föräldrar till svårt sjuka barn bör få följa med i ambulansen i de fall då barnen måste till sjukhus. Det visar en studie från Storbritannien. Forskarna har i två omgångar, under 2002 och 2004, låtit föräldrarna åka med sjukvårdspersonal i ambulansen när deras svårt sjuka barn åkt in på sjukhus. Totalt har man undersökt 279 […](0 kommentar)

Fysisk aktivitet ökar överlevnaden vid bröstcancer

Kvinnor som är fysiskt aktiva har minskad risk att drabbas av bröstcancer. Den biologiska mekanismen kan vara effekter på den hormonella miljön, t ex lägre androgen- och östrogennivåer. Om fysisk aktivitet även minskar risken för återfall i sjukdomen är oklart. I slutet av 1970-talet startade en stor amerikansk kohortstudie med över 120 000 sjuksköterskor i […](0 kommentar)

Tvätta dig om händerna så håller du dej frisk!

WHO har i sin kampanj för global patientsäkerhet, som lanserades hösten 2005, som viktigaste inslag »Clean hands are safer hands«. En artikel i Lancet ger förnyad evidens för att detta är riktigt. Den åtföljs av en kommentar av Didier Pittet, ledare för kampanjen. Det amerikanska Centers for Disease Control and Prevention har sedan länge ett […](0 kommentar)

En naturalistisk studie av fem antipsykotiska läkemedel

Den sedan länge väntade första delen av CATIE-studien (Clinical Antipsychotic Trials of Intervention Effectiveness), som utförts av National Institute of Mental Health vid 57 kliniker i USA åren 1999–2004, har rapporterats i New England Journal of Medicine. I en 18-månaders, dubbelblind, naturalistisk multicenterstudie deltog 1 493 patienter med schizofreni, där man undersökte effekten av ett […](0 kommentar)

De flesta adopterade barn mår bra

Internationell adoption ska enligt Haag-konventionen om internationell adoption från 1993 övervägas bara då det inte går att hitta en tillfredsställande placering för ett övergivet barn inom det egna landet genom inhemsk adoption. Men att få svar på frågan »hur det går« för de barn som adopterats över landgränser är viktigt för att bedöma om placeringarna […](0 kommentar)

Olika riskfaktorer vid olika typer av katarakt

Katarakt är den vanligaste orsaken till blindhet i världen. Den enda kända behandlingen är operation, då den grumlade linsen tas bort och ofta ersätts med en konstgjord lins. Kostnaden för denna typ av sjukvård är stor och ökar snabbt med en ökande och åldrande befolkning, vilket är ett stort problem i länderna där ekonomin är […](0 kommentar)

Endast på webben

WMA och ICN protesterar mot dödsdomar

Världsläkarorganisationen, World Medical Association (WMA), och motsvarande organisation för sjuksköterskor, International Council of Nurses (ICN), skriver samma dag i ett gemensamt uttalande: ”Vi är förskräckta av den libyska domstolens beslut att döma de fem bulgariska sjuksköterskorna och den palestinske läkaren till döden. Dagens beslut bortser från vetenskap och bevis som tydligt pekar på det faktum […](0 kommentar)

“Vi står för långt ifrån varandra”

Intensiva diskussioner om arbetstidsfrågan har pågått mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, under den senaste tiden. Ett centralt avtal som framför allt berör dygnsvila och beredskap har varit i fokus. Men nu avbryts förhandlingarna, berättar Nils-Erik Solberg, jurist på förbundet. – Vi står för långt ifrån varandra. Därför fortsätter vi inte diskussionerna, det […](0 kommentar)

Uppsagda jouravtal i Jämtland redan i somras

– Jag förstår inte deras tankegång med att säga upp jouravtalet som bara berör ersättningen och inte har att göra med Arbetstidslagen. Jag har fått uppfattningen att detta är en gemensam linje från landstingsdirektörernas sida, säger Gunnar Green, som arbetar som överläkare på anestesikliniken på Östersunds sjukhus. Arbetsgivaren vill förändra den sjukhusbundna primärjouren. Men primärjourscheman […](0 kommentar)

Vägvisare i vården på valagendan

Vårdguide, vårdlots eller rentav en coach? Partiernas förslag är förvillande lika. Fortfarande är det dock oklart hur dessa framtida samordnare i sjukvården ska fungera i praktiken. I Norge ser man husläkare som dessa coacher. I veckan kom ännu ett vallöfte. Den här gången var det moderaterna som på DN Debatt presenterade förslaget om att patienter […](0 kommentar)

Legitimationen indragen efter ordination av Viagra mot ögonsjukdom

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har nu dragit in legitimationerna för de bägge läkarna som under flera år varit föremål för Socialstyrelsens granskning. Läkarna är i 60- respektive 70-årsåldern och har varit privatpraktiserande i Mellansverige. Ingen av dem har fört riktiga patientjournaler. Den ene som är allmänläkare har haft många patienter med kvicksilverförgiftning eller elöverkänslighet. För […](0 kommentar)

Hur mår doktorn själv?

Fysiskt mår läkarna bra – men inte alltid psykiskt De flesta läkare nöjda med sitt yrkesval Resultat från Läkartidningens pejling om läkares hälsa presenterad i tabell (pdf) Låga men ökande sjukskrivningstal hos läkare Läkare är läkare – inte patienter Vanligt självbehandla psykisk ohälsa Tuff utbildning bidrar till depression Höga självmordstal bland läkare anledning till oro […](0 kommentar)

Debatt och brev

Tack för påpekandet!

Tack Nils Sjöstrand, för påpekandet av en allvarlig svaghet i min artikel om Anders Anderson. I min förteckning över naturvetare i Svenska Akademien har jag inte tagit med den store Jöns Jacob Berzelius. Visserligen är det som kemist och som ständig sekreterare i Vetenskapsakademien vi i första hand bör minnas honom. Men han hade ju […](0 kommentar)

Vad gör en händelse till ett nationellt trauma?

Vilka faktorer bidrar till att en händelse får en nationell genomslagskraft och utvecklas till vad man skulle kunna benämna ett »nationellt trauma«? För det första kan det röra sig om ett stort antal drabbade, som kommer från olika delar av landet. Många i befolkningen kommer att vara direkt eller indirekt drabbade genom släkt och vänner […](0 kommentar)

Sjuk i Sverige – frisk i Europa?

Sedan Regeringsrätten i januari 2004 beviljat fyra svenskar ersättning för planerad vård i EU frågade Ulf Bernitz och Brita Lokrantz-Bernitz (UB& BLB) i LT 32–33/2005 (sidorna 2502-3) vilken roll vårdpersonalen i Sverige bör ha gällande information till sina patienter om de nya vårdmöjligheterna. De skrev att det torde vara en skyldighet för vårdpersonalen att informera […](0 kommentar)

Ogrundad kritik mot Djurskyddsmyndigheten

Erik Lundgren har i en debattartikel i Läkartidningen 46/2005 (sidorna 3480-1) utmålat mig och Djurskyddsmyndigheten som »ett politiskt hot mot svensk forskning«. Angreppet är mycket svagt underbyggt. Vilken grund finns t ex för påståendet att »Djurskyddsmyndighetens nuvarande ledning tycks vara besjälad av samma anda som djurrättsaktivisterna«? Djurskyddsmyndighetens uppgift är att säkerställa ett gott djurskydd. Detta […](0 kommentar)

Etik – inte juridik och byråkrati

De som läser Matz Hammarströms svar här ovan ser vad det handlar om. Jag hävdade i min artikel i Läkartidningen 46/2005 (sidorna 3480-1) att etisk bedömning av djurförsök är knepig. Hammarström väljer att misstolka resonemanget kring detta som att »bara att säga ja till alla djurförsök«. Nämnderna ska bedöma om djurförsök är etiskt acceptabla. De […](0 kommentar)

Så minskas riskerna vid påkörning bakifrån

Ulla Bergholms skildring i LT 45/2005 (sidorna 3400-2) av sina plågor efter en bilolycka 1998 berör mig djupt, liksom det upprörande i hennes maktlöshet gentemot försäkringsbolaget. I skildringen av olycksförloppet finns dock en detalj som bör belysas för att minska risken att andra råkar lika illa ut. Hon skriver: »Jag hinner uppfatta, vid en rutinmässig […](0 kommentar)

Sjukvården en högriskindustri – information nu bättre än nya studier

Den nyligen publicerade studien av hälsoekonomiska konsekvenser av patientskador visar att patientskador förutom lidande för patienten även kostar mycket pengar för samhället [1]. Författarna, Ulf Persson och Marianne Svensson, gör även en jämförelse med trafikolyckor och menar att antalet patientskador utifrån PSRs (Personskadereglering AB) material är lågt. Journalstudier har gjorts i flera länder, nu senast […](0 kommentar)

Bra att vi kan söka vård utomlands

Som kirurg och anställd i Stockholms läns landsting sedan många år och intresserad av sjukvårdspolitik, tycker jag att det är bra att svenska medborgare kan söka vård utomlands. Detta är ett sätt att kringå de förbud och restriktioner som stat och landsting lägger på vården i Sverige. Det är dessa alternativ som behövs för att […](0 kommentar)

Ska vi tillåta att ordet sjukdom mönstras ut?

På Uppsala Akademiska Sjukhus har man nyligen infört ett nytt datorbaserat journalsystem – Cambio Cosmic. I det systemet har man ersatt ordet sjukdom med ordet hälsoproblem – tidigare hälsoproblem – nuvarande hälsoproblem och aktuellt hälsoproblem. I dessa dagar kan man alltså på det akademiska sjukhuset i Uppsala finna gamla kloka neurokirurger diktera »aktuellt hälsoproblem anaplastiskt […](0 kommentar)

Vi bör skriva ut de läkemedel vi själva skulle vilja behandlas med

Vi läkare bör vara kostnadsmedvetna när vi skriver ut läkemedel. Våra läkemedelskommittéer hjälper oss med vårdprogram och rekommendationer för olika sjukdomstillstånd. När läkemedelsbudgeten påverkar sjukvårdsdistriktets ekonomi är det angeläget att få medel över för andra önskvärda sjukvårdssatsningar. Detta är nog väl, men vi skall ändå stanna upp och tänka till. Vi skall i vår läkaretik […](0 kommentar)

Angående SSRI-preparat

2/2005 (sidorna 3926-7) inlägg och kommentar om SBUs rapport om behandling av ångestsyndrom. Jag har egen erfarenhet av både psykoterapi och farmakologisk behandling, och det har många med mig, vilket jag senare har lärt. Det är avgörande att metoder granskas så att de står på en vetenskaplig grund. Har Freud granskats? Inte vad jag vet. […](0 kommentar)

Onödigt skrämma patienterna

De gröna lungor som visades på omslaget till LT 49/2005 med text: »Biologiska läkemedel mot reumatisk sjukdom kan ge lungfibros« tangerar kvällstidningsjournalistik. Sedan slutet av 1990-talet har tusentals patienter med reumatoid artrit (RA) i Sverige behandlats med TNF-a-hämmare. Därmed har deras livskvalitet radikalt förändrats till det bättre. Dessa patienter skräms nu helt i onödan på […](0 kommentar)

Aktuellt

”Gamla och dementa får för lite hemsjukvård”

Bara var femte läkare tycker att patienter i särskilda boenden i kommunerna får träffa sin läkare tillräckligt ofta. Sex av tio läkare som gör besök i dessa boenden anser att tiden är för knapp. Det visar en aktuell webbenkät av Läkarförbundet, som presenterades under Almedalsveckan, då det nya närsjukvårdsprogrammet lyftes fram. Från förbundets sida är […](0 kommentar)

Fysiskt mår läkarna bra – men inte alltid psykiskt

Läkare skattar i allmänhet sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott, så även i Sverige. Både i Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät 2005 och i Läkartidningens egen pejling nyligen gjorde tre fjärdedelar det, se sid 12. Men samlade fakta om svenska läkares fysiska hälsa är svårare att finna. Flera utländska studier tyder i alla fall på att läkare […](0 kommentar)

De flesta läkare nöjda med sitt yrkesval

Skillnaden mellan könen är liten, inte heller verkar det spela särskilt stor roll om man jobbar på sjukhus, i primärvård eller har egen praktik. Endast 4 procent bedömde sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. Läkartidningen fick låna Läkarförbundets e-postpejlingsinstrument med vidhängande adresser. Vi ställde åtta frågor till drygt 18 000 yrkesverksamma läkare. 5 866 […](0 kommentar)

Låga men ökande sjukskrivningstal hos läkare

År 2004 var 3,4 procent av de landstingsanställda läkarna sjukfrånvarande minst 30 dagar i följd enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Motsvarande siffra 1996 var 1,6 procent. Den totala andelen sjukskrivna i landstingen och regionen uppgick 2004 till 6,5 procent. Av hela den svenska arbetsföra befolkningen var 5,4 procent sjukskrivna sedan minst 30 dagar i januari […](0 kommentar)

Läkare är läkare – inte patienter

Tröskeln att söka formell sjukvård är hög för läkare. Självbehandling är vanligt. Det visar många studier, till exempel en ny finsk avhandling (se sid 10). Att rådgöra kolleger emellan »i korridoren« är en sak. Att däremot formellt bli patient, särskilt till någon man jobbar med eller känner privat, det tar emot. I synnerhet på en […](0 kommentar)

Vanligt självbehandla psykisk ohälsa

I Läkartidningens egen pejling om läkares hälsa (se sid 12) uppgav 70 procent av dem som svarade att de skrivit ut läkemedel till sig själva under 2005. Av de specificerade läkemedlen var antibiotika och analgetika vanligast. En av tio hade också skrivit ut sömnmedel till sig själv och 5 procent hade skrivit ut övrig psykofarmaka […](0 kommentar)

Tuff utbildning bidrar till depression

De flesta uppger att de saknar feedback och uppmuntran från lärarna och mer än var tredje sistaårsstudent tycker att utbildningen präglas av en atmosfär där personliga svagheter och brister inte accepteras. – Det är inte så förvånande, men ganska oroväckande. Så kommenterar Hanna Åsberg, ordförande i Medicine studerandes förbund (MSF) resultaten från en studie som […](0 kommentar)

Höga självmordstal bland läkare anledning till oro

En norsk studie från 2005 visar att läkare har högre självmordsfrekvens än andra högutbildade och än övriga befolkningen (Hem et al 2005), det gäller såväl kvinnliga som manliga läkare. Undersökningen utgår från åren 1960 till 2000 och den högre självmordsfrekvensen bland läkare kan ses under alla decennier. Bo Runeson, docent i psykiatri och suicidologi på […](0 kommentar)

Få arbetsskador inom läkarkåren

– Stress och hög arbetsbelastning tycks vara det stora problemet när det gäller läkare, säger Börje Bengtsson på Arbetsmiljöverket. Med tanke på hur läkarnas svar avviker från snittet för alla yrken skulle man kunna misstänka en stor andel arbetsskador bland läkarna, men så är det inte, berättar han. Arbetsskador anmäls mer än fyra gånger oftare […](0 kommentar)

Dålig arbetsmiljö störst orsak till stress

– Vi läkare prioriterar inte arbetsmiljöarbete. Så till viss del kanske vi får skylla oss själva att arbetssituationen ser ut som den gör. Det säger Ulla Werlenius som är företagsläkare vid Hälsan och arbetslivet som är Västra Götalandsregionens interna företagshälsovård. Ulla Werlenius patienter är sjukvårdsanställda av alla kategorier. Hon säger att hos de flesta som […](0 kommentar)

»Det här är ett fantastiskt yrke«

Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, är den som har lett det stora longitudinella interventionsprojektet HaKul om hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting. Mycket som framkom i HaKul talar till läkarnas fördel i hälsoavseende. Och Eva Vingård är egentligen inte förvånad. – Det här är ett så fantastiskt yrke, vi får […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Stora skillnader i vården av nyfödda vid åtta svenska BB-avdelningar

Såväl klinisk som vetenskaplig uppmärksamhet riktas av hävd mot de mest sjuka patientgrupperna inom hälso- och sjukvården. I resursbristens tidevarv kan dock betydande förbättringar i vårdkvalitet och resursanvändning göras om även hanteringen av primärt friska granskas under lupp. Detta faktum gäller i synnerhet den stora populationen primärt friska nyfödda barn som vårdas på förlossnings- och […](0 kommentar)

Den kärlsjuke patientens väg genom svensk sjukvård

Prevalensen av perifer kärlsjukdom som ger upphov till ischemiska symtom i nedre extremiteterna (benartärsjukdom) är för närvarande inte tillfredsställande kartlagd i Sverige. Skattningar baserade på data från olika studier antyder att fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) i befolkningen över 55 års ålder förekommer i några procent. Den årliga incidensen av kritisk ischemi har beräknats till 500–1 000 […](0 kommentar)

Hjärtat minns – och minns man det kan man undvika onödiga undersökningar

Fall 1 En 75-årig kvinna med anamnes på hypertoni, förmaksflimmerattacker och pacemakerbehandling på grund av bradykardi under betablockad inkommer efter en kort episod av obehag i bröstet. EKG-bilden (Figur 1) är förenlig med följande differentialdiagnoser: • Ischemi på basen av huvudstamsstenos eller trekärlssjukdom. • Dissektion av aorta ascendens med påverkan på koronarartärerna. • Akut myokardit. […](0 kommentar)

Anestesin avslöjade internmedicinsk sjukdom

Det är ett välkänt fenomen att internmedicinska sjukdomar kan demaskeras i anestesisituationen. Detta gäller framför allt neuromuskulära sjukdomar såsom muskeldystrofier, myasthenia gravis och diverse metabola rubbningar. Malign hypertermi och butyrylkolinesterasbrist är två speciella rubbningar som ger sig till känna så gott som enbart i samband med narkos. Den förstnämnda ger upphov till ett livshotande tillstånd […](0 kommentar)

Lex Maria-dödsfall ska polisanmälas!

I en medicinhistorisk paus i Läkartidningen [1] lämnar Göran Wennergren ett fängslande bidrag till förståelsen av den historiska bakgrunden till det sedan lång tid gällande regelverket, vilket innebär att för patienten riskfyllda händelser inom hälso- och sjukvården ska rapporteras för vidare utredning, till gagn för en förbättrad patientsäkerhet. Ett allvarligt fel har dock insmugit sig […](0 kommentar)

Felaktig koppling till Lex Maria

När man diskuterar dessa frågor är det viktigt att känna till att anmälningsskyldigheten i gällande Lex Maria-bestämmelser inte har någon koppling till fel och försummelse utan syftar till att fånga upp risker i vården. Avvikelsehantering och hantering av händelser enligt Lex Maria är viktiga delar i patientsäkerhetsarbetet. Artikelförfattarna Henrik Druid, Anders Eriksson och Anna Sundberg […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Ansvaret för vården åvilar i första hand inte patienten utan läkaren

Den 61-årige mannen, som avled i mars 2005, undersöktes av distriktsläkaren på vårdcentralen den 5 oktober 2004. Han lämnade prov, som enligt analysen tre dagar senare visade anemi och förhöjt antal trombocyter. Vid ett planerat återbesök den 15 december togs nya prov, som dessutom visade förhöjt antal vita blodkroppar. Patienten remitterades till ett universitetssjukhus. Hade […](0 kommentar)

Opererade svår knäskada utan röntgenundersökning – missade fraktur

Den 15-årige pojken kom till sjukhuset med en sårskada vid vänster knäled efter en olycka med en gräsklippare. Ortopeden beslutade att revidera såret utan föregående röntgenundersökning. Vid sårrevisionen genomfördes en manuell och okulär besiktning av knäleden men ingen genomlysning. En röntgenundersökning efter operationen visade en fraktur, vilket ledde till ytterligare en operation. Pojkens pappa anmälde […](0 kommentar)

»Borde uteslutit andra orsaker till besvären innan han bedömde dem som psykiska«

Den 57-årige mannen sökte den 3 januari 2005 vårdcentralen på grund av besvärlig hosta sedan två veckor. Distriktsläkaren bedömde att det rörde sig om en luftrörsinfektion och ordinerade antibiotika. Patienten återkom akut den 9 januari. Hans hosta hade förbättrats, men han hade fått sömnbesvär. Det framkom att han hyperventilerade då han lade sig ner, och […](0 kommentar)

Ledare

Därför blir LT medlemstidning!

Du håller en ny tidning i handen, en ny men ändå välkänd. Läkartidningen har från och med detta nummer både nytt utseende och fler mottagare. Detta nummer är det första som kommer direkt hem till alla yrkesverksamma medlemmar i Läkarförbundet. Läkartidningen ingår från den 1 januari som en del av medlemskapet i Läkarförbundet för yrkesverksamma […](0 kommentar)

Grattis doktorn – du mår bra!

Läkartidningen har genomgått en ansiktslyftning. Skönhetsoperationer anses i vissa läkarkretsar som diskutabla, men i mediesammanhang anses de oftast nödvändiga för att följa med sin tid. Ingreppet i tidningen är alltså huvudsakligen kosmetiskt; vi har flyttat om en smula i avdelningarna och bland annat skapat ett nytt debattutrymme tidigt i tidningen. Vi har även startat en […](0 kommentar)

Stamceller som Ungdomens källa

I maj 2005 publicerade tidskriften Science en artikel av fundamental betydelse för stamcellsforskningen. En forskargrupp, ledd av professor Hwang från Sydkorea, hade överfört DNA från diabetespatienter till mänskliga äggceller, fått dessa att utveckla sig till ett tidigt embryo (blastocyst) och ur denna utvunnit pluripotenta stamceller. Målet för terapeutisk kloning – att få fram genetiskt matchade […](0 kommentar)

LT debatt

Evidens ger vården en säkrare grund – varken mer eller mindre

SBUs roll inom evidensbaserad medicin (EBM) är att som statlig myndighet kritiskt granska och värdera det vetenskapliga underlaget för diagnostik och terapi inom olika sjukdomskategorier. Vår arbetsprocess, som är vårt varumärke, bygger på konceptet grundliga, opartiska och systematiska genomgångar av de vetenskapliga beläggen för olika påståenden. Processen ska vara transparent och välförankrad. Den vetenskapliga basen […](0 kommentar)